På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-12-09
Nr 2013:78

Kontaktperson

Lotta Larsson

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

010-479 63 14

lotta.larsson@scb.se

Intervju:

Unik undersökning om vuxnas kunskaper

Sverige har deltagit i den största internationella undersökningen hittills om vuxnas kunskaper, PIAAC. Förberedelserna var om­fattande för att resultatet ska kunna jämföras mellan totalt 24 länder. Även för SCB:s fältintervjuare har det varit ett annorlunda sätt att arbeta.

Porträtt av Lotta Larsson

Sedan tidigare finns det flera inter­nationellt jäm­förbara under­sök­ningar för skol­elevers kunskaper, men ingen under­sök­ning om vuxnas färdig­heter har tidigare genom­förts i så många länder samtidigt. Förutom räkning och läsning under­söktes även problem­lös­nings­förmåga med hjälp av dator, vilket var helt nytt i sammanhanget.

PIAAC har också varit en annorlunda under­sökning för SCB att genom­föra. För­bered­elserna har varit om­fattande och på­gått i tre år innan under­sök­ningen genom­fördes 2011–2012.

– Samma frågor har använts i alla länder, och jäm­för­bar­heten är viktig. Därför har ett inter­nationellt konsortium på uppdrag av OECD granskat alla över­satta frågor. Vissa övningar har fallit bort på grund av kulturella skill­nader i de olika länderna, säger SCB-statistikern Lotta Larsson, som är nationell projektledare för PIAAC.

Eftersom den tekniska utvecklingen har varit så stor de senaste decennierna krävs det en viss nivå på kompetens och färdig­heter för att vara väl rustad för arbets­marknaden och sam­hället. Därför är informa­tion om befolk­ningens kunskaps­nivå viktig som under­lag för politiska beslut. Under­sök­ningen ger även informa­tion om vilka grupper i befolk­ningen som har höga respektive låga genom­snitt­liga färdigheter.

Intervjuerna har genomförts med hjälp av dator, men om personen inte har haft till­räckliga dator­kunskaper så har han eller hon fått genomföra läs- och räkne­övningar i ett pappershäfte.

Uppgifterna gick bland annat ut på att läsa en tidnings­artikel om läkemedel, räkna ut rabatten på en TV-apparat och bjuda in till fest via ett e-post­program. Totalt tog de 1,5–2 timmar att lösa och det har stundtals ­varit tufft att få folk att ställa upp och avsätta tiden, trots en liten present i form av ett presentkort.

– I synnerhet i Stockholm var det svårt att få utvalda personer att ställa upp. I slut­skedet fick vi även rikta in oss på att nå personer med kortare utbild­ning efter­som vi hade för få svarande i den gruppen.

Intervjuarna har också fått jobba väldigt flexibelt när det gäller mötes­platser för att anpassa sig till uppgifts­lämnarnas villkor.

– Några intervjuer genomfördes på bibliotek, i hus­vagnar och till och med i bilen, säger Lotta Larsson.

PIAAC är en väldigt resurskrävande under­sökning för de del­tagande länderna, och ambitionen är därför att göra om den vart tionde år. Men redan 2016 publiceras resultat för nio länder som i efter­hand valt att vara med i den första omgången av PIAAC. Det finns redan ett stort intresse från forskar­världens sida:

– Det är två forskningsprojekt på gång, det ena handlar om hur man förlorar, behåller och utvecklar sina färdig­heter samt hur arbete och del­tagande i lärande­aktivi­teter påverkar detta. Det andra handlar om skill­nader och likheter mellan de nordiska länderna, säger Lotta Larsson.

Intervju: Teresia Dunér

Etiketter