På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Visa allt
Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad
Analyser om utbildning och arbetsmarknad

Analys inom utbildning och arbetsmarknad avser att beskriva sambandet inom dessa områden, så som utvecklingen avseende arbetskrafts- och utbildningsdeltagande. Analysrapporterna publiceras främst i rapportserien Temarapporter samt i serien Information om utbildning och arbetsmarknad (IAM).

Arbetskraftsbarometern

Arbetskraftsbarometern ger information om arbetsmarknadsläget och utsikterna för cirka 70 utbildningsgrupper, varav huvuddelen utgörs av högskoleutbildningar. Resultaten bygger på svaren på en enkät till ett urval av arbetsgivare. Undersökningen har genomförts varje höst sedan 1959.

Sysselsättningsprognos

Sysselsättningsprognosen görs ungefär vart tredje år. Prognosen är långsiktig och tidsperspektivet är vanligen 20-25 år. I prognosen görs beräkningar över hur antal förvärvsarbetande (sysselsättningen) och antal arbetade timmar (timvolymen) kommer att utvecklas i framtiden. En annan viktig del är att visa på vad dessa förändringar i sysselsättning får på den framtida försörjningsbördan. I grunden för beräkningarna ligger SCB:s befolkningsprognos.

Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad

Trender och prognoser har utkommit ungefär vart tredje år sedan 1972. Rapporten beskriver utvecklingen inom områdena befolkning, utbildning och arbetsmarknad samt utsikterna på lång sikt. Prognoserna över tillgång och efterfrågan på arbetskraft avser hela arbetsmarknaden och alla former av reguljär utbildning. För ett 50-tal utbildningsgrupper ges en särskilt utförlig redovisning.

Arbetskraftsundersökningar
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) ArbeteArbetslöshetSysselsattaUngdomsarbetslöshet

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en undersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år. AKU tar fram månatlig, kvartalsvis och årlig statistik med tonvikt på såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa. Det är den enda källan med kontinuerliga uppgifter om den totala arbetslösheten och står för det officiella arbetslöshetstalet.

Från och med publiceringen av AKU januari 2016 införs en ny yrkesindelning, SSYK 2012, i AKU:s löpande publicering. Denna yrkesindelning ersätter SSYK 96 som tidigare har använts i AKU:s redovisning av yrke. Övergången till SSYK 2012 har även skett bland övriga produkter inom SCB som redovisar yrke. Läs mer under Fördjupad information.

Arbetsmiljö
Arbetsmiljöundersökningen ArbeteArbetsmiljö

Syftet med undersökningen är att beskriva arbetsmiljön för den sysselsatta befolkningen i åldern 16–64 år. Hur arbetsmiljön upplevs och de eventuella besvär den medför.

Korrigering, Statistikdatabasen, 2012-08-14

I tabellen "Andel av de sysselsatta enl. arbetsmiljöundersökningen för vald arbetsmiljöfråga efter näringsgren SNI 2007" har värden för år 2009 korrigerats.

Arbetsorsakade besvär ArbeteArbetsmiljö

Syftet med undersökningen om Arbetsorsakade besvär är att beskriva besvär som människor relaterar till sitt arbete, var i kroppen besvären finns och vad i arbetet som kan ha orsakat dem.

Arbetsskador
Arbetsskador ArbeteArbetsmiljö

Statistiken bygger på de arbetsskadeanmälningar som görs till Försäkringskassan. De ingår i informationssystemet om arbetsskador, ISA. Statistiken används i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och utgör underlag för inriktningen av Arbetsmiljöverkets tillsyn.

Lediga jobb och vakanser
Konjunkturstatistik över vakanser (KV) AnställdaArbetskraftArbetslöshetKonjunkturSysselsatta

Statistiken baseras på en urvalsundersökning till företag och ger information om efterfrågan på outnyttjad arbetskraft och lediga jobb fördelat på näringsgren, region och storleksklass. Variablerna som redovisas är antalet lediga jobb, antalet vakanser, rekryteringsgrad och vakansgrad.

Löner och arbetskostnader
Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) ArbetskostnadIndex

Arbetskostnadsindex (AKI) beskriver utvecklingen av den totala arbets­kostnaden för arbetare och tjänste­män inom den privata sektorn. Du kan använda index­talen bland annat som under­lag vid index­reglering av avtal. Från och med 2009 publiceras AKI enligt SNI 2007 med januari 2008 som bas­period (januari 2008=100).

Fortsatt publicering av Arbetskostnadsindex (AKI)

SCB har ingått avtal för fortsatt produktion av AKI under åren 2014-2016. Avtalet sträcker sig fram till och med publiceringen av 2016 års preliminära indextal. Indextalen för december 2016 publiceras den 28 februari 2017. Därefter hoppas vi sluta nytt avtal givet att SCB får fortsatt förtroende av Medlingsinstitutet att producera den officiella lönestatistiken, som är en förutsättning för produktion av arbetskostnadsindex. Arbetskostnadsindex publiceras av SCB på uppdrag av ett flertal finansiärer och ingår inte i den officiella lönestatistiken. AKI:s framtid beroende av annan finansiering.

Konjunkturlöner för privat och offentlig sektor KonjunkturLön

Denna statistik uppdateras inte längre. Publiceringen av Konjunkturstatistik, löner för privat och offentlig sektor (AM47), som har varit en sammanställning av konjukturlönestatistiken för privat och offentlig sektor, upphörde från och med årsskiftet 2008/2009.

Vi hänvisar till respektive sektors månadspublicering: 

Ni kan även enkelt ladda hem statistik från Statistikdatabasen.

Det bör observeras att definitioner och begrepp inte är fullständigt samordnade mellan de olika sektorerna. Löneutvecklingstalen är jämförbara mellan sektorerna medan lönenivåtalen inte bör jämföras.

Konjunkturstatistik, löner för kommuner (KLK) KonjunkturLön

Statistiken syftar huvudsakligen till att belysa lönenivåns utveckling inom kommuner. Statistiken används främst som underlag för ekonomisk analys och konjunkturbedömningar. Motsvarande lönestatistik finns även för privat och statlig sektor samt landsting.

Konjunkturstatistik, löner för landsting (KLL) KonjunkturLön

Statistiken syftar huvudsakligen till att belysa lönenivåns utveckling inom landsting. Statistiken används främst som underlag för ekonomisk analys och konjunkturbedömningar. Motsvarande lönestatistik finns även för privat och statlig sektor samt kommuner.

Konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP) Arbetade timmarKonjunkturLön

Statistiken syftar huvudsakligen till att belysa lönenivåns utvecklig inom den privata sektorn. Statistiken används främst som underlag för ekonomisk analys och konjunkturbedömningar. Motsvarande lönestatistik finns även för statlig sektor, kommuner och landsting.

Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS) KonjunkturLön

Statistiken syftar huvudsakligen till att belysa lönenivåns utveckling inom den statliga sektorn. Statistiken används främst som underlag för ekonomisk analys och konjunkturbedömningar. Motsvarande lönestatistik finns även för privat sektor, kommuner och landsting.

Labour cost index (LCI) ArbetskostnadIndex

Labour Cost Index (LCI) är ett europeiskt arbetskostnadsindex som levereras till Eurostat kvartalsvis. Mellan åren 1996 och 2004 har indexet levererats enligt en så kallad Gentlemen’s Agreement. Från och med första kvartalet 2005 levereras uppgifter enligt en Råds- och Kommissionsförordning. Den nuvarande LCI-serien har 2008 som basår och redovisas enligt SNI2007 (NACE Rev.2).

Indexet ska spegla utvecklingen av den totala arbetskraftskostnaden per timme, det vill säga omfatta lön inklusive rörliga lönetillägg, förmåner, sjuklön och arbetsgivaravgifter samt bonus. LCI innefattar fr.o.m. 2008 både privat och offentlig sektor. LCI publiceras på Eurostats webbplats, dock utan uppdelning mellan arbetare och tjänstemän.

Eurostat - Labour cost index

Arbetare och tjänstemän

På uppdrag av Medlingsinstitutet (MI) har två ytterligare LCI-serier räknats fram, dessa speglar förändringen i arbetskraftskostnaderna för arbetare respektive tjänstemän. Serierna avseende arbetare och tjänstemän benämns LCI arb respektive LCI tjm. LCI-serien som är uppdelad på arbetare respektive tjänstemän innehåller inte några bonusar och avser endast den privata sektorn. LCI för arbetare och tjänstemän finns i Statistikdatabasen.

Löneindex

LCI innehåller även ett löneindex, benämnt WAG, för ovanstående grupper.

Näringsgrensindelning

Sedan publiceringen av LCI 2009-06-23 används näringsgrensindelningen SNI2007 (NACE Rev.2).

Labour Cost Survey (LCS) Arbetskostnad

Syftet med Labour Cost Survey (LCS) är att mäta arbetskraftskostnadernas nivå och struktur. Nivån mäts främst som arbetskraftskostnad per arbetad timme. Med struktur avses hur stor del av de totala arbetskraftskostnaderna som består av direkta kostnader (som lön och bonus) respektive indirekta kostnader (som sociala avgifter).

Jämförelser av nivå och struktur länder emellan är faktorer som EU och Europeiska centralbanken (ECB) är intresserade av då ekonomiska åtgärder planeras. Bland annat används statistiken som underlag vid analyser av tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning inom EU samt för jämförelser mellan medlemsländer och regioner.

Undersökningen genomförs inom EU vart fjärde år och SCB har i uppdrag av Medlingsinstitutet, som är statistikansvarig myndighet, att genomföra den för Sveriges räkning. Undersökningen har genomförts fem gånger i Sverige: 1997, 2000, 2004, 2008 och 2012.

Statistiken publiceras främst på Eurostats webbplats.

Lönestrukturstatistik, hela ekonomin LönYrke

Lönestrukturstatistiken för hela ekonomin har till syfte att årligen ge en översiktlig och jämförbar statistik om lönestrukturen för hela arbetsmarknaden.

I samband med publicering av Strukturlönestatistik, hela ekonomin släpps Medlingsinstitutets rapport om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. Medlingsinstitutet upprättar dessutom en årlig rapport om löneutveckling, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning.

Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor LönYrke

Syftet med statistiken är att belysa lönenivå, lönestruktur och löneutveckling inom landstingskommunal sektor. Motsvarande lönestatistik redovisas även för statlig, primärkommunal samt privat sektor.

Lönestrukturstatistik, primärkommunal sektor LönYrke

Syftet med statistiken är att belysa lönenivå, lönestruktur och löneutveckling inom primärkommunal sektor. Motsvarande lönestatistik redovisas även för statlig, landstingskommunal samt privat sektor.

Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) LönYrke

Nyheter

Flera förändringar i undersökningen gör att jämförelser med tidigare år inte bör göras. Dessa förändringar är:

  • Ny yrkesnomenklatur (SSYK2012)
  • Stora strukturella förändringar av arbetare respektive tjänstemän
  • Åldersavgränsningen är nu 18-66 år. 

Syftet med statistiken är att belysa lönenivå, lönestruktur och löneutveckling inom privat sektor. Statistiken redovisas uppdelad på arbetare respektive tjänstemän. Motsvarande lönestatistik redovisas även för offentlig sektor.

Medlingsinstitutet (MI) publicerar årligen en rapport om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. De upprättar dessutom en årlig rapport om löneutveckling, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning. 

Lönestrukturstatistik, statlig sektor LönYrke

Syftet med statistiken är att belysa lönenivå, lönestruktur och löneutveckling inom statlig sektor. Motsvarande lönestatistik redovisas även för landstingskommunal, primärkommunal samt privat sektor. 

Byte av tjänstenomenklatur från och med år 2004 medför att yrkesvariabeln (SSYK) inte längre är jämförbar med tidigare år. Till och med år 2003 är SSYK tresiffrig och från och med år 2004 är SSYK fyrsiffrig.

Structure of Earnings Survey (SES) Lön

Syftet med Structure of Earnings Survey (SES) är att belysa lönebildning, lönestruktur och löneskillnader totalt, i och mellan olika länder med så harmoniserade och jämförbara data som möjligt. Uppgifterna används för analyser och jämförelser avseende länder inom den Europeiska Gemenskapen samt kandidatländer.

SES är en serie av undersökningar med fyra års mellanrum som regleras av EU enligt Rådsförordning (EG) nr 530/1999. Den första genomfördes för referensår 2002.

Statistiken publiceras endast på Eurostats hemsida.

Lönesummor
Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik (LSUM) LönLönesummorSkatt

Statistiken visar lönesummor, preliminär A-skatt och vilka sociala ersättningar som betalas ut. Uppgifterna som baseras på kontrolluppgifterna (KU) kan tas fram efter region, sektor och näringsgren.

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) LönLönesummorSkatt

Statistiken visar utvecklingen av lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt. Varje kvartal publiceras statistiken som bygger på arbetsgivardeklarationer från företag. Statistiken finns bland annat per sektor och näringsgren.

Sjuklöner
Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju) SjukfrånvaroSjuklön

Här får du veta hur sjukfrånvaron under sjuklöneperioden ser ut. Sjuklöneperioden är den tid då arbetsgivaren betalar sjuklön till en arbetstagare, som på grund av sjukdom, inte är på arbetet. Tillsammans med den statistik som framställs från socialförsäkringssystemet får du en bild av hur den totala utvecklingen av sjukfrånvaron ser ut.

Sysselsättning, förvärvsarbete och arbetstider
Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) AnställdaArbetskraftPersonalomsättningSjukfrånvaroSysselsatta

Här kan du se hur antalet anställda på hela arbetsmarknaden förändras. Statistiken har hög precision samtidigt som den är nedbruten på detaljerad näringsgrensnivå och efter län. Statistiken publiceras kvartalsvis med cirka 45 dagars förskjutning. Information finns även om personalomsättning och sjukfrånvaro.

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) AnställdaArbeteFöretagPendlingSysselsatta

Statistiken visar sysselsättning, pendling och personal- och näringsstruktur. Den visar också händelser och flöden på arbetsmarknaden. Statistiken är totalräknad och kan brytas ner på låg regional nivå eller utifrån de anställdas egenskaper; till exempel kön, utbildning och ålder.

Yrkesregistret med yrkesstatistik ArbeteSSYKYrkeYrkeskoder

Yrkesregistret visar hur många som arbetar inom olika typer av yrken. Du kan också se hur yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer ser ut.

Från och med 2014 års redovisning, redovisas statistiken efter den nya yrkesnomenklaturen, Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012). Den är mer detaljerad och speglar dagens yrkesstruktur bättre än den tidigare yrkesnomenklaturen (SSYK 96) som den också ersätter. Till grund för SSYK 2012 ligger den internationella yrkesindelningen ISCO-08. Övergången till SSYK 2012 innebär ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med tidigare år inte är möjlig.

Läs mer i pressmeddelandet Bättre statistik med modern yrkesindelning

 

Övrigt
Analysverksamhet arbetsmarknad

Analysverksamheten syftar främst till att förbättra kvalitén i avdelningens statistik och bedrivs huvudsakligen i form av projekt. Rapporterna från projekten riktar sig till såväl interna användare som forskare, utredare och allmänhet. Verksamheten bedrivs i möjligaste mån i samarbete med forsknings- och utredningsinstitutioner utanför SCB.

Fokus på näringsliv och arbetsmarknad ArbetsmarknadNäringsliv

Publikationen innehåller olika kommenterande eller analyserande artiklar med inriktning mot näringsliv och arbetsmarknad.