På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-06-09
Nr 2014:37

Författare

Mikaela Järnbert

arbetar med demo­krati­statistik på SCB.

08-506 942 43

mikaela.jarnbert@scb.se

Var tredje bestämmer sig sista veckan innan valet

Höstens riksdagsval närmar sig, men fort­far­ande är många osäkra på sitt parti­val. Av de som i maj 2014 upp­gav ett parti var osäker­heten större bland FP- och MP-väljare än bland övriga väljare. Vid 2010 års val bestämde sig tre av tio väljare sista veckan innan valet.

Vägskyltar

Valet i september kommer allt närmare och valrörelsen är igång. Resultat från opinions­under­sök­ningar duggar tätt. Något som har inverkan på opinions­under­sök­ning­arna är hur stor del av väljarna som fort­farande inte bestämt sig för vilket parti de ska rösta på.

Citat: 85 procent av de som var säkra på sitt partival röstade sedan på detta parti.I de valundersökningar som genomförs av SCB i samarbete med Göteborgs universitet i anslut­ning till riks­dags­val undersöks bland annat när väljarna bestämmer sig för vilket parti de ska rösta på. Resultaten visar att många fattar sitt definitiva beslut nära inpå valet. Under valrörelsen 2010 var det drygt 50 procent som bestämde sig under val­rörelsen och 30 procent bestämde sig så sent som under den sista veckan innan valet. Sett över en längre period har andelen som bestämmer sig sista veckan tre­dubblats från 1964 till 2010. Att fatta sitt definitiva beslut sent behöver dock inte betyda att man ändrar det parti man tidigare under val­rörelsen tänkt rösta på.

Hur vanligt det är att inte veta vilket parti man ska rösta på, eller att vara osäker på sitt partival, kan beskrivas genom SCB:s parti­sympati­under­sökning. I under­sök­ningen, som genomförs i maj och november varje år, mäts partival vid ett hypotetiskt riks­dags­val de närmaste dagarna. Intervju­personerna får svara på om de skulle rösta om det vore val och sedan vilket parti de skulle rösta på. En del av dem som intervjuas uppger inte något parti. Det kan handla om att de inte vet vilket parti de skulle rösta på, att de skulle rösta blankt eller att de står fast vid att de inte skulle rösta. Hur vanligt det är att inte uppge något parti varierar över mandat­­perioden. Det är som vanligast inför ett val och som minst vanligt direkt efter ett val­till­fälle. I de senaste under­sök­ningarna har omkring en femtedel inte vetat vilket parti de skulle rösta på om det vore val.

De som uppger ett parti de skulle rösta på kan vara säkra på eller mer tveksamma till sitt partival. I under­sökningen får de som uppger ett parti en fråga om hur säkra de är på att de skulle rösta på detta parti. Under 2013 var drygt sju av tio säkra på sitt partival. Att vara säker på sitt val är vanligare direkt efter ett val­till­fälle jämfört med resten av mandat­perioden.

Citat: Under den senaste mandatperioden har Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet haft väljare som i stor utsträckning upplevt sig vara säkra på sitt partival.

Det är vanligare att män och äldre är säkra på sitt partival än att kvinnor och unga är det. Det finns också skillnader mellan olika partiers väljare. Under den senaste mandat­perioden har Social­demo­­kraterna, Sverige­demo­kraterna, Mode­raterna och Vänster­partiet haft väljare som i stor utsträck­ning uppgett sig vara säkra på sitt partival. Krist­demo­kraternas, Miljö­partiets, Center­partiets och Folk­partiets väljare har under samma period varit något mindre säkra på partivalet.

De som är helt säkra på sitt partival röstar oftare på detta parti i ett kommande val jämfört med dem som är osäkra på partivalet. Detta kan man se genom att följa en grupp som inför ett val uppgav ett parti de skulle rösta på och sedan se om de efter valet uppgav att de röstat på detta parti. Bland dem som i maj 2010 uppgav att de var säkra på sitt partival var det drygt 85 procent som i november samma år sa sig ha röstat på det partiet i höstens riksdagsval. Bland dem som i maj uppgav sig vara mer tveksamma till sitt partival röstade ungefär 65 procent på detta parti.

I slutet av maj släpptes SCB:s sista parti­sympati­under­sökning innan höstens val och då var många väljare, precis som under tidigare mandat­perioder, fort­farande vara osäkra på vilket parti de ska rösta på i höstens val.

Stor osäkerhet bland väljarna

Andel väljare som uppgav att de bestämde sitt partival definitivt under valrörelsen respektive under sista veckan innan valet, 1964–2010

Linjediagram över andel väljare som uppgav att de bestämde sitt partival definitivt under valrörelsen respektive under sista veckan innan valet, 1964–2010

Var femte vet inte vilket parti de skulle rösta på

Andel som inte uppger ett parti på partifråga, maj 2002–maj 2014

Linjediagram över andel som inte uppger ett parti på partifråga, maj 2002–maj 2014

Andelen som inte vet vilket parti de skulle rösta på vid ett val varierar över mandatperioden och är som högst inför ett val och som lägst direkt efter valet.

Vanligast vara säker på partivalet direkt efter ett val

Andel helt säker på sitt partival, maj 2002–maj 2014

Linjediagram över andel helt säker på sitt partival, maj 2002–maj 2014

Andelen som är helt säker på sitt partival varierar under en mandatperiod. Högst är andelen helt säkra direkt efter ett val.

S och SD:s väljare mest säkra på partivalet i maj 2014

Andel som är helt säker på sitt partival, efter parti, maj 2002–maj 2014

Linjediagram över andel som är helt säker på sitt partival, efter parti, maj 2002–maj 2014

Klicka för större bild.

I Partisympatiundersökningen i maj 2014 var Socialdemokraternas och Sverigedemo­kraternas väljare mest säkra på sitt partival. Minst säkra var Folkpartiets och Miljöpartiets väljare.

Fakta

Illustration över frågornas konstruktion

I SCB:s partisympatiundersökning (PSU) får de som intervjuas en fråga om vilket parti de skulle rösta på vid ett hypotetiskt riksdagsval de närmaste dagarna. Frågan ställs till alla, även de som tidigare uppgett att de inte skulle rösta.

De som inte vet vilket parti de skulle rösta på, de som skulle rösta blankt och de som fortfarande anger att de inte skulle rösta räknas till vet ej-gruppen. Gruppen består sålunda av personer som inte har bestämt sig för något parti.

De som har uppgett ett parti de skulle rösta på får frågan ”Känner du dig tveksam eller helt säker på att du skulle rösta på …?”.

Etiketter