På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-12-19
Nr 2013:88

Författare

Anders Wadeskog

arbetar med miljö­räkenskaper på SCB.

08-506 944 85

anders.wadeskog@scb.se

Nancy Steinbach

arbetar med miljö­räkenskaper på SCB.

08-506 940 97

nancy.steinbach@scb.se

Fakta

Så beräknas utsläppen

Beräkningarna av utsläpp till luft görs genom att vi här­leder använd­ningen av bränsle till en specifik an­vänd­are. An­vänd­aren är antingen en bransch i närings­livet, den offent­liga sektorn eller hus­hållen, där invest­er­ingar och lager­för­änd­ringar ingår. Indel­ningen är den­samma som i national­räken­skap­erna. Det här inne­bär att till exempel inter­nationella trans­porter som görs av svenska företag är inkluderade.

Utsläppen av koldioxid ligger stilla trots ökad tillväxt

Tidigare har kurvorna över koldioxidutsläpp i princip följt ut­veck­lingen av Bruttonationalprodukten (BNP). Men sedan början av 1990-talet har sambandet till viss del brutits i Sverige, och utsläppen ligger ganska stilla trots att ekonomin växer. Förklaringen är bland annat förbättrad uppvärmning, ökad tjänsteproduktion och mer miljövänliga bränslen.

Bilkö på vintergata

Bruttonationalprodukten (BNP) används ofta för att mäta ekonomisk tillväxt. Totalt sett ökar världens sammanlagda BNP stadigt. Men innebär det nödvändigtvis att koldioxidutsläppen ökar i samma takt?

Inom EU minskar koldioxidutsläppen totalt, mätt i förhållande till BNP. Den ekonomiska tillväxten driver inte längre upp utsläppen lika mycket som tidigare. Det är ett resultat av faktorer som förbättrad teknik och minskad användning av fossila bränslen, som olja och kol. Företagen har också förändrats till att i högre utsträckning vara tjänsteföretag istället för att enbart producera varor. Samtidigt har tillverkande företag försvunnit och nya tjänsteföretag har kommit istället. De svenska utsläppen per BNP-krona ligger under både snittet för EU och våra nordiska grannar Finland, Danmark och Norge.

CO2 utsläpp per bruttonationalprodukt, 2000-2010, ton och miljoner euro

Linjediagram över CO2 utsläpp per bruttonationalprodukt, 2000-2010, ton och miljoner euro

Utsläpp orsakade av ekonomiska aktörer enligt Nationalräkenskapernas definitioner.

Källa: Eurostat, Miljöräkenskaperna

Sveriges utsläpp från produktionen av varor och tjänster

Koldioxidutsläppen kan delas in i två olika huvudgrupper. Dels utsläpp från stationära källor som uppvärmning, elektricitet och industrins processer, dels utsläpp från transporter.

I diagrammet nedan ser vi att sambandet mellan ekonomin i form av BNP och de stationära utsläppen av koldioxid bryts i Sverige i slutet av 1990-talet. Det beror på att utsläppen från framför allt uppvärmning av bostäder minskar i takt med att vi bland annat använder mer biobränslen i fjärrvärmesystemen. Förändringen gör att utsläppen kan minska utan att påverka BNP negativt. Istället ökar BNP stadigt under hela perioden, med undantag för en tydlig nedgång i samband med den ekonomiska krisen 2009.

Till skillnad från de stationära källorna följer utsläppen från transporter fortfarande BNP, även om det inte är i samma utsträckning som tidigare. Det faktum att utsläppen från transporter trots allt fortsätter att öka bidrar till att de totala utsläppen av koldioxid inte förändras särskilt mycket.

Trender i den svenska ekonomin, 1993–2010, index 1993=100

Linjediagram över trender i den svenska ekonomin, 1993–2010

Koldioxid (CO2) inkluderar utsläpp från näringsliv och slutlig användning. BNP enligt marknadspris som är detsamma som mottagarpris, det vill säga det pris som köparen faktiskt betalar för produkterna vid köptillfället.

Fördelningen mellan varor och tjänster har förändrats

Det finns flera faktorer som har bidragit till att sambandet mellan BNP och koldioxidutsläpp till viss del har brutits i Sverige.

Bränslemixen som här kallas Emissionsintensiteten har förändrats så att den bidrar till minskade utsläpp. Vi har gått från att använda fossila bränslen till att i större utsträckning använda till exempel biobränslen, vindkraft och bergvärme. I diagrammet ser vi hur emissionsintensiteten har minskat med 10 procent år 2010 jämfört med år 1993 och på så sätt motverkat en faktisk ökning av utsläppen.

Varornas ursprung är en annan viktig faktor, eftersom importerade varor inte ökar utsläppen i Sverige. De här faktorerna visas i diagrammet som Handelsutbytet i produktionen.

Trots att sådant som ökande tjänsteproduktion i förhållande till varuproduktion och mer miljövänliga bränslen visar på positiva effekter för att minska klimatgaserna förändras inte de totala utsläppen. Det beror på att utsläppens drivkrafter tar ut varandra i slutändan. En växande befolkning och ökande produktion av varor och tjänster, mätt som BNP, är faktorer som påverkar åt andra hållet, mot ökade utsläpp.

Faktorer som påverkat koldioxidutsläppen i Sverige

Stapeldiagram över faktorer som påverkat koldioxidutsläppen i Sverige

Diagrammet visar förändringen av de faktiska utsläppen i produktionen 1993–2010, samt hur bidragande faktorer har utvecklats under samma period. Försäljning av varor och tjänster uttrycks som BNP-tillväxt.

Import påverkar utsläppen i andra länder

Både varuproducenter och vanliga konsumenter köper allt mer varor som har importerats från andra länder. Det påverkar framför allt miljön utanför Sverige, genom att ökad produktion i ursprungsländerna leder till ökade utsläpp där.

Strax under 70 procent av alla varor som importeras till Sverige kommer ifrån något europeiskt land. Tyskland är vår största handelspartner och därefter kommer Norge, Danmark, och Storbritannien. I Asien är det främst Kina som är en stor handelspartner och står för cirka 4 procent av den totala svenska importen.

Datorer och elektronisk utrustning, motorfordon samt kemikalier och läkemedel importeras i stor skala till Sverige. De stod 2011 tillsammans för 25 procent av alla importerade varor och hade ett sammanlagt värde på strax under 400 miljarder kronor. Importen av textilier och livsmedel stod tillsammans för cirka 8 procent av all import, till ett värde av 122 miljarder kronor.

Utsläpp av växthusgaser till följd av svensk konsumtion, 1993–2010, miljoner ton CO2-ekvivalenter*

Ytdiagram över utsläpp av växthusgaser till följd av svensk konsumtion, 1993–2010

*Utsläpp av växthusgaser inkluderar koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxider (N2O). Utsläppen av CH4 och N2O brukar omräknas till ton CO2 ekvivalenter så att de kan summeras.

Källa: SCB och Naturvårdsverket

Mellan 1993 och 2010 ökade utsläppen i andra länder som berodde på svensk konsumtion, från cirka 45 miljoner ton växthusgaser till strax under 72 miljoner ton. Importen av jordbruks- och textilprodukter innebär till exempel stora utsläpp av växthusgaser i andra länder. Den svenska importen av sådana produkter bidrog 1993 till 14 miljoner ton växthusgaser i ursprungsländerna, 2010 var motsvarande tal nära 21 miljoner ton.

För att minska den totala effekten av den svenska konsumtionen måste man alltså även blicka utanför Sveriges gränser och se vad och hur mycket vi importerar, och vilken miljöpåverkan produktionen har i våra importländer.

Etiketter