På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-12-04
Nr 2014:74

Författare

Philip Andö

arbetar med Under­sök­ning­arna av lev­nads­för­håll­anden på SCB.

08-506 944 23

philip.ando@scb.se

Fakta

Definitioner

Trångboddhet norm 3: Norm 3 definierar ett hushåll som trång­bott om det finns fler än en boende per rum (sovrum), kök och vardags­rum oräknade. Samman­boende delar dock sovrum medan varje barn ska ha eget rum. Exempel: enligt norm 3 ska ett samman­boende 4-per­soners hushåll ha minst 4 rum och kök för att inte vara trång­bott (Boende­utred­ningen 1974).

Kontantmarginal: Saknar kontant­marginal: Nej-svar på intervju­frågan: Skulle du/ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 10 000 kronor (gäller Sverige) utan att låna eller be om hjälp? Beloppet är satt till 1/12 av gränsvärdet för det EU definierar som en inkomst­nivå som innebär risk för fattig­dom – 60 procent av median­inkomsten i respektive land. Beloppet varierar därför mellan EU-länderna från drygt 100 Euro i Rumänien till drygt 1 600 Euro i Luxemburg.

Ekonomiska problem: JA-svar på någon av följande tre frågor: "Har det under senaste 12 månaderna hänt att du / ni kommit efter med betalningen av…"

"...avgiften till bostadsrättsföreningen / hyran för bostaden?"
"...räntor och amorteringar för bostaden?"
"...räkningar för el, gas, telefon, vatten sophämtning eller liknande?"

Vanligare att utrikes födda bor trångt

Trångboddhet är mer än dubbelt så vanligt bland utrikes födda än bland de som är födda i Sverige. Framför allt är det många födda utanför Europa som bor trångt. Utomeuropeiskt födda har också oftare svårt att få fram kontanter för en oväntad utgift.

Flerbostadshus

Varje år görs Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) som innehåller frågor om bland annat boende hälsa, trygghet, sociala relationer och ekonomi. Genom att ställa frågor om antalet rum i bostaden och antalet personer i hushållet, går det att ta fram antalet och andelen personer i olika delar av befolkningen som kan sägas vara trångbodda.

För att mäta trångboddhet används olika definitioner. Den vanligaste är att det bor fler personer i bostaden än det finns sovrum. I mätningarna exkluderas kök och vardagsrum från antalet rum i bostaden och man räknar med att sammanboende vuxna delar sovrum. Den här definitionen kallas norm 3. År 2013 levde drygt var tredje utrikes född person i ett trångbott hushåll, 36 procent, medan motsvarande andel bland inrikes födda var drygt 13 procent.

Trångboddheten ökar bland utrikes födda

Det är i första hand personer födda utanför Europa som bor trångt. Mer än 45 procent i denna grupp bor i en bostad med fler än en person per sovrum. Det kan jämföras med utrikes födda som kommer från ett land inom Europa, där trångboddheten enligt den här definitionen ligger runt 22 procent.

Andel trångbodda i procent enligt norm 3 år 2012–2013

Stapeldiagram över andel trångbodda i procent enligt norm 3 år 2012–2013

Diagrammet nedan visar utvecklingen för andelen trångbodda mellan år 2000 och 2013 för grupperna inrikes födda, utrikes födda samt hela riket.

Andelen som bor i en bostad med mer än en person per sovrum har ökat betydligt snabbare bland utrikes födda än bland inrikes födda de senaste åren. År 2013 var mer än var tredje utrikes född trångbodd vilket är den högsta andelen som noterats för utrikes födda i den här undersökningen.

Andel trångbodda i procent enligt norm 3 år 2000–2013

Stapeldiagram över andel trångbodda i procent enligt norm 3 år 2000–2013

**Med trångboddhet avses att man bor i en bostad där det finns fler personer än sovrum (norm 3.) Uppgifterna för 2006 ska tolkas med viss försiktighet med anledning av att en omläggning från besök- till telefonintervjuer genomfördes detta år.

Större problem med ekonomin bland hyresgäster

En större andel är trångbodda bland de som hyr sin bostad jämfört med de som bor i en bostadsrätt eller villa/småhus. Åren 2012-2013 var ungefär var tredje hyresgäst trångbodd, 33,6 procent. Motsvarande andelar för de som bor i bostadsrätt och villa var 19 respektive drygt 4 procent.

Även ekonomiska levnadsförhållanden skiljer sig åt mellan olika grupper i befolkningen och boende i olika boendeformer. Ungefär 10 procent av hyresgästerna har det som i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) definieras som ekonomiska problem. Det innebär att de minst någon gång under de senaste 12 månaderna inte kunnat betala räkningar i tid som hyra eller exempelvis avgift för el, gas, vatten eller telefon. Bland de som bor i äganderätt, vilket i regel motsvarar småhus- eller villa, är det färre än 4 procent som inte betalat motsvarande räkningar i tid.

Ekonomiskt svagare grupper, som exempelvis utrikesfödda eller ensamstående med barn bor oftare i hyresrätt än i äganderätt eller bostadsrätt. Det är inte bara trångboddheten som är vanligare bland utrikesfödda utan även ekonomiska problem, som att betala räkningar i tid.

Andel i procent som minst någon gång de senaste 12 månaderna har kommit efter med betalningen för någon räkning/boendeavgift år 2012–2013

Stapeldiagram över andel i procent som minst någon gång de senaste 12 månaderna har kommit efter med betalningen för någon räkning/boendeavgift år 2012–2013

Utrikes födda oftare utan kontantmarginal

Ett annat sätt att mäta ekonomisk förmåga är att titta på möjligheten att betala en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp. I Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) ställs frågan om hushållet har en kontantmarginal för oväntade utgifter på 10 000 kronor.

Bland inrikes födda saknar ungefär 16 procent tillgång till en sådan kontantmarginal, medan mer än varannan utomeuropeiskt född person, 53 procent, inte kan få fram motsvarande summa utan att låna eller be om hjälp. I gruppen utrikes födda inom Europa är det knappt var fjärde person, 24 procent, som inte har en kontantmarginal på 10 000 kr.

Andel som saknar kontantmarginal (10 000 kr) år 2012–2013

Stapeldiagram över andel som saknar kontantmarginal (10 000 kr) år 2012–2013

Etiketter