På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-10-03
Nr 2016:26

Författare

SCB, enheten för befolkningsstatistik

befolkning@scb.se

Fakta

SKL:s kommungruppsindelning från 2011 används, men gruppen Student­städer har brutits ur kommun­gruppen Större städer. Till denna grupp har de 11 kommuner med högst andel studenter valts ut, det vill säga Lund, Uppsala, Umeå, Trollhättan, Linköping, Växjö, Karlstad, Skövde, Luleå, Kalmar och Örebro. Kommun­gruppen Övriga är en hopslagning av Glesbygds­kommuner, Kommuner i glesbefolkad region, Kommuner i tätbefolkad region, Pendlings­kommuner, Turism- och besöks­närings­kommuner samt Varu­producerande kommuner.

Läs mer hur kommungrupperna är definierade på SKLs hemsida:

Kommungruppsindelning

Invandring

Invandring till Sverige går att dela upp efter födelseland. Det innebär att invandringen består av personer födda i Sverige som utvandrat och sedan kommit tillbaka samt av utrikes­födda personer. Den här artikeln delar inte in efter födelse­land vilket betyder att både sverige­födda och utrikes­födda personer ingår i statistiken över invandrade.

Antal flyttar eller antal personer som flyttat

Vi skiljer mellan antalet personer som flyttar och antalet flyttar som gjorts eftersom en person kan flytta flera gånger under samma år. I artikeln förekommer båda begreppen.

Sannolikheten att flytta

Antal flyttare år 2015/
Medelfolkmängden år 2015

Medelfolkmängd 2015

(Folkmängden år 2015+
Folkmängden år 2014)/2

Inrikes flyttning 2015

Vanligt att flytta från kommunen man invandrat till

Allt fler personer flyttar inom Sverige. Det beror på den ökande folkmängden, men även till viss del på att invandrare ofta söker sig till en annan kommun än den de först bosatte sig i. Bland de som invandrade under 2015 hade ungefär 15 procent hunnit byta kommun eller utvandrat redan innan årsskiftet.

Person bär en sängbotten på ryggen

Antalet flyttningar inom Sverige förra året ökade med 34 400 jämfört med 2014. Under 2015 registrerades i genomsnitt 3 930 flyttningar per dag hos Skatteverket. Över 1,4 miljoner flyttar gjordes under 2015, varav 727 000 gjordes av män och 708 000 av kvinnor. Några personer flyttade mer än en gång, totalt var det över 1,2 miljoner personer som flyttade inom Sverige. Den genomsnittliga åldern för de som flyttade var 31 år.

Hit flyttar man

De flesta flyttar skedde inom en kommun, ungefär 930 000, medan drygt 500 000 flyttningar gjordes mellan kommuner. Av flyttade mellan kommuner var det ungefär 282 500 flyttningar mellan kommuner inom ett län och ungefär 221 500 flyttningar mellan län.

Trots att många flyttade till någon av storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö var storstädernas inrikes flyttnetto under 2015 ändå negativt, ungefär -4 000. Det gick fler flyttar ut till andra kommuner inom storstadslänen än i omvänd riktning, nästan 10 000. Från kommuner i ett annat län var inflyttningen till storstäderna större än utflyttningen med nästan 6 000 flyttar. Storstäderna förlorade alltså personer till kommuner inom sitt eget län och det var förortskommunerna, med högst inrikes flyttnetto, som växte på bekostnad av storstäderna. Av de som flyttade från en storstad var det 55 procent som flyttade till en förortskommun. Förortskommuner till storstäderna hade ett positivt inrikes flyttnetto på ungefär 8 400.

Invandrings- och inrikes flyttnetto efter kommungrupp år 2015

Kommungrupps-
indelning
Inrikes flyttnetto
Totalt
inom
riket
Därav
inom
länet
Därav
utom
länet
Invand-
rings-
netto
Totalt
flytt-
netto
Förortskommuner
till storstäder
8 3638 639-2768 66317 026
Förortskommuner
till större städer
1 5729965761 3932 965
Storstäder-3 974-9 9315 95713 7189 744
Större städer1 5472 000-45312 64814 195
Studentstäder1 4461 1213255 0646 510
Övriga-8 954-2 825-6 12936 92427 970

Unga flyttar till storstäderna

Det finns olika faser i livet där man väljer att flytta. I åren efter studenten var det vanligt att flytta till storstäder eller studentstäder. För personer i åldern 19–25 år gjordes nästan 10 500 fler flyttar till någon av storstäderna än från storstäderna. Motsvarande för studentstädernas var drygt 4 800 personer. Förortskommunerna och de övriga kommunerna hade däremot ett negativt flyttflöde för samma åldersgrupp. Just att det finns universitet eller högskola i studentstäderna är en förklaring varför unga valde att bosätta sig där. Efter studierna tenderar man att flytta på sig igen. Flyttnettot för personer mellan 26–30 år var negativt i studentstäderna, de större städerna och övriga kommuner medan det var positivt i förortskommunerna och till storstäderna. Under 2015 var det betydligt vanligare att familjer med barn i ålder 0–18 år valde att lämna storstäderna till förmån för förortskommunerna än tvärtom. Gruppen övriga kommuner hade ett särskilt stort flyttningsunderskott i åldersgruppen 19–25 år, men för personer 31 år och äldre hade kommungruppen ett positivt inrikes flyttnetto.

Inrikes flyttnetto efter ålder- och kommungrupp år 2015

Stapeldiagram över inrikes flyttnetto efter ålder- och kommungrupp år 2015

Flytten från storstad till förortskommun

Hur stora flödena är mellan de olika kommungruppsindelningarna kan man visa med ett cirkel- flödesdiagram för riktade flyttningar. Varje enhet runt cirkeln representerar 10 000 flyttningar. Det visar in- och utflyttningsflöden. Inflyttningarna är de närmast bågarna medan utflyttningarna är de som har längre till bågarna. Varje kommungrupp har en egen färg. Exempelvis är storstädernas färg röd och det är de röda flödena som visar utflyttningen från storstäderna. De minsta flödena har tagits bort från diagrammet för att göra det mer tydligt.

Riktade flyttningar där man bytte kommun år 2015 mellan kommungrupper

Illustration över riktade flyttningar där man bytte kommun år 2015 mellan kommungrupper

Klicka på bilden för en större version.

I diagrammet ovan kan vi, som tidigare nämnts, se att de flesta flyttningar ut ur storstäderna år 2015 var till förortskommunerna, vilket var nästan 53 500 (rött flöde från röd båge till brun båge). Få flyttar gick mellan storstäderna, cirka 6 000, medan det var mer vanligt att man flyttade ut ur storstäder och in i större städer, nästan 10 200. Inflyttningarna till de större städerna och studentstäderna kom mestadels från övriga Sverige, vilket är de blå flödena från övriga, sammanlagt gjordes det drygt 55 700 flyttar från övriga Sverige dit. Det var mer vanligt att flytta mellan olika förortskommuner till storstäder än att flytta från övriga Sverige till förortskommunerna.

Få flyttar i skolåldern

Anledningarna till varför man flyttar kan vi inte uttala oss om men man kan se när många flyttar. Åldern har stor betydelse och det är framförallt unga vuxna och småbarnsfamiljer som väljer att flytta.

Av samtliga personer i Sverige år 2015 var det färre än 5 procent som flyttade mellan kommuner och det var ingen större skillnad mellan könen. När man delar upp flyttningarna efter ålder och var man flyttar kan däremot vissa skillnader noteras.

Andel flyttare mellan kommuner inom och utom län i förhållande till medelfolkmängden, efter ålder och kön år 2015, procent

Linjediagram över sannolikheten att en person bytte kommun, inom och utom länet, efter ålder vid flytten och kön år 2015

Personer som under 2015 både har flyttat mellan kommun inom län och mellan län ingår två gånger.

Det var vanligare för småbarnsfamiljer att flytta mellan kommuner i samma län än mellan län. Av alla som föddes under 2015 flyttade drygt 5 procent till en annan kommun i samma län och mindre än 3 procent flyttade till ett annat län.

För barn i skolåldrarna var det betydligt färre som flyttade än för barn i förskoleåldern, men de som flyttade höll sig oftast inom länet. För barn mellan 7 och 15 år var det ungefär 1,5 procent som flyttade mellan kommuner inom länet och ungefär 1 procent som flyttade mellan län.

I de flesta åldrar var det vanligast att man flyttade mellan kommuner inom län. För både män och kvinnor i åldrarna 19 till 25 år var det dock vanligast att man flyttade mellan län. I de åldrarna valde många att byta län och de sökte sig ofta till student- eller storstäder för att studera eller jobba. Drygt 8 procent av alla kvinnor i 19 – 25 års ålder flyttade till ett annat län. Motsvarande siffra för männen var ungefär 7 procent. En anledning till skillnaden beror på att kvinnor studerar i högre utsträckning än män och då flyttar till en studieort i ett annat län.

Det fanns av naturliga skäl inga större skillnader i flyttmönster för flickor och pojkar i åldern 0 – 18, då de oftast flyttar tillsammans med sina föräldrar. Tydliga skillnader i flyttmönstren mellan könen var det mellan 19 och 50 års ålder. Mellan 19 och 26 års ålder flyttade kvinnor i högre utsträckning än män, medan män flyttade mer i de högre åldrarna.

Många av de som invandrar flyttar vidare

Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren vilket har fört med sig att också flyttarna inom landet har ökat i antal. Att antalet som flyttar ökar beror på en ökad folkmängd, men även att många personer som invandrat gör en inrikes omflyttning kort efter att man invandrat. Av alla som invandrade under 2014 hade exempelvis drygt var fjärde flyttat till en annan kommun vid utgången av 2015. Till det tillkommer även några få personer som hade utvandrat eller avlidit. Om vi ser på de som invandrade år 2010 så bodde knappt hälften kvar i invandringskommunen, närmare 3 av 10 bodde i en annan kommun, och resterande hade utvandrat eller dött vid utgången av 2015. Av alla som invandrade under år 2015 hade 15 procent bytt kommun eller utvandrat innan året var slut. Det bör noteras att de flesta asylsökande som kom under hösten 2015 ännu inte gett avtryck i statistiken över invandring eftersom de väntade på att få beslut om uppehållstillstånd.

Andel personer som bor kvar i den kommun man invandrat till efter år

ÅrAntal
invandrade
201020112012201320142015Andel
som bor
kvar i
Sverige
2015-12-31
201098 71888 %74 %65 %59 %54 %49 %77 %
201196 390 88 %74 %65 %59 %54 %82 %
2012102 991 88 %73 %64 %58 %85 %
2013115 766 87 %71 %63 %90 %
2014126 901 84 %69 %95 %
2015134 157 85 %99 %

Generellt sett ser vi att drygt 1 av 10 invandrare har flyttat vidare redan under första året. De efterföljande åren minskade sedan andelen kvarboende ytterligare. Året efter invandringsåret har andelen kvarboende minskat till omkring 7 av 10. Två år efter invandringen bodde drygt 6 av 10 kvar i sin första kommun och efter fem år bodde knappt hälften av de som invandrade år 2010 kvar i den kommun de ursprungligen hade invandrat till.

Invandrade för år 2010 fördelat efter de som bytt kommun, bor kvar i kommunen eller inte längre är folkbokförda i Sverige, efter år

Linjediagram över invandrade för år 2010 fördelat efter de som bytt kommun, bor kvar i kommunen eller inte längre är folkbokförda i Sverige, efter år

Vid utgången av 2015 hade drygt hälften av de som invandrade under 2010 bytt kommun eller emigrerat. Några få personer hade även dött. Det var främst under de två första åren efter invandringen som det var vanligt att flytta inom Sverige. Redan under 2010 hade en av 10 bytt kommun och vid utgången av 2011 hade knappt var femte bytt kommun. Åren därefter ökade inte andelen kommunbytare så mycket, men vid utgången av 2015 hade nästan 3 av 10 flyttat till en annan kommun än den de ursprungligen invandrade till år 2010.

De flesta som inte var folkbokförda i Sverige åren efter invandring har utvandrat från Sverige. Drygt var femte person som invandrade under 2010 hade utvandrat, eller dött, vid utgången av 2015.

Etiketter