På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2016-03-16 09:30 Nr 2016:59


Yrkesregistret med yrkesstatistik

Städjobb vanligt bland utrikes födda

Städare var det vanligaste yrket bland utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden år 2014. I denna grupp var år 2014 nästan två av tre män i yrket utrikes född och nästan varannan kvinna. Det motsvarar 15 procent av alla anställda.

I denna redovisning, redovisas statistiken efter den nya yrkesnomenklaturen, Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012). Den speglar dagens yrkesstruktur bättre än den tidigare yrkesnomenklaturen (SSYK 96).

Av de 4 214 600 anställda på den svenska arbetsmarknaden i åldrarna 16-64 år var 15 procent utrikes födda år 2014. De vanligaste yrkena bland utrikes födda var Städare. Yrket var klart kvinnodominerat bland utrikes födda med 69 procent kvinnor. Av de 15 vanligaste yrkena bland utrikes födda var det störst mansdominans bland, Buss- och spårvagnsförare med 94 procent män. Restaurang- och köksbiträden var det yrket som hade den jämnaste könsfördelningen av de 15 vanligaste yrkena bland utrikes födda, med 49 procent kvinnor och 51 procent män.

Det vanligaste yrket för utrikes födda män var Lager- och terminalpersonal och för utrikes födda kvinnor var Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende det vanligaste yrket. Det näst vanligaste yrket både bland utrikes födda män och kvinnor var Städare, där 65 procent av de 16 500 männen i yrket och 46 procent av de 52 600 kvinnorna var utrikes födda.

De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikes födda 16-64 år, 2014

Yrke[1]

TotaltAntal
inrikes
födda
Antal
utrikes
födda
Antal
utrikes
födda
kvinnor
Antal
utrikes
födda
män
Städare
69 100 34 000 35 000 24 300 10 800
Undersköterskor, hemtjänst,
hemsjukvård och äldreboende
136 000 105 600 30 300 26 900 3 500
Restaurang- och köksbiträden
m.fl.
61 000 41 300 19 700 9 800 10 000
Vårdbiträden
76 900 57 300 19 600 14 900 4 600
Personliga assistenter
68 100 51 800 16 300 11 600 4 700
Barnskötare
77 200 63 200 14 000 12 700 1 300
Lager- och terminalpersonal
73 400 60 100 13 300 2 400 10 900
Grundskollärare
94 500 82 400 12 100 8 500 3 600
Kockar och kallskänkor
37 200 26 300 10 900 4 300 6 700
Buss- och spårvagnsförare
23 100 13 600 9 500 600 9 000
Maskinställare och maskin-
operatörer, metallarbete
46 300 38 000 8 300 1 200 7 200
Övriga kontorsassistenter
och sekreterare
76 300 68 100 8 200 6 100 2 100
Butikssäljare, fackhandel
89 300 81 200 8 200 4 500 3 600
Butikssäljare, dagligvaror
70 800 63 000 7 800 4 400 3 300
Mjukvaru- och system-
utvecklare m.fl.
64 200 56 500 7 800 1 900 5 900
Totalt
4 214 600 3 571 600 643 000 313 600 329 400

1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK2012) på fyrsiffernivå.
Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

Skillnad i könsfördelning bland chefer inom utbildning

Från och med 2014 års redovisning, redovisas statistiken efter den nya yrkesnomenklaturen, Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012). Den speglar dagens yrkesstruktur bättre än den tidigare yrkesnomenklaturen (SSYK 96). Tidigare har man bara kunnat se chefer inom utbildning sammanslaget i yrkesregistret. I SSYK 2012 kan man se cheferna inom utbildningsväsendet uppdelat i tre grupper. Cheferna inom utbildning var en kvinnodominerad grupp, med 68 procent kvinnor och 32 procent män. Bland Chefer inom grund-, gymnasieskola samt vuxenutbildning var fördelningen nästan densamma, 63 procent kvinnor och 37 procent män. Bland Chefer inom för¬skoleverksamhet var fördelningen 89 procent kvinnor och 11 procent män. Inom den mindre gruppen Övriga chefer inom utbildning var könsfördelningen jämn med 48 procent kvinnor och 52 procent män.

Anställda chefer efter verksamhetsområden 16-64 år, 2014

Yrkesgrupp[1]

Antal kvinnorAntal mänAndel kvinnorAndel män
Ekonomi- och finanschefer
8 800 7 900 53 47
Personal- och HR-chefer
4 800 2 900 62 38
Förvaltnings- och planeringschefer
3 800 6 500 37 63
Informations-, kommunikations- och PR-chefer
1 900 1 400 57 43
Försäljnings- och marknadschefer
8 600 22 200 28 72
Övriga administrations- och servicechefer
7 500 11 600 39 61
IT-chefer
2 800 9 000 24 76
Inköps-, logistik- och transportchefer
2 200 7 900 22 78
Forsknings- och utvecklingschefer
1 300 3 700 26 74
Chefer inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet
2 100 6 300 25 75
Fastighets- och förvaltningschefer
600 2 200 22 78
Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva
1 200 14 700 8 92
Produktionschefer inom tillverkning
2 000 13 000 13 87
Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk m.fl.
100 500 12 88
Chefer inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning
6 200 3 700 63 37
Chefer inom förskoleverksamhet
3 600 500 89 11
Övriga chefer inom utbildning
400 400 48 52
Chefer inom hälso- och sjukvård
8 100 2 600 76 24
Chefer inom socialt och kurativt arbete
2 700 1 100 72 28
Chefer inom äldreomsorg
7 800 1 300 86 14
Chefer och ledare inom trossamfund
200 500 31 69
Övriga chefer inom samhällsservice
7 400 8 600 46 54
Chefer inom bank, finans och försäkring
2 500 4 700 34 66
Hotell- och konferenschefer
700 500 56 44
Restaurang- och kökschefer
2 500 3 900 39 61
Chefer inom handel
2 900 6 800 30 70
Chefer inom friskvård, sport och fritid
300 500 42 58
Chefer inom övrig servicenäring
2 000 4 300 32 68
Totalt
94 800 149 100 39 61

1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012) på tresiffernivå.
Alla yrkesgrupper exkl. Politiker och högre ämbetsmän (SSYK 2012 koden 111) samt Verkställande direktörer m.fl. (SSYK 2012 koden 112).

Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

Utrikesfödda mer välutbildade än yrket kräver

Bland de anställda utrikes födda hade 29 procent en eftergymnasial utbildning som var 3 år eller längre, medan motsvarande siffra för inrikes födda var 26 procent. Trots det var utrikes födda i större utsträckning än de inrikes födda anställda i yrken med lägre kvalifikationskrav. 11 pro­cent av de utrikes födda som arbetade i yrken som bara kräver en kortare utbildning eller introduktion hade lång eftergymnasial utbildning. Bland de inrikes födda var motsvarande siffra 3 procent.

Bland personer som arbetar i yrken som normalt kräver en gymnasie­kompetens, som arbeten inom bygg eller inom industrin, hade 72 procent av de inrikes födda en gymnasieutbildning, medan motsvarande siffra för utrikes födda var 55 procent. I detta fallet hade en större andel inrikes födda en utbildning som stämmer överens med utbildningskravet för yrket än utrikes födda.

Andel anställda utrikes födda efter yrkets kvalifikationskrav 16-64 år, 2014

Yrkeskvalifikation

För-
gymnasial
utbildning
Gymnasial
utbildning
Kort
efter-
gymnasial
utbildning
Lång
efter-
gymnasial
utbildning
o forskar-
utbildning
Okänd
utbildning
Ledningsarbete
5 24 17 51 3
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens
1 7 11 77 4
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande
6 30 21 41 3
Gymnasiekompetens
16 55 14 13 3
Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion
33 40 12 11 4
Uppgift saknas
22 34 14 18 12
Antal anställda utrikes födda
94 200 247 700 89 400 186 000 25 700

Totalsiffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

Andel anställda inrikes födda efter yrkets kvalifikationskrav 16-64 år, 2014

Yrkeskvalifikation

För-
gymnasial
utbildning
Gymnasial
utbildning
Kort efter-
gymnasial
utbildning
Lång efter-
gymnasial
utbildning
o forskar-
utbildning
Okänd
utbildning
Ledningsarbete
4 31 22 43 0
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens
1 11 18 69 0
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande
5 45 25 24 0
Gymnasiekompetens
12 72 11 5 0
Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion
21 68 8 3 0
Uppgift saknas
19 56 12 12 0
Antal anställda inrikes födda
309 900 1 790 800 546 900 920 300 3 600

Totalsiffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

Definitioner och förklaringar

Uppgifterna avseende anställda redovisas för de i ålder 16-64 år som klassats som förvärvsarbetande enligt följande definition i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS): alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad 2014. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i ramen. Som anställd räknas också företagare som driver sitt bolag som aktiebolag.

Yrke är klassificerat och grupperat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012).

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i ett Statistiskt meddelande.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet i serien publiceras i mars 2017.

Logotyp

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för företags- och registerbaserad sysselsättningsstatistik
701 89 Örebro


Förfrågningar

Susanne Gullberg Brännström
019-17 66 61
susanne.gullbergbrannstrom@scb.se






Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.