På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-12-12
Nr 2016:91

Författare

Martin Verhage

arbetar med Fastighets- och Lägenhetsregistret på SCB

010–479 47 78

martin.verhage@scb.se

Stefan Svanström

arbetar med geografiska informationssystem på SCB

010–479 45 58

stefan.svanstrom@scb.se

Fakta

I SCB:s officiella bostadsstatistik används begreppet lägenhet om samtliga bostäder oavsett hustyp. Således betecknas även småhus (villor, par-, rad- och kedjehus) som lägenheter i statistiken, liksom specialbostäder och lägenheter i övriga hus (byggnader som primärt inte är avsedda för bostadsändamål, men som ändå innehåller vanliga bostäder). I denna artikel använder vi dock begreppet lägenhet enligt gängse talesätt, d.v.s. endast om bostäder i flerbostadshus och övriga hus.

På sidan Bostadsbestånd finns kartor även för Göteborg. Där finns också uppgifter för stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Vanligast med 2 rum och kök på 57 kvadratmeter

I Sveriges tre storstadskommuner bor de flesta i lägenhet. Den vanligaste lägenhetsstorleken är 2 rum och kök, och den genomsnittliga ytan för 2:orna är 57 kvadratmeter. Andelen bostadsrätter är högst i Stockholm och lägst i Göteborg.

2 män som inreder sin lägenhet.

I en tid då det enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät råder bostadsbrist i 240 av landets 290 kommuner är bostadsfrågan högst aktuell. I den här artikeln tittar vi närmare på hur bostadsbeståndet ser ut i de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Nästan var femte invånare i Sverige bor i någon av de tre storstadskommunerna och befolkningen ökar stadigt, inte minst på grund av invandring. Den dominerande boendeformen i storstäderna är lägenheter i flerbostadshus. I Stockholm är 90 procent av bostäderna lägenheter. Motsvarande andelar för Göteborg och Malmö är 80 respektive 82 procent. Även om det förekommer småhus (villor, par-, rad- och kedjehus) i storstäderna så avgränsas den här analysen till lägenheter eftersom det är den vanligaste boendeformen i storstäderna. Att bo i lägenhet är den dominerande boendeformen i 57 av landets kommuner, däribland samtliga större städer med fler än 100 000 invånare.

Hur ser då lägenhetsbeståndet ut i våra tre storstäder med avseende på ålder, storlek och upplåtelseform och hur är de fördelade på olika stadsdelar?

Karta Byggperioder för erfamiljshus, 2015

Karta tidigareBostadsbeståndet i erfamiljshusStockholm, 20154

I Stockholms innerstad finns relativt homogena bostadskvarter vad gäller byggperiod men också storlekar på lägenheter. Ett sådant exempel är Fredhäll på Kungsholmen där det byggdes drygt 3 000 bostäder under 1930-talet.

Majoriteten är mindre lägenheter, med undantag från de stadsradhus som ligger längs vattnet. Det kan jämföras med både Lilla Ess­ingen och Reimersholme där ny bostadsbebyggelse anslutits till den befintliga genom nya kvarter. Hur tidsperioden påverkar lägenhetsbeståndet syns tydligt på Lilla Essingen och Reimersholme.

Lilla Essingens äldre bebyggelse är från tidigt 1900-tal fram till andra världskrigets utbrott, det är äldre än Reimersholmes som tillkom under andra världskriget. På Lilla Essingen är också de äldre lägenheterna mindre, sett till antal rum, än Reimersholmes äldre bebyggelse. När Reimersholme fick nya bostadskvarter under 1980-talet var de flesta lägen­heterna större och kompletterade det befintliga bostads­beståndet. Motsvarande skedde även på Lilla Essingen, men först i början av 2000-talet.

Större förtätningsprojekt i innerstaden är exempelvis det gamla bangårdsområdet på Söder­malm som kom att bli Södra station. I slutet av 1980-talet och början på 1990-talet tillkom över 2 500 bostäder på en ganska begränsad yta på Södermalm. Att omvandla tidigare verksamhetsområden till bostadskvarter förekommer på flera platser i Stockholms innerstad som exempelvis Norra Hammarbyhamnen och Hammarby sjöstad på Södermalm och f.d. Sabbats­bergs sjukhus. Bebyggelsen som tillkommit i innerstaden har ofta varit större lägenheter, men även i det äldre beståndet förekommer det större lägenheter. Längs innerstadens större gator och esplanader, längs parker och längs vatten är det vanligare med 3 och 4 rum och kök eller större. Ett sådant exempel är lägenheterna längs Humlegården men även längs Strand­vägen på Östermalm.

Den vanligaste lägenhetsstorleken i de tre storstadskommunerna är en 2:a med kök eller kokvrå och en genomsnittlig bostadsyta på 57 kvadratmeter. Andelen 2:or är 37 procent av det totala lägenhetsbeståndet. När det gäller de allra minsta lägenheterna, 1 rum med kök eller kokvrå, har Stockholm en högre andel än Göteborg och Malmö. I Stockholm är nämligen var femte lägenhet, 21 procent, en 1:a medan motsvarande andelar i Göteborg och Malmö är 15 respektive 14 procent. Den genomsnittliga 1:an är på 36 kvadratmeter.

Högst andel ettor i Stockholm

Andel lägenheter (i flerbostadshus) efter storlek, procent

LägenhetsstorlekStockholmGöteborgMalmö
1 rum och kök/kokvrå211514
2 rum och kök/kokvrå364039
3 rum och kök273033
4+ rum och kök161414

Fyra av tio lägenheter i Stockholm byggda före 1946

Andel lägenheter (i flerbostadshus) efter byggnadsår, procent

ByggnadsårStockholmGöteborgMalmö
–1945412426
1946–1964243132
1965–1975*122725
1976–19951088
1996–20151289

Citat: Den vanligaste lägenhetsstorleken i de tre storstadskommunerna är en 2:a med kök eller kokvrå.

*s.k. miljonprogrammet

Att det är fler små lägenheter i Stockholm förklaras av att lägenhetsbeståndet är betydligt äldre där än i Göteborg och Malmö. 41 procent av lägenheterna i Stockholms kommun är byggda före 1946 medan en fjärdedel av lägenheterna i Göteborg och Malmö är så gamla. Tittar man tillbaka på 1945 års bostadsräkning var drygt hälften av lägenheterna i Stockholm på 1 rum med kök eller kokvrå. Det var först i samband med den nya bostadspolitiken som fastställdes under efterkrigstiden som vikten av höjd bostadsstandard aktualiserades. En minimistandard angavs då till högst två personer per rum, köket oräknat, vilket innebar att man började bygga större lägenheter under andra hälften av 1900-talet.

I städernas centrala delar, som till större delen består av äldre bebyggelse, hittar man en större andel smålägenheter (1:or och 2:or). I Stockholms innerstad (stadsdelarna Södermalm, Kungsholmen, Östermalm och Norrmalm) utgör 1:or och 2:or 62 procent av det totala lägenhetsbeståndet. I de centrala delarna av Göteborg (Centrum, Lundby och Majorna-Linné) är 60 procent smålägenheter och i Malmös centrala delar (Centrum, Södra och Västra innerstaden) är andelen 58 procent.

I samband med det s.k. ”miljonprogrammet”, en miljon bostäder som byggdes mellan 1965 och 1975, började det produceras fler större lägenheter än vad det gjordes under första hälften av 1900-talet.

I städernas ytterområden, framförallt i de s.k. miljonprogramsområdena, är därför merparten av lägenheterna på 3 rum och kök eller större. Den största andelen stora lägenheter i Stockholms kommun återfinns i Skärholmen, där 65 procent är 3:or eller större. I Göteborg finner vi den största andelen, 64 procent, i Västra Göteborg och i Malmö i stadsdelen Oxie där 76 procent är 3:or eller större. Genomsnittstrean i storstäderna är på 78 kvadratmeter.

Karta Byggperioder för flerfamiljshus 2015
Karta Bostadsbeståndet i erfamiljshusMalmö, 2015

I Malmö kan man än tydligare än i Stockholm ana stadens årsringar växa ut från den gamla stadskärnan. Kommunen är begränsad till ytan, vilket påverkar stadens morfologi och avstånden mellan olika områden. Den gamla staden innanför kanalen har kommit att förtätas och då främst i den östra delen med ny bebyggelse i omgångar från 1960-talet.

Lägenheterna i den gamla staden är stora jämfört med exempelvis Möllevångens äldre bostadsbestånd som uppfördes som arbetarbostäder i början av 1900-talet, där 1:or och 2:or är vanligare. När man kommer något längre ut från stadskärnan träffar man på de karaktäristiska stjärnhusen som byggdes under 1950-talet i Mellanheden. Där är också lägenheterna något större sett till antal rum.

Malmös årsringar fortsätter ut längs Lorensborg som tillkom under senare delen av 1950-talet med flera högre flerfamiljshus och blandade storlekar på boendet. Miljonprogramsområden som Kroksbäck och Holma ligger i anslutning till Lorensborg. Det är tydligt att lägenhetsstorlekarna kommit att öka i och med miljonprogrammets områden men till skillnad mot Herrgården så är inte lägenhetsstorlekarna lika uppdelade inom bostads­kvarteren.

Även Malmö har stora omvandlingsområden där verksamheter fått bereda väg för bostadsbebyggelse. Västra hamnen är ett större sådant. Bostadsområdet tillkom i början på 2000-talet på landområden som delvis varit vatten tidigare. I Västra hamnen är lägenheterna relativt blandade men med tonvikt på större lägenheter ut mot vattnet längs strand­promenaden.

När det gäller upplåtelseform, d.v.s. om lägenheterna upplåts som hyresrätt eller bostadsrätt, finns tydliga skillnader mellan de tre storstadskommunerna. I Stockholm utgör bostadsrätterna mer än hälften, 54 procent, av lägenhetsbeståndet medan resterande 46 procent utgörs av hyresrätter. I Göteborg är det tvärtom. Där är hyresrätter vanligast, 64 procent av lägenheterna medan 36 procent utgörs av bostadsrätter. I Malmö är det däremot jämnt fördelat, 52 procent hyresrätter och 48 procent bostadsrätter.

Bostadsrätter är vanligare i innerstäderna medan hyresrätter är vanligare i ytterområden, framförallt i miljonprogramsområden. Störst andel bostadsrätter i Stockholm finns på Kungsholmen, där 69 procent av lägenheterna utgörs av bostadsrätter. Störst andel hyresrätter, 83 procent, hittar vi i Skärholmen. I Göteborg har Norra Hisingen störst andel bostadsrätter, 59 procent, medan Angered har störst andel hyresrätter, 90 procent. I Malmö är det stadsdelen Oxie som har störst andel bostadsrätter, 80 procent, medan Rosengård har störst andel hyrerätter, 69 procent.

År 2009 infördes en ny upplåtelseform i Sverige, s.k. ägarlägenheter. Ägarlägenhet innebär ett ökat självbestämmande eftersom man själv äger lägenheten och söker lagfart enligt samma regler som för andra typer av fastigheter, t.ex. en villa eller ett radhus. Denna upplåtelseform har dock inte blivit någon framgång på bostadsmarknaden och fram till halvårsskiftet 2016 har det endast bildats drygt 1 000 ägarlägenheter i landet. 8 procent av dessa finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Siffra: 64 % av lägenheterna i Göteborgs kommun är hyresrätter.Citat: Bostadsrätter är vanligare i innerstäderna medan hyresrätter är vanligare i ytterområden

Definitioner:

Statistiken i artikeln bygger på uppgifter från Lägenhetsregistret.

Rum = Med rum avses ett utrymme som har en golvyta av minst sju kvadratmeter och har direkt dagsljus. Som rum räknas inte kök, kokvrå eller hygienutrymme. Som rum räknas inte heller matrum i anslutning till kokvrå om matrummet tillsammans med kokvrån angivits som kök.

Kök = Ett utrymme som är avsett för matlagning och har en golvyta på minst sju kvadratmeter och har direkt eller indirekt dagsljus. Som kök räknas även kokvrå med matrum om utrymmena tillsammans har en golvyta av minst sju kvadratmeter och har direkt eller indirekt dagsljus.

Kokvrå = Ett utrymme avsett för matlagning som har en golvyta mindre än sju kvadratmeter, men så stort att en person kan vistas däri. Om utrymmet för matlagning har en golvyta av minst sju kvadratmeter räknas det som kokvrå om det saknar direkt eller indirekt dagsljus.

Etiketter