På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-05-10
Nr 2017:30

Författare

Louise Sörme

arbetar med avfallsstatistik på SCB.

010-479 47 92

louise.sorme@scb.se

Fakta

Statistiken tas fram vartannat år av konsortiet Svenska Miljö­Emissions­Data (SMED) på uppdrag av Natur­vårds­verket. I SMED ingår SCB, IVL Svenska Miljö­institutet, Sveriges lantbruks­universitet (SLU) och Sveriges meteoro­logiska och hydro­logiska institut (SMHI).

Denna artikel är en reviderad version av en tidigare version. Artikeln har ändrats på grund av att strukturen i SSD för Behandlat avfall har justerats i enlighet med Miljö­balkens struktur och definitioner (15 kap 10§). I diagrammet ovan är avfalls­slagen Annat mineral­avfall (EWC 12.A (12.2, 12.3 och 12.5) och Mudder­massor EWC 12.7), icke-farligt avfall och farligt avfall exkluderade. Data över material­åter­vinning för 2010 och 2012 togs tidigare fram på annat sätt.

Sverige blir bättre på att återvinna avfall

Mellan 2010 och 2014 ökade återvinningen av avfall med 23 procent till 19 miljoner ton. Det beror bland annat på att vi blivit bättre på att sortera ut matavfall som blir till biogas. Även energiåtervinningen har ökat under denna tid, bland annat på grund av att importen av avfall har ökat.

Matavfall

All mänsklig aktivitet ger upphov till avfall. Oavsett om det kommer från hushåll, industrier eller offentlig förvaltning måste avfallet tas om hand för att inte orsaka miljö- eller hälsoproblem. Det är även viktigt att ta tillvara avfallets resurser, till exempel genom materialåtervinning och energiåtervinning.

EU har beslutat om en så kallad avfallshierarki, eller avfallstrappa, som även styr hur avfallet tas omhand i Sverige. Avfallet ska i första hand förhindras från att uppstå (förebygga avfallet) och som sista alternativ bortskaffas utan att avfallets resurser tas omhand, till exempel genom deponering.

I trappan ingår de fem stegen:

  • Förebygga
  • Återanvända
  • Materialåtervinna
  • Återvinna på annat sätt
  • Bortskaffa

Avfallstrappan

EU och Sverige har beslutat att följa en generell avfallshierarki, eller avfallstrappa, för att öka resurseffektiviteten.

Statistiken viktig både nationellt och internationellt

Vartannat år ska medlemsländer inom EU ta fram statistik över de tre nedersta stegen i avfallshierarkin. Statistiken används för internationella jämförelser, men också inom landet för att följa upp nationella miljömål. Statistiken visar att Sverige klättrar i avfallshierarkin, det vill säga att mer avfall återvinns, men också att avfallsmängderna fortsätter att öka.

Avfallsmängderna ökar

Under 2014 uppkom totalt 167 miljoner ton avfall. Branschgruppen utvinning av mineral, främst gruvindistrin, stod för 83 procent av avfallsmängderna. Övriga branscher och hushållssektorn gav upphov till 28 miljoner ton avfall. Byggbranschen och avfallsbranschen genererade tillsammans nästan 15 miljoner ton avfall. Exempel på avfall från den senare är slagg och askor som uppstår vid avfallsförbränning. Ett annat är när det uppstår nya avfallstyper efter sortering av avfallet.

Från hushållen uppkom 4,2 miljoner ton avfall, eller cirka 430 kilo per person. Den totala mängden avfall har ökat med ungefär 50 miljoner ton från 2010 och 10 miljoner ton från 2012. Ökningen beror främst på att avfallsmängderna från gruvindustrin har vuxit de senast åren.

Naturvårdsverket arbetar med att ta fram ett nytt program för avfallsförebyggande och en ny avfallsplan. De ska ligga till grund för arbetet med att minimera avfallsmängderna i samhället och minska flödet av farligt avfall.

19 miljoner ton återvinns

Under 2014 behandlades 168 miljoner ton avfall i Sverige. Det är den största mängden avfall sedan den nationella avfallsstatistiken började produceras 2004. Att mängderna behandlat och uppkommet avfall skiljer sig åt beror bland annat på lagring mellan åren.

Om vi räknar bort utvinning av mineral behandlades 24,5 miljoner ton avfall under 2014 – det är en ökning jämfört med 2012 med cirka 2 miljoner ton. Utvinning av mineral tas inte med i sammanställningarna eftersom mängderna påverkar analysen av övriga avfallsslag.

Statistiken visar att vi återvinner drygt 80 procent av avfallet som behandlas. Återvinning kan ske på olika sätt.

Ungefär en tredjedel av avfallet behandlades genom energiåtervinning, det är något mer än tidigare år. Energiåtervinning avser förbränning där avfallet används som bränsle och energin tas till vara genom värme och el. År 2014 behandlades 7,6 miljoner ton avfall i Sverige genom energiåtervinning, varav 150 000 ton farligt avfall. Sverige importerar stora mängder avfall till energiåtervinning, importen har också ökat.

En annan form av återvinning är att avfallet kan bli konstruktionsmaterial, användas för kompostering och rötning samt materialåtervinnas (se figur 2). Avfall som används som konstruktionsmaterial är till exempel jord, sand och grus. Kompostering innebär att avfallet blir till jord som kan användas i parker och liknande. Rötning innebär att avfallet tas om hand och till exempel blir biogas till fordon. Som diagrammet nedan visar så har rötningen av matavfall och liknande ökat kraftigt. Materialåtervinning innebär att ett material återvinns till samma material, exempelvis att plastavfall används för produktion av nya plastförpackningar och andra plastprodukter.

Materialåtervinningen har däremot minskat från cirka 4 miljoner ton år 2010 till 3,5 miljoner ton år 2014. En förklaring till detta är att mängden återvunnet papper minskar. Det skulle kunna bero på ändrade konsumtionsvanor – att vi använder mindre mängder papper nu än tidigare vilket leder till att det finns mindre att återvinna. Återvinningen av metall minskar om man jämför data mellan 2010 och 2014. Under samma tidsperiod ökade återvinningen av plast.

Behandlat avfall 2010, 2012 och 2014

Diagram

Avfallsslaget Annat mineralavfall (främst från gruvor) och avfallsslaget Muddermassor ingår inte i data ovan. Förutom dessa två ingår allt avfall, både icke-farligt och farligt avfall.

Bortskaffande av avfall minskar

Bortskaffande, där avfallets resurser inte tas om hand, kan delas in i tre olika behandlingstyper: förbränning (utan energiåtervinning), deponering (att avfallet läggs på en soptipp) och utsläpp i vatten eller markbehandling. Annat bortskaffande kan till exempel vara lakvattenbehandling. Totalt bortskaffades cirka 3,7 miljoner ton avfall i Sverige år 2014. Deponering var vanligast med cirka 3,6 miljoner ton. I dessa siffror är muddermassor exkluderat, som ofta hanteras genom att man släpper ut dem i vatten.

Avfallsdata tillgängligt i Statistikdatabasen

All data finns tillgänglig i Statistikdatabasen under produktsidan ”Avfall, uppkommet och behandlat”. I Statistikdatabasen finns statistik över hur mycket avfall som uppkommit och behandlats under åren. På produktsidan finns färdiga tabeller och diagram som visar utvald statistik över till exempel farligt avfall samt import och export av avfall. Där finns också rapporten Avfall i Sverige som beskriver avfallsmängderna i Sverige. Du kan också göra egna uttag över uppkommet och behandlat avfall genom att välja avfallsslag och år.

Etiketter