På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-10-15
Nr 2012:108

Författare

SCB, enheten för befolkningsstatistik

befolkning@scb.se

Fakta

Sedan lagen om med­borgar­skap ändrades 2001 är det möjligt för svenska med­borgare att ha dubbelt med­borgar­skap, förut­satt att det andra landets lag­stift­ning tillåter det. I statistiken priori­teras det svenska med­borgar­skapet, så att personer i Sverige med både svenskt och ut­ländskt med­borgar­skap räknas som svenska med­borgare. Men när en person med dubbla ut­ländska med­borgar­skap får svenskt med­borgar­skap redovisas i registret två byten, antalet med­borgar­skaps­byten är därför något fler än antalet personer som byter med­borgar­skap, 2011 berördes 306 individer av detta.

Utländska med­borgare med permanent uppe­hålls­till­stånd (PUT) har i stort samma rättig­heter och skyldig­heter som svenska med­borgare. Det finns dock vissa skillnader. Till exempel måste man vara svensk med­borgare för att ha röst­rätt i riks­dags­valen eller kunna bli invald i riks­dagen. Det finns också vissa anställ­ningar som enbart får till­sättas med svenska med­borgare.

Utländska medborgare nästan 7 procent av befolkningen

Vid utgången av 2011 hade över 650 000 personer i Sverige ett utländskt med­borgar­skap. Med­borgare i närmare 200 länder utgör till­sammans nästan 7 procent av befolk­ningen. Under året fick också cirka 36 500 ut­ländska med­borgare i Sverige svenskt med­borgar­skap. Det är en ökning från 2010 med 13 procent.

Nationsflaggor utanför ett kontorshus

Antalet utländska medborgare i Sverige är beroende av invand­ringens storlek, men också av hur många som väljer att ta steget att bli svenska med­borgare. Under perioden 1980–2006 varierade antalet utländska med­borgare i Sverige mellan 490 000 och 540 000. Att antalet under denna period inte var större, trots stor invand­ring, berodde på att många sökte och fick svenskt med­borgar­skap.

Efter några år med minskat antal personer som byter till svenskt med­borgar­skap har vi nu haft två år med ökat antal nya svenska med­borgare. Det är en följd av ökad invand­ring i mitten av 00‑talet, och att de som då kom till Sverige nu har bott här till­räckligt länge för att kunna bli svenska med­borgare. Av de nya svenska med­borgarna 2011 hade en av fyra invandrat under 2006, då invand­ringen till Sverige var större än tidigare år.

Finland vanligaste medborgarskapslandet

År 2011 fanns 655 100 personer i Sverige med utländskt med­borgar­skap, 314 802 kvinnor och 340 298 män. Drygt 80 procent av de utländska med­borgarna var födda i med­borgar­skaps­landet, medan 11 procent var födda i Sverige.

Antal utländska medborgare 1980‑2011

Linjediagram över antal utländska medborgare 1980‑2011

Det vanligaste medborgarskapslandet var Finland, en av tio utländska med­borgare i Sverige var finsk med­borgare. Om vi tittar på alla de nordiska länderna, så var en fjärde­del av de utländska med­borgarna i Sverige med­borgare i något av våra nordiska grann­länder.

Afghaner hör till den grupp som ökat mest av de stora med­borgar­skaps­länderna i Sverige med en ökning på nästan 30 procent jämfört med före­gående år. Afghanistan har därmed klättrat från 14:e till 12:e plats bland med­borgar­skaps­länderna, med 12 710 medborgare år 2011.

Utländska medborgare efter de tio största medborgarskaps­länderna 2011

KvinnorMänTotalt
Finland39 25128 68567 936
Irak25 91629 93055 846
Polen21 13421 60942 743
Danmark17 09123 37740 468
Norge17 71317 09934 812
Somalia16 31816 68533 003
Tyskland13 43114 32427 755
Thailand15 2443 76419 008
Storbritannien och Nordirland5 40712 70618 113
Kina8 2337 26115 494
Totalt314 802340 298655 100

Stora regionala skillnader

Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner varierade vid utgången av 2011, från mindre än två procent i Öckerö, Leke­berg och Piteå till 28 procent i Haparanda. I Haparanda handlar det i huvud­sak om finländare.

De tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö hade alla relativt hög andel personer med utländskt med­borgar­skap. De utländska med­borgarna utgör 10 procent av befolk­ningen i Stor‑Stock­holm och Stor‑Malmö, och 7 procent i Stor‑Göte­borg. I övriga landet utgör utländska med­borgare 5 procent av befolk­ningen.

Fler nya medborgare än föregående år

För att som utländsk medborgare få ett svenskt med­borgar­skap krävs i princip att man har fyllt 18 år, har permanent uppe­hålls­till­stånd och har bott i Sverige fem år i följd. Reglerna kan variera; nordiska med­borgare behöver till exempel inget uppe­hålls­till­stånd och för dem räcker det med att ha bott i Sverige i två år. Stats­lösa och flyktingar kan bli svenska med­borgare efter fyra år i Sverige. Barn under 18 år blir i regel med­borgare samtidigt som föräldrarna.

Antalet personer som har fått svenskt medborgarskap har varierat över åren. På 1960‑talet skedde cirka 10 000 med­borgar­skaps­byten om året, och på 1980‑talet låg det på omkring 20 000 per år. Under 1990‑talet steg antalet med­borgar­skaps­byten kraftigt för att 1998 vara cirka 46 500. Det berodde i hög grad på det stora antalet jugo­slaver som bytte till svenskt med­borgar­skap. Under hela 2000‑talet har antal personer som fått svenskt med­borgar­skap varierat mycket mellan åren, med en topp­notering 2006 då cirka 51 000 fick svenskt med­borgar­skap. Under 2011 var antalet 36 500, vilket innebär en ökning med 13 procent jämfört med 2010, då cirka 32 500 personer blev svenska med­borgare.

Antal medborgarskapsbyten från utländskt till svenskt med­borgar­skap 1940–2011

Linjediagram över antal medborgarskapsbyten från utländskt till svenskt med­borgar­skap 1940–2011

Många nya medborgare från europeiska länder

Av dem som erhöll svenskt medborgarskap under 2011 var 36 procent tidigare med­borgare i ett annat europeiskt land. Lika många, var tidigare med­borgare i ett asiatiskt land. Bland dessa var ett tidigare med­borgar­skap i Irak det vanligaste.

Medborgarskapsbyten efter medborgarskapsland vid ansöknings­tillfället, tio största 2011

Tidigare medborgarskapslandKvinnorMänTotalt
Irak2 7373 4546 191
Okänt medborgarskap1 1441 1142 258
Finland1 4138172 230
Polen9858061 791
Thailand1 2522951 547
Statslös6858321 517
Turkiet6437001 343
Bosnien-Hercegovina5925311 123
Somalia5605311 091
Iran5694591 028

Nordbor väntar längst med svenskt medborgarskap

Personer födda i något annat nordiskt land är den grupp som tar längst tid på sig innan de ansöker om, och får svenskt med­borgar­skap. De som bytte under 2011, hade i genomsnitt bott här i 26,4 år. Finländarna låg över snittet och hade bott här i drygt 29 år.

Polackerna var den största gruppen från EU‑länderna som bytte till svenskt med­borgar­skap. De hade väntat i 9 år i genom­snitt. Irakierna bytte till svenskt med­borgar­skap efter 5 år.

Medborgarskapsbyten 2011, efter födelseregion och tid i Sverige sedan senaste invandringen

FödelseregionAntal år
i Sverige
Norden utom Sverige26
EU27 utom Norden11
Sovjetunionen9
Sydamerika9
Nordamerika9
Oceanien8
Europa utom EU27 och Norden6
Afrika6
Asien5
Okänt4

I tabellen ovan ingår inte personer som är födda i Sverige eller personer vars datum för invandring är okänt.

Etiketter