På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-09-04
Nr 2017:50

Författare

Sofia Nilsson

arbetar med nationalräkenskaper på SCB.

010-479 41 16

sofia.nilsson@scb.se

Fakta

Olika statistikprodukter ger olika resultat

Statistik över utrikeshandel med varor publiceras av utrikes­handels­statistiken på SCB. Denna statistik bearbetas sedan och publiceras som en del av national­räkenskaperna på SCB. Olika manualer och regleringar används för att sammanställa utrikes­handels­statistiken och nationalräkenskaperna.

Nationalräkenskaperna beräknas enligt manualen ENS2010 medan utrikes­handels­statistiken om varor följer EU:s lagstiftning. Det innebär att det finns vissa skillnader mellan national­räkenskapernas redovisning av utrikeshandeln jämfört med SCB:s utrikes­handels­statistik. Bland annat använder sig national­räkenskaperna av definitionen ekonomiskt ägarskap för att definiera utrikes­handel medan utrikes­handels­statistiken använder sig av gränspassage.

Vidare inkluderar nationalräkenskaperna merchanting: den del av trepartshandel som innebär att företag i Sverige köper produkter utomlands för att sedan sälja dem utan att först ta hem dem till Sverige som varuhandel. National­räkenskaperna publicerar även i fakturavärde medan utrikes­handels­statistiken publicerar i statistiskt värde. Detta innebär att värdet som används av national­räkenskaperna är den summa som framgår på fakturan medan utrikes­handels­statistiken är varubeloppet inklusive frakt och försäkring fram till svensk gräns.

Skillnaderna i definitioner och begrepp kan innebära att resultaten ser olika ut beroende på vilken källa man använder i sin analys. Ett högt handelsnetto innebär till exempel inte alltid ett liknande resultat i national­räkenskaperna. Justeringar för till exempel merchanting kan ge olika resultat mellan statistik­produkterna.

Varuexport – en motor i svensk ekonomi

Utrikeshandel utgör en väsentlig andel av Sveriges BNP och framförallt tjänstehandeln har ökat sin andel över tid. Tjänsteexporten har ökat brant medan varuhandeln har ökat långsammare. Fortfarande är dock exporten av varor större än exporten av tjänster.

Även om varuhandelns andel har legat stadigt under en längre period har sammansättningen av varuexporten förändrats under de senaste två decennierna. Bland annat har transportmedel minskat sin andel medan livsmedel har ökat sin andel.

Handel med omvärlden är en viktig faktor för Sveriges tillväxt. Från att ha utgjort runt en tiondel av Sveriges BNP under första halvan av 1800-talet stod export och import för nästan hälften av BNP år 2015. Exporten har lämnat betydande bidrag till BNP-tillväxten de senaste 50 åren och tog framförallt fart under 1960-talet. Därefter fortsatte exporten att växa i hög takt till mitten av 1970-talet för att sedan dämpas.

Upp- och nedväxlingar i exportens tillväxttakt har skett under de senaste tjugo åren, främst som en följd av konjunktursvängningar. Lågkonjunkturen i början av 2000-talet ledde exempelvis till en avtagande tillväxttakt. Exporten tog sedan fart igen för att dämpas väsentligt av finanskrisen under 2008 och 2009. Sedan dess har en period av återhämtning skett. Under finanskrisen var det framför allt varuexporten, som utgör runt 70 procent av svensk export, som sjönk. Varuexporten har under en längre period växt i lugnare takt än tjänsteexporten men fortsätter att utgöra en viktig faktor för det svenska välståndet.

Varuexporten minskade under finanskrisen

Sveriges export av varor drabbades, som tidigare nämnts, hårt av finanskrisen och minskade markant under denna period. Tjänsteexporten sjönk endast marginellt under perioden och har sedan sommaren 2013 haft en mycket stark tillväxt. De senaste två åren har tjänsteexporten varit något ryckig och under första kvartalet i år minskade tjänsteexporten markant med mer än 4 procent.

Ryckigheten kan bero på att tjänsteexporten ibland präglas av stora engångsposter, så som export av Forskning och Utveckling (FoU). Varuexporten har vuxit långsammare, men i en stabil takt de senaste fyra åren. Tillväxttakten sedan 2013 är dock betydligt lägre än tillväxten åren före finanskrisen. Från andra kvartalet 2013 fram till andra kvartalet i år ökade varuexporten i genomsnitt med knappt 0,9 procent per kvartal. Det är att jämföra med tillväxten mellan andra kvartalet 2003 till andra kvartalet 2007 då den genomsnittliga tillväxten låg på över 1,7 procent.

Exportens volymutveckling, säsongrensad

Index 2000=100

Exportens volymutveckling, säsongrensad

Källa: Nationalräkenskaperna

Tjänsteexportens betydelse har ökat över tid

Medan varuhandel består av fysiska varor består tjänstehandel av produkter som inte är lika påtagliga. För att en tjänst ska räknas som svensk export måste exporten ske från ett företag med stadigvarande verksamhet i Sverige. Export av en tjänst bokförs till exempel när ett läkemedelsföretag forskar åt en utländsk kund. Företagens export av FoU består dock till stor del av koncernintern försäljning där forskningsenheter i Sverige finansieras av utländska bolag i samma koncern. Ett annat exempel på tjänsteexport är när ett företag hyr ut ett fordon utan besättning.

I och med att den svenska ekonomin har blivit mer tjänsteintensiv har tjänsteexporten ökat sin andel av BNP, från att ha utgjort runt 5 procent under 1980-talet till att nu utgöra runt 15 procent. Även varuexporten har ökat sin andel något under samma period. Varuhandel och tjänstehandel är nära sammankopplade och den fysiska produkten kompletteras ibland av en tjänst. Ett exempel på detta kan vara försäljningen av licenser på mjukvara till en mobil eller dator. Ett annat exempel är när man betalar för rätten att använda någon annans patent för framställning eller försäljning av en vara. I detta fall är själva licensavgiften en tjänst.

Varuexporten och tjänsteexporten som andelar av BNP

Löpande priser

Varuexporten och tjänsteexporten som andelar av BNP

Varuexportens sammansättning har förändrats

Även om varuhandeln inte har ökat dramatiskt de senaste åren har sammansättningen av varuexporten förändrats över tid. Diagrammen nedan visar varuexportens fördelning på stora produktgrupper år 2000 och 2016 enligt SCB:s utrikeshandelsstatistik.

Under denna period är det framförallt maskiner, apparater samt transportmedel som har minskat sin andel av den totala varuexporten. Sverige har dock ökat exportandelen av livsmedel de senaste åren. Även andelen av kemiska produkter har ökat under perioden.

Varuexportens fördelning på stora produktgrupper

År 2000

Varuexportens fördelning på stora produktgrupper

År 2016

Varuexportens fördelning på stora produktgrupper, 2016

Uppgång för varuexporten andra kvartalet i år

Den preliminära beräkningen av BNP som publicerades i slutet av juli i år visade att exporten vände upp under andra kvartalet. Varuexporten steg marginellt och ökade med 0,4 procent medan exporten av tjänster ökade med 1,4 procent. Utrikeshandelns bidrag till tillväxten var dock neutralt eftersom importen av både varor och tjänster ökade under kvartalet. Under första kvartalet i år höll utrikeshandeln tillbaka tillväxten som en följd av vikande tjänsteexport, främst inom uthyrning och leasing samt utländska besökares konsumtion i Sverige, och en stark import av både tjänster och varor. Det är en skillnad jämfört med tredje och fjärde kvartalet förra året då utrikeshandeln lämnade betydande bidrag till BNP-tillväxten.

Varuexporten har kännetecknats av relativt jämn tillväxt de senaste åren. Av de senaste fjorton kvartalen har varuexporten ökat samtliga kvartal förutom ett. Investeringsvaror, som står för runt en tredjedel av den totala varuexporten, ökade under första kvartalet i år. Under samma kvartal ökade insatsvaror något medan konsumtionsvaror minskade något. Sett över en längre tidsperiod har konsumtionsvaror, där bland annat matvaror och leksaker ingår, ökat stadigt. Exporten av investeringsvaror, där bland annat motorfordon ingår, ökade brant före finanskrisen för att sedan minska snabbt. De senaste åren har exporten av investeringsvaror tagit fart igen. Även insatsvaror, till exempel kemikalier som används i industriell produktion, minskade under finanskrisen och efter en period av återhämtning har exporten av dessa varor legat stabilt.

Högst varuexport till Tyskland

Statistik över Sveriges största handelspartner finns tillgänglig genom undersökningarna om utrikeshandel med varor och tjänster. Det finns en del avvikelser jämfört med nationalräkenskaperna på grund av skillnader i definitionen och värderingssystem. Utrikeshandelsstatistiken visar att stora mottagarländer av tjänster även är viktiga handelspartner för varuexporten.

En sammanställning visar att varuexporten har ökat till nästan samtliga mottagarländer mellan 2010 och 2016. Länder som ligger i Sveriges närområde, så som de nordiska länderna, samt USA och Storbritannien är viktiga handelspartner för Sverige. Högst är dock exporten till Tyskland, som även är en viktig handelspartner inom tjänstehandeln. Värdet på varuexporten till Tyskland fortsätter även att stiga.

Varuexport till de tio största mottagarländerna

Värden i miljarder kronor

20162010Utveckling
i procent
2016 års
placering inom
tjänstehandeln
Tyskland126113115
Norge12411391
USA878342
Danmark8375126
Finland8170154
Storbritannien och Nordirland7284-143
Nederländerna6456159
Belgien56462113
Frankrike5355-58
Kina46362910
Etiketter