På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-12-11
Nr 2017:86

Kontakt

Peter Beijron

arbetar med Arbetskrafts­undersökningarna på SCB

010-479 40 06

peter.beijron@scb.se

Fakta

Genom Arbetskraftsundersökningarna (AKU) kommer varje månad nya siffror som ger en bred beskrivning av den svenska arbetsmarknaden och dess utveckling. De definitioner som används i undersökningen är internationellt överenskomna, dels genom FN–organet ILO och dels genom EU:s statistikorgan Eurostat. De används i samtliga EU-länder för att göra statisti­ken så jämförbar som möjligt.

För att klassas som sysselsatt i AKU krävs att en person arbetat minst en timme under en viss given referensvecka. Även personer som har ett arbete men som är frånva­rande, exempelvis på grund av semester, sjukdom eller föräldraledighet, räknas som sysselsatta.

Arbetad tid i AKU består av ett flertal mått. Den vanligen arbetade tiden är svaret på frågan hur mycket en person vanligtvis arbetar under en vecka. Den faktiskt arbetade tiden är den tid som en person faktiskt arbetat under referensveckan. Skillnaden mellan dessa två mått utgörs i huvudsak av frånvaro och övertid/mertid.

Vanligast att unga och äldre jobbar få timmar

Den stora majoriteten på svensk arbetsmarknad är heltidssysselsatta. Det finns dock en grupp som arbetar kort deltid, alltså 1–19 timmar i veckan. Den består till stor del av unga på väg in på och äldre på väg ut från arbetsmarknaden.

En äldre man

SCB genomför varje månad Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år. Statistiken visar bland annat utvecklingen över antal och andel sysselsatta respektive arbetslösa. De definitioner som används i undersökningen är internationellt överenskomna och används i samtliga EU-länder för att göra statistiken så jämförbar som möjligt.

Enligt definitionerna som används i AKU är de sysselsatta definierade som alla personer som arbetat minst en timme under referensveckan eller som har ett arbete men varit tillfälligt frånvarande på grund av semester, sjukdom eller liknande.

Heltid vanligast

Antalet sysselsatta kan alltså ses som ett svar på den övergripande frågan ”hur många personer har överhuvudtaget arbetat någonting under referensveckan?”. Vill vi veta mer om hur mycket dessa personer arbetar så får vi ta hänsyn till den arbetade tiden. Under 2016 var 4 910 000 personer i åldern 15–74 år sysselsatta, de hade alltså arbetat minst en timme eller hade ett arbete som de varit frånvarande från hela veckan. Det absolut vanligaste är att ha en arbetstid på 37–40 timmar i veckan, det hade 60 procent av de sysselsatta som sin vanligen arbetade tid. Andelen som hade en vanligen arbetad tid på en timme per vecka var 0,15 procent av de sysselsatta, eller 7 000 personer.

I AKU delas de sysselsatta upp efter hur många timmar per vecka de vanligen arbetar. Då benämns 1–19 timmar som kort deltid, 20–34 timmar som lång deltid och 35 timmar eller mer som heltid. Vad gäller den korta deltiden så utgör den på det stora hela en liten del av den totala sysselsättningen. Under 2016 var det 6,2 procent av de sysselsatta som arbetade kort deltid. Bland män var andelen 4,7 procent och bland kvinnor 7,8 procent. Skillnaderna mellan in­rikes och utrikes födda är små.

Fler kvinnor arbetar deltid

Andelen som arbetade lång deltid var 2016 dubbelt så stor bland sysselsatta kvinnor jämfört med sysselsatta män. Bland kvinnor var det 23,6 procent av de sysselsatta medan motsvarande siffra bland män var 9,3 procent. Tittar man på andelen som arbetade heltid så var det 78 procent av de sysselsatta som arbetade heltid. Jämför man män och kvinnor ser man att det var 68,6 procent av de sysselsatta kvinnorna som hade en arbetstid på mer än 34 timmar per vecka medan motsvarande siffra bland männen var 86,0 procent.

Att arbeta kort heltid är vanligare i vissa branscher än i andra. Under 2016 var andelen som högst i hotell och restaurang där 16,1 procent av de sysselsatta arbetade kort deltid. Bland de sysselsatta i personliga och kulturella tjänster var andelen 14,7 procent.

Vanligare att kvinnor arbetar deltid

Sysselsatta efter kort deltid, lång deltid och heltid år 2016. Procent

Diagram

Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Andelen som arbetar lång deltid är mer än dubbelt så stor bland kvinnor som bland män, 23,6 procent av de sysselsatta kvinnorna jämfört med 9,3 procent av de sysselsatta männen. 4,7 procent av de sysselsatta männen arbetar kort deltid och 7,8 procent av kvinnorna.

Ser sig inte som förvärvsarbetande

När det gäller ålder så är andelen som arbetar kort deltid störst bland de yngsta och de äldsta på arbetsmarknaden. I åldersgruppen 15–24 arbetade 18 procent av männen och 30 procent av kvinnorna kort deltid. Bland de mellan 65 och 74 år var andelen 31 procent bland män och 46 procent bland kvinnor. Samtidigt var andelen bland personer i åldern 25–54 år och 55–64 år mindre än 5 procent. Det var alltså framförallt personer som kan antas vara på väg in på eller ut från arbetsmarknaden som arbetade få timmar per vecka.

Och dessa personer verkar inte heller se sig själva som förvärvsarbetande i så stor utsträckning. Bland sysselsatta i åldersgruppen 15–24 år som arbetar 1–19 timmar per vecka svarade drygt 83 procent att de i huvudsak såg sig som studerande medan 11 procent svarade att de såg sig som förvärvsarbetande. I åldersgruppen 65–74 år såg sig 75 procent som pensionärer medan 19 procent såg sig som förvärvsarbetande.

Unga och äldre arbetar kort deltid

Andelen sysselsatta som arbetar kort deltid (1–19 timmar per vecka), uppdelat efter ålder, år 2016. Procent

Diagram

Det är främst de som är på väg in eller på väg ut från arbetsmarknaden som arbetar kort deltid. I åldersgruppen 15-24 arbetar 18 procent av de sysselsatta männen och 30 procent av kvinnorna kort deltid. Bland de mellan 65 och 74 år är andelen 31 procent bland män och 46 procent bland kvinnor.

Etiketter