På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:24

Författare

Viveka Palm

arbetar med miljö­räkenskaper på SCB.

08‑506 942 19

viveka.palm@scb.se

Nancy Steinbach

arbetar med miljö­räkenskaper på SCB.

miljorakenskaper@scb.se

Fakta

Metoden för att skatta klimat­anpass­nings­kostnaderna i EU:s medlems­länder är resultatet av ett sam­arbete mellan SCB och Institute for European Environ­mental Policy (IEEP) i Stor­britannien.

Europeiska kom­missionen har gett SCB och IEEP i uppdrag att:

  1. Utveckla en metod för att mäta kost­nader för klimat­anpass­ning och testa metoden på nationella stats­budgetar.
  2. Föreslå en standard­iserings­metod för hur beräkningar av framtida utgifter skulle kunna modelleras.

Resultatet finns till­gäng­lig på SCB:s webb­plats.

Vad kostar ett nytt klimat?

Temperaturen på jorden ökar och vi måste anpassa oss efter de nya förutsättningarna. Men vad kostar det och går sådana kostnader överhuvudtaget att mäta?

FN:s klimatpanel (IPCC) har konstaterat en temperatur­ökning på jorden. Land­massor värms upp snabbare än haven. De nordliga latituderna har en ökad upp­värmning jämfört med de sydliga. Det nya klimatet ger ändrade förutsätt­ningar för allt från jordbruk och hälsa till investeringar i vägar, värme­verk och mycket mer. I vissa länder till det bättre. I andra länder till det sämre.

Citat: Temperaturen kommer att stiga mer i SVerige och Skandinavien än det globala genomsnittet. Nederbörden kommer att öka i större delen av landet under höst, vinter och vår. Sommartid får vi ett varmare och torrare klimat, särskilt i södra Sverige. Källa SOU 2007:60

Redan idag pågår arbetet inom EU att på bästa sätt hantera och planera för Europas förändrade klimat. Kunskapen om vad anpassningen faktiskt kostar är emellertid liten. Olika länder redovisar dem på olika sätt. SCB och en brittisk samarbets­partner har därför fått i uppgift av Europeiska kommissionen att ta fram en gemensam modell. Utgångs­punkten är att uppgifterna ska vara lätta att jämföra med annan statistik, till exempel BNP, och att de ska gå att ta fram för länder med olika förut­sättningar. Metoden är därför baserad på befintlig ekonomisk statistik.

Två länder, Stor­britannien och Sverige, får här utgöra exempel på hur begränsad information vi har idag. I ländernas rapportering till Kyoto­protokollet redovisas statliga kostnader för klimat­anpassning. Rapporten visar att dels görs inte en tydlig redovisning av själva kostnaderna, dels att det är svårt att avgöra om åtgärderna syftar till att anpassa samhället till ett ändrat klimat eller till att minska påverkan på klimatet. Till exempel kan kompetens­utveckling i Stor­britannien innehålla både och eller bara den ena.

Redan 2007 gjordes en mer detaljerad uppskattning av de framtida svenska kostnaderna för klimat­anpassning i utredningen ”Sverige inför klimat­förändringarna – hot och möjligheter” (SOU 2007:60).

Utredningen spådde att värme­relaterade dödsfall kommer att stå för den i särklass största kostnads­ökningen, men kostnader för ökat kylbehov och ökad smitt­spridning kommer också blir kännbara.

Klimatförändringen förväntas också ge ökade intäkter, eller minskade kostnader, särskilt genom ett minskat upp­värmnings­behov, ökad tillväxt i skogs­bruket och ökad vatten­krafts­produktion.

Exempel på två länders redovisning av klimatanpassningskostnader

StorbritannienMiljoner
euro
Period
Kompetensutveckling6okänt
Översvämning och kusterosion9422010‑2011
F&U i klimatförändring1182010‑2015
Ytvattenhantering18okänt
SverigeMiljoner
euro
Period
Forskning av effekter och klimatanpassning inkl. socioekonomisk analys212008
Bidrag till GEF – Global Environment Facility412006‑2016
Klimatanpassningsåtgärder462009‑2011

Det räcker att titta på två länder för att se hur olika EU:s medlems­länder redovisar sina klimat­anpassnings­kostnader.

Störst bidrag till skog och förnyelsebar energi

EU:s bidrag till klimat­förändringar per huvudsektor 2002‑2008 till utvecklings­länder

Cirkeldiagram över EU:s bidrag till klimat­förändringar per huvudsektor 2002‑2008 till utvecklings­länder

Utvecklingsländernas bidrag för klimat­­anpassnings­kostnader från Europeiska kommissionen är ett område där det faktiskt finns information. De uppgår till 170 miljoner kronor under perioden 2002‑2008. Mest pengar har gått till skogs­sektorn och till exempel använts till olika projekt med koppling till skogs­vård och klimat. Investeringar i förnyelsebar energi, till exempel vind‑ eller sol­kraft­verk, har fått nästan lika mycket.

Gränsdragningen mellan de olika områdena som fått bidrag kan vara svår. Stöd till energi­effekt­iviseringar bidrar till exempel inte bara till att minska beroendet av fossila bränslen utan kan även bidra till att hantera ett förändrat klimat.

Etiketter