På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Visa allt
Allmänna val
Allmänna val, nominerade och valda DemokratiPartierPolitikVal

I samband med val till Europaparlamentet, riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige tar SCB fram statistik över nominerade, valda och ej valda kandidater. Statistiken omfattar redovisningar av kandidaterna efter bakgrundsvariabler som exempelvis parti, kön, ålder, inkomst, utbildning, födelseland, och medborgarskapsland.

De vid allmänna val folkvalda kandidaterna utgör endast en del av det totala antalet förtroendevalda i kommuner och landsting. I SCB:s undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting har samtliga förtroendevalda studerats. Förutom de direkt folkvalda innefattas då även ledamöter och ersättare i styrelser och nämnder under fullmäktige. Resultat från den undersökningen presenterade på SCB:s webbplats:

Vid allmänna val sammanställer SCB även de huvudsakliga resultaten. Utöver denna redovisning genomför SCB valdeltagandeundersökningar och valundersökningar. De senare genomförs i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar:

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen DemokratiPolitikRöstberättigadeValValdeltagande

I samband med de Allmänna valen sammanställer SCB valresultaten, vilket inkluderar det faktiska valdeltagandet efter län och kommun, se Allmänna val, valresultat. För att undersöka valdeltagandet i olika befolkningsgrupper genomför SCB speciella valdeltagandeundersökningar. Sådana undersökningar har genomförts vid alla allmänna val sedan rösträttsreformen år 1909. Även vid folkomröstningarna 1980, 1994 och 2003, liksom vid Europaparlamentsvalen sedan 1995 har valdeltagandeundersökningar genomförts. Uppgifter om valdeltagande inhämtas genom att SCB sänder länsstyrelserna underlag i form av listor på urvalspersoner. Länsstyrelserna går igenom de avprickade röstlängderna och markerar om personen röstat eller ej.

Vid de Allmänna valen sammanställer SCB även de huvudsakliga resultaten samt redovisar uppgifter om nominerade, valda och ej valda kandidater. Utöver denna redovisning genomför SCB valundersökningar. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar:

Allmänna val, valresultat DemokratiPartierPolitikRöstberättigadeValValdeltagande

I samband med val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige sammanställer SCB de huvudsakliga resultaten. Statistiken omfattar uppgifter om röstberättigade, röstande, giltiga valsedlars fördelning efter parti, personrösternas fördelning samt mandatfördelning. För riksdagsvalet redovisas resultaten för riket, valkrets, kommun och valdistrikt. För landstingsfullmäktigvalen redovisas resultaten för riket, landsting, landstingsvalkrets, kommun och valdistrikt. För kommunfullmäktigvalen redovisas resultaten för riket, län, kommun, kommunvalkrets och valdistrikt.

Vid allmänna val redovisar även SCB uppgifter om nominerade, valda och ej valda kandidater vid de allmänna valen. Dessutom genomför SCB valdeltagandeundersökningar och valundersökningar. Den senare undersökningen genomförs i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar: 

Allmänna val, valundersökningen DemokratiPartierPolitikVal

Valundersökningen (ibland även benämnd "valbeteendeundersökningen" eller "väljarundersökningen") är en urvalsundersökning som genomförts i samarbete mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet vid varje ordinarie riksdagsval sedan 1956. Även Europaparlamentsvalen sedan 1995, liksom folkomröstningarna 1957, 1980, 1994 och 2003, ingår i mätserien. Samtliga studier har gjorts med stora urval och med relativt små svarsbortfall. Därmed utgör de svenska valundersökningarna, tillsammans med motsvarande något äldre amerikanska undersökningsserie, det bästa och mest omfattande materialet i hela världen för systematiska studier av väljarbeteende.

Resultat från 2010 års valundersökning redovisas i SCB:s publikation Åttapartivalet 2010. Resultat från tidigare valundersökningar redovisas i SCB:s publikation Allmänna valen XXXX, del 4, Specialundersökningar.

Vid allmänna val sammanställer SCB även de huvudsakliga resultaten. Utöver denna redovisning genomför SCB valdeltagandeundersökningar och undersökningar av de nominerade och valda kandidaterna. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar:

Valundersökningar genomförs även i samband med Europaparlamentsval och i samband med folkomröstningar, se följande länkar:

Korrigering 2011-12-29

Uppgifter om det uppräknade antalet röster har korrigerats i tabell 15 i publikationen Åttapartivalet 2010, som publicerades 2011-12-21.

Europaparlamentsval, nominerade och valda DemokratiPartierPolitikVal

I samband med val till Europaparlamentet, riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige tar SCB fram statistik över nominerade, valda och ej valda kandidater. Statistiken omfattar redovisningar av kandidaterna efter bakgrundsvariabler som exempelvis parti, kön, ålder, inkomst, utbildning och födelseland.

Vid val till Europaparlamentet sammanställer SCB även de huvudsakliga resultaten. Utöver denna redovisning genomför SCB valdeltagandeundersökningar och valundersökningar. De senare genomförs i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar:

Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen DemokratiPolitikRöstberättigadeValValdeltagande

I samband med Europaparlamentsval sammanställer SCB valresultaten, vilket inkluderar det faktiska valdeltagandet efter län och kommun, se Europaparlamentsval, valresultat. För att undersöka valdeltagandet i olika befolkningsgrupper genomför SCB speciella valdeltagandeundersökningar. Sådana undersökningar har genomförts vid alla allmänna val sedan rösträttsreformen år 1909. Även vid folkomröstningarna 1980, 1994 och 2003, liksom vid Europaparlamentsvalen sedan 1995 har valdeltagandeundersökningar genomförts. Uppgifter om valdeltagande inhämtas genom att SCB sänder länsstyrelserna underlag i form av listor på urvalspersoner. Länsstyrelserna går igenom de avprickade röstlängderna och markerar om personen röstat eller ej.

Vid val till Europaparlamentet sammanställer SCB även de huvudsakliga resultaten samt redovisar uppgifter om nominerade, valda och ej valda kandidater. Utöver denna redovisning genomför SCB valundersökningar. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar:

Europaparlamentsval, valresultat DemokratiPartierPolitikRöstberättigadeValValdeltagande

I samband med val till Europaparlamentet sammanställer SCB de huvudsakliga resultaten. Statistiken omfattar uppgifter om röstberättigade, röstande samt giltiga valsedlars fördelning efter parti. Resultaten redovisas huvudsakligen på läns- och kommunnivå.

Vid val till Europaparlamentet redovisar SCB även statistik över nominerade och valda kandidater. Dessutom genomför SCB valdeltagandeundersökningar och valundersökningar. Den senare undersökningen genomförs i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar:

Europaparlamentsval, valundersökningen DemokratiPartierPolitikVal

Valundersökningen (ibland även benämnd "valbeteendeundersökningen" eller "väljarundersökningen") är en urvalsundersökning som genomförts i samarbete mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet vid varje ordinarie riksdagsval sedan 1956. Även Europaparlamentsvalen sedan 1995, liksom folkomröstningarna 1957, 1980, 1994 och 2003, ingår i mätserien. Samtliga studier har gjorts med stora urval och med relativt små svarsbortfall. Därmed utgör de svenska valundersökningarna, tillsammans med motsvarande något äldre amerikanska undersökningsserie, det bästa och mest omfattande materialet i hela världen för systematiska studier av väljarbeteende.

Resultaten från valundersökningar i samband med Europaparlamentsval redovisas i SCB:s rapport Valet till Europaparlamentet XXXX.  Resultat från 1999 års undersökning finns även redovisade i EuropaOpinionen (Holmberg (red.), Göteborgs universitet 2001). Den boken utgör rapport 19 i SCB:s skriftserie Valundersökningar.

Vid val till Europaparlamentet sammanställer SCB även de huvudsakliga resultaten samt redovisar uppgifter om nominerade, valda och ej valda kandidater. Utöver denna redovisning genomför SCB valdeltagandeundersökningar. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar:

Valundersökningar genomförs även i samband med val till riksdagen och i samband med folkomröstningar, se följande länkar:

Folkomröstningar, valdeltagandeundersökningen DemokratiPolitikValValdeltagande

I samband med folkomröstningar sammanställer SCB resultaten, vilket inkluderar det faktiska valdeltagandet efter län och kommun, se Folkomröstningar, valresultat. För att undersöka valdeltagandet i olika befolkningsgrupper genomför SCB speciella valdeltagandeundersökningar. Sådana undersökningar har genomförts vid alla allmänna val sedan rösträttsreformen år 1909. Även vid folkomröstningarna 1980, 1994 och 2003, liksom vid Europaparlamentsvalen sedan 1995 har valdeltagandeundersökningar genomförts. Uppgifter om valdeltagande inhämtas genom att SCB sänder länsstyrelserna underlag i form av listor på urvalspersoner. Länsstyrelserna går igenom de avprickade röstlängderna och markerar om personen röstat eller ej.

De sammanställda resultaten publiceras dels i form av tabeller, dels i SCB:s Statistiska Meddelanden.

Vid folkomröstningar sammanställer SCB även de huvudsakliga resultaten. Utöver denna redovisning genomför SCB valundersökningar. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar:                                                  

Folkomröstningar, valresultat DemokratiPolitikRöstberättigadeValValdeltagande

I samband med folkomröstningar sammanställer SCB de huvudsakliga resultaten. Statistiken omfattar uppgifter om röstberättigade, röstande samt giltiga valsedlars fördelning efter röstningsalternativ. I folkomröstningen 2003 löd frågeställningen ”Anser du att Sverige skall införa euron som valuta” och röstningsalternativen var ”Ja” och ”Nej”. Resultaten redovisas för riket samt på läns- och kommunnivå. I en folkomröstning räknas blanka röster som giltiga till skillnad från de allmänna valen där blanka röster räknas som ogiltiga.

Förutom här på webbsidan så publiceras de sammanställda resultaten i tabeller i SCB:s publikation Folkomröstningen om euron 2003.

I denna publikation ingår förutom själva valresultatet även resultat från SCB:s valdeltagandeundersökning och resultat från valundersökningen som genomförs av SCB i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. För mer information om dessa undersökningar se följande länkar:

Folkomröstningar, valundersökningen DemokratiPartierPolitikVal

Valundersökningen (ibland även benämnd "valbeteendeundersökningen" eller "väljarundersökningen") är en urvalsundersökning som genomförts i samarbete mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet vid varje ordinarie riksdagsval sedan 1956. Även Europaparlamentsvalen sedan 1995, liksom folkomröstningarna 1957, 1980, 1994 och 2003, ingår i mätserien. Samtliga studier har gjorts med stora urval och med relativt små svarsbortfall. Därmed utgör de svenska valundersökningarna, tillsammans med motsvarande något äldre amerikanska undersökningsserie, det bästa och mest omfattande materialet i hela världen för systematiska studier av väljarbeteende.

Resultaten från valundersökningen i samband med 1957 års folkomröstning om ATP finns redovisade i Opinionsbildningen vid folkomröstningen 1957 (Särlvik, SOU 1959:10) och 1980 års folkomröstning redovisas i Kampen om kärnkraften (Holmberg & Asp, Liber 1984). I SCB:s publikation Folkomröstningen om medlemskap i EU redovisas valundersökningen som genomfördes i samband med 1994 års folkomröstning. Resultat från den undersökningen finns även redovisade i Ett knappt ja till EU (Gilljam & Holmberg (red.), Norstedts Juridik 1996).

Undersökningen i samband med 2003 års folkomröstning redovisas i kapitlet ”Ett klart NEJ till euron”, vilket ingår i SCB:s publikation Folkomröstningen om euron 2003. Ytterligare analyser av den folkomröstningen återfinns i SCB:s rapport Ja och nej till euron och i Kampen om euron (Oscarsson & Holmberg (red.), Göteborgs universitet 2004).

Vid Folkomröstningar sammanställer SCB även de huvudsakliga resultaten. Utöver denna redovisning genomför SCB valdeltagandeundersökningar. För mer information kring dessa undersökningar se följande länkar:

Valundersökningar genomförs även i samband med val till riksdagen och i samband med val till Europaparlamentet, se följande länkar:

Partisympatier
Partisympatiundersökningen (PSU) DemokratiPartierPolitikVal

Statistiska centralbyrån genomför efter beslut av riksdagen partisympatiundersökningar för att belysa det aktuella politiska opinionsläget i landet. Partisympatiundersökningen genomförs i maj och november årligen sedan 1972. Sedan 1992 ingår inställningen till EU och från och med 1997 ingår även inställningen till EMU/Euron.

Vid varje undersökningstillfälle intervjuas ett urval om cirka 9 000 personer per telefon. Statistiskt vetenskapliga metoder och urvalets storlek garanterar hög kvalitet i de redovisade skattningarna.

Vid varje undersökningsomgång publiceras partisympatiernas fördelning efter kön, ålder, civilstånd, antal barn, inkomst, region, socioekonomisk bakgrund, sysselsättningsstatus, sektor, fackföreningstillhörighet, boendeform, tätortsgrad, utbildningsnivå och utländsk/svensk bakgrund. Förutom detta skattas valresultatet ”om det vore riksdagsval idag” och nettoflöden mellan på varandra följande undersökningar.

Förändringar maj 2011

Från och med maj 2011 viktas resultaten för partisympati för bortfallet. Viktningen görs med hänsyn tagen till kön och ålder, utbildning, födelseland samt region. En jämförelse med oviktade skattningar visar att viktningen dock har liten effekt på majoriteten av skattningarna. Förändringarna ligger nästan uteslutande inom felmarginalerna. I SCB:s Statistikdatabasen har nya tabeller med viktade resultat från tidigare undersökningar tagits fram för jämförbarhet bakåt. Under en period framåt kommer även tidigare publicerade, oviktade, resultat att finnas tillgängliga på SCB:s hemsida. Skattningen av valresultatet vid ”val idag” har däremot inte genomgått någon metodförändring.

Från och med maj 2011 publiceras inte längre partisympatiundersökningens resultat i Statistiska meddelanden utan i en tabellpublikation samt i SCB:s Statistikdatabasen.

Ämnesövergripande statistik
Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting DemokratiFörtroendeuppdragPolitikVal

En undersökning av förtroendevalda i samtliga kommuner och landsting har utförts av SCB år 2003, 2007, 2011 och 2015. Undersökningen har genomförts i form av en totalundersökning av alla förtroendevalda. Motsvarande undersökningar för samtliga kommuner har vid tidigare mandatperioder utförts av Svenska Kommunförbundet

Resultaten från 2007 års undersökning publiceras i rapporten Förtroendevalda i kommuner och landsting 2007, se Publikationer.

För 2003 års undersökning återfinns en beskrivning av undersökningen och analyser av det insamlade datamaterialet i rapporten Det nya seklets förtroendevalda av Hanna Bäck, Uppsala universitet, och Richard Öhrvall, SCB. I rapporten Hel- och deltidsarvoderade förtroendevalda finns kompletterande redovisningar avseende de förtroendevalda som hel- eller deltidsarvoderade år 2003.

SCB genomför även undersökningar av nominerade och valda kandidater vid val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Dessa valda kandidater är direkt folkvalda och utgör en del av det totala antalet förtroendevalda. För mer information se följande länk:  

Undersökningen om den lokala demokratin i kommuner och landsting DemokratiFullmäktigePolitikVal

Undersökningen om den lokala demokratin i kommuner och landsting har genomförts av SCB 2003, 2008 och 2012 på uppdrag av regeringen. Information samlas in genom enkäter riktade till samtliga kommuner och landsting. Liknande undersökningar har tidigare genomförts av Statskontoret. Undersökningen omfattar frågor om kommunernas/landstingens organisation, interna kontroll och revision, samarbetsformer, brukarrelationer, information och service samt medborgarrelationer.

Korrigering 2014-09-02
Tabellen Val, styrande majoritet i fullmäktige efter kommun. Mandatperiod 2002-2006 – 2010-2014 har korrigerats angående vilka partier som ingått i den styrande majoriteten. Antal partier i majoritet påverkas inte av denna korrigering.