På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-06-09
Nr 2015:134

Författare

Anna Andersson

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

010-479 62 52

anna.andersson@scb.se

Fakta

I undersökningen ”Elevpaneler för longitud­inella studier” följs ett urval på ungefär 10 procent av eleverna i grund­­skolans årskurs 3 vidare genom grund­skolan. Under­sök­ningen görs i samarbete med Göteborgs universitet och till grund för artikeln ligger det urval av elever som var inskrivna i årskurs 3 år 2008 och som gick ut nian år 2014. Elever som flyttat till Sverige efter årskurs 3 och elever som någon gång under årskurs 3 till 9 varit inskrivna i särskolan ingår inte.

Uppgifter om behörighet till gymnasie­skolan kommer från Skol­verkets register över slut­betyg i grund­skolan och avser de elever som avslutat årskurs 9 våren 2014 och som fått eller skulle ha fått ett slutbetyg.

Var fjärde elev med stöd obehörig till gymnasiet

Av de elever som gick ut nian år 2014 var det 28 000, eller nästan en tredjedel, som fått stödundervisning någon gång sedan de gick i årskurs 3 år 2008. Det var 7 000 elever som inte uppnådde behörighet till gymnasieskolan, trots att de fått stödundervisning.

Illustration

Nästan var tredje av de knappt 90 000 elever som gick ut grund­skolan år 2014 och som gick i årskurs 3 år 2008 hade någon gång under årskurs 3 till 9 haft stöd­under­visning. De flesta fick stöd redan under låg- eller mellanstadiet och knappt 20 procent hade stöd i alla tre stadierna. Behovet av stöd varierar mellan elever och att få stöd genom flera stadier återspeglar många gånger ett större behov av stöd. För de elever som har störst inlärnings­svårigheter finns grund­särskolan som alternativ, men elever med så stora stödbehov att de fått undervisning i särskola omfattas inte av denna redovisning.

Det är vanligare att pojkar får stöd­under­visning än att flickor får det. Det är också vanligare att pojkar har det både i lägre stadier och i högstadiet, eller i minst tre årskurser. I undersökningen ingår endast elever som fanns i svensk grund­skola i årskurs 3. Bland dem har utrikes födda elever haft stöd i större utsträckning än inrikes födda. Stöd­under­visning var också vanligare bland elever vars föräldrar saknar högskoleutbildning.

Citat: 90 procent ungefär, av de som bara fått stöd någon gång under årskurs 3-6 uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram.Enligt skollagen ska en grund­skole­elev som är i behov av särskilt stöd ges det stöd som behövs för att eleven ska ha möjlighet att klara kunskaps­kraven. Ett sätt att följa upp detta är att undersöka hur många elever som uppnår behörighet till gymnasie­skolans yrkesprogram. Att inte uppnå behörighet till yrkesprogram innebär att vara obehörig att söka till gymnasie­skolans alla nationella program, eftersom yrkesprogrammen är de nationella program som har lägst behörighetskrav.

Bland de elever som inte haft någon stöd­under­visning är det 2 procent, eller cirka 1 000 elever, som inte blivit behöriga. Hur har det då gått för de elever som fått stöd någon gång under årskurs 3 till 9? Av dem är det tre fjärde­delar som blivit behöriga till att läsa yrkes­program på gymnasie­skolan. Det är alltså var fjärde elev som trots stöd inte uppnått behörighet.

”Specialundervisning på annat sätt” är det vanligaste stödet

Andel elever med olika typer av stödåtgärder, för elever som gått ut årskurs 9 år 2014 och gick i årskurs 3 år 2008, samt som haft stöd under grundskolan

Stapeldiagram över andel elever med olika typer av stödåtgärder, för elever som gått ut årskurs 9 år 2014 och gick i årskurs 3 år 2008, samt som haft stöd under grundskolan

En elev kan ha haft flera typer av stöd under årskurs 3–9 och därför summerar inte andelarna till 100 procent.

Elever som får stöd tidigt under skolgången uppnår behörighet i större utsträckning än barn som får stöd senare. Omkring 90 procent av de elever som bara fått stöd under låg- eller mellanstadiet eller båda dessa stadier var behöriga till gymnasie­skolans yrkes­program. För många av dem bör alltså stödet de fått ha varit tillräckligt. Av dem som bara fått stöd under högstadiet uppnådde 75 procent behörighet. Samtidigt innebär det att omkring 10 procent av de elever som enbart fått stöd under lägre stadier inte uppnått behörighet under den ordinarie grund­skolan. Dessutom har runt 25 procent av dem som bara fått stöd under högstadiet inte blivit behöriga.

Andelen behöriga är allra lägst bland elever som fått stöd i samtliga tre stadier. Bland dem saknar runt hälften behörighet. En förklaring till det är att det bland dessa finns elever som har stora behov av stöd.

Elever med stöd i alla stadier uppnår mer sällan behörighet

Behörighet till gymnasie­skolans yrkes­program efter stadier med stöd, elever som gått ut årskurs 9 år 2014 och som gick i årskurs 3 år 2008

Fraktionsstapeldiagram över behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram efter stadier med stöd, elever som gått ut årskurs 9 år 2014 och som gick i årskurs 3 år 2008

Av de elever som haft stöd i samtliga tre stadier är det ungefär hälften som uppnått gymnasie­behörighet.

Vi delar in stöd­under­visning i tre olika typer; anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp och specialundervisning på annat sätt. En och samma elev kan ha haft flera former av stöd. Anpassad studiegång innebär att eleven inte fullt ut följer utbildningens timplan, ämnen och mål, medan stöd i särskild undervisningsgrupp innebär att barnet får undervisning i en annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör. Var femte elev med stöd har haft anpassad studiegång någon gång under årskurserna 3 till 9, vilket innebär 6 000 elever. Var tredje har haft stöd i form av särskild under­visnings­grupp. Special­under­visning på annat sätt är den absolut vanligaste formen av stöd och innebär stöd­åtgärder som inte fångas upp av de första två typerna. Det kan till exempel handla om extra hjälp i klassrummet. Bland eleverna med stöd­åtgärder har 90 procent, eller 25 000 elever, fått sådant stöd och omkring hälften har enbart fått denna typ av stöd.

De olika formerna av stöd är inte lika vanliga i alla stadier. Elever som fått stöd i form av anpassad studie­gång fick ofta stöd i hög­stadiet och mer sällan enbart någon gång under låg- och mellan­stadiet. För elever som bara fått de andra typerna av stöd är det betydligt vanligare med stöd endast i de lägre stadierna.

Etiketter