På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2004-10-21 10:00 Nr 2004:269


Folkomröstningen om euron avgjordes på senvåren 2003

Det var små förändringar som skedde under valspurten inför 2003 års folkomröstning om euron. Segern för nej-sidan vanns under senvåren 2003. Mordet på Anna Lindh hade ingen påverkan på valutgången. Under valåret 2002 – 2003 vann nej-sidan röster från framför allt socialt och ekonomiskt svaga grupper i samhället. Detta visar 2003 års Folkomröstningsundersökning.

Valspurten avgjorde inte folkomröstningen om euron, utan förändringarna var mycket små under tiden närmast före folkomröstningen. Sett under ett längre tidsperspektiv är dock stabiliteten i EMU-frågan mycket mindre. Under perioden från riksdagsvalet 2002 till folkomröstningen 2003 gick nej-sidan fram hela 13 procentenheter. Nej-sidan vann inte folkomröstningen om euron i valspurten, utan segern vanns under senvåren 2003.

Röstningsintention och faktisk röstning i folkomröstningen om euron 2003. Paneldata. Procent

Kommentar: Resultaten kommer dels från en enkätstudie efter folkomröstningen med alla deltagare i 2002 års valundersökning (”Panel 2002-2003”); antal svarspersoner 2 348. Dels från 2003 års folkomröstningsundersökning som innehöll en enkätstudie efter folkomröstningen med svarspersonerna i förvalsstudien (”Kampanjpanel 2003”); totalt antal svarande 836. Röstning har kontrollerats mot röstlängderna.

Äldre och lågutbildade gick till nej-sidan
Nej-sidans vinster på åsiktsbytena i valspurten, men framför allt under valåret 2002–2003, återfinns tydligast i socialt och ekonomiskt svagare grupper i samhället. Om vi ser till valåret 2002–2003 var tendensen att byta från ja till nej starkast i följande grupper: landsbygdsbor, personer med dåliga eurokunskaper, arbetarklass, medelinkomsttagare, pensionärer och lågutbildade.

Mordet på Anna Lindh påverkade inte utgången
Anna Lindh var redan före mordet den mest uppskattade av de partiledare och politiker som väljarna fick ge sin syn på i Folkomröstningsundersökningen 2003. Efter mordet steg sympatierna kraftigt från dessa redan höga nivåer. Sedan slutet av 1970-talet, då dessa frågor började ställas, har ingen svensk politiker någonsin kommit i närheten av så höga popularitetsvärden som de värden som uppmättes för Anna Lindh efter mordet.

Människors uppskattning av Anna Lindh påverkades markant i positiv riktning efter mordet. Sympatisiffrorna ökade i alla grupper. Men det innebar inte att väljarna ändrade sina preferenser. De effekter som kan spåras är mycket små och huvudslutsatsen är att mordet på Anna Lindh inte påverkade utgången av folkomröstningen 2003.

Inställning till folkomröstningar
Väljarnas generella inställning till att anordna folkomröstningar tycks inte ha påverkats dramatiskt av erfarenheterna i samband med folkomröstningen om euron. En klar majoritet anser att det sparsamma användandet av folkomröstningar är bra.

Väljarnas generella inställning till folkomröstningar 1980, 1994 och 2003 (procent).

Kommentar: Intervjufrågan lyder: ”Vad tycker Du om folkomröstningar mer allmänt? Tycker Du att vi borde ha fler folkomröstningar i framtiden, tycker Du att vi skall vara sparsamma med folkomröstningar som vi varit hittills, eller tycker Du att vi inte skall ha några folkomröstningar utan överlåta åt riksdag och regering att fatta beslut?” Resultaten från 1980 och 1994 är förvalsresultat och hämtade från Gilljam & Holmberg (1996) ”Ett knappt JA till EU”, s 21. I tabellen särredovisas resultaten också för 2003 års förvals och eftervalsurval.

Högt valdeltagande bland förstagångsväljare och EU-medborgare
I folkomröstningen om euron 2003 valde 82,6 procent av den röstberättigade befolkningen att delta. Valdeltagandet bland förstagångsväljare, de som inte hade rösträtt i riksdagsvalet 2002 men som hunnit fylla 18 år den 14 september 2003, var hela 83 procent. Bland utländska medborgare uppgick valdeltagandet till 56 procent, vilket kan jämföras med 2002 års val till kommunfullmäktige då valdeltagandet bland utländska medborgare var endast 35 procent. Av de utländska medborgarna var det framför allt EU-medborgare som deltog.

Valdeltagande i folkomröstningen om euron 2003 efter medborgarskap och kön

Folkomröstningen om euron 2003
Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar idag Folkomröstningen om euron 2003, en sammanfattande redogörelse för 2003 års folkomröstning. Förutom definitiva resultatuppgifter omfattar publikationen uppgifter om poströster, valdeltagande och väljarbeteende. Uppgifterna om väljarbeteende är baserade på 2003 års folkomröstningsundersökning som genomförts i samarbete mellan SCB och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Logotyp

Producent

SCB
Enheten för demokratistatitistik
104 51 Stockholm
08-506 949 34


Förfrågningar

Richard Öhrvall, Barbara Narfström, Mikaela Järnbert
08-506 940 10
valstatistik@scb.se

Henrik Oscarsson (Göteborgs universitet)
031-773 46 66, 0708-89 99 43
henrik.oscarsson@pol.gu.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.