På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2016-03-02 09:30 Nr 2016:45


Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2015:

Ökad tjänsteexport

Bytesbalansen gav fjärde kvartalet ett överskott på 64 miljarder kronor. Överskottet ökade jämfört med motsvarande kvartal föregående år då det uppgick till 58 miljarder kronor. Det var en stärkt tjänstebalans som låg bakom det ökade överskottet. Överskotten i handelsbalans och primärinkomst uppgick till 24 respektive 29 miljarder kronor medan underskottet i sekundärinkomsten var 22 miljarder kronor.

Tjänstebalansen gav ett överskott på 32 miljarder kronor. Det kan jämföras med ett överskott på 18 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgick till 169 miljarder kronor och ökade från 149 miljarder kronor, medan tjänsteimporten ökade till 137 miljarder kronor från 131 miljarder kronor. Tjänsteexporten ökade därmed mer än tjänsteimporten vilket medförde en stärkt tjänstebalans.

Tjänsteexporten ökade inom de flesta tjänsteslagen. Mest ökade exporten i forsknings- och utvecklingstjänster, nyttjande av immateriella rättigheter samt resor. Störst export var det inom övriga affärstjänster samt tele-, data och informationstjänster.

De värdemässigt största förändringarna inom tjänsteimporten var inom tjänsteslagen nyttjande av immateriella rättigheter samt resor som ökade medan importen av övriga affärstjänster minskade. Resor och övriga affärstjänster var de tjänsteslag där importen var värdemässigt störst.

Handelsbalansen gav ett överskott på 24 miljarder kronor. Det var en minskning jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten ökade mer än varuexporten. Överskottet i merchanting, som är en del av varuhandeln, ökade.

Primärinkomsten i nivå med föregående år

Primärinkomst uppvisade ett överskott på 29 miljarder kronor vilket var i nivå med motsvarande kvartal föregående år. Löner gav ett överskott på 4 miljarder kronor medan kapitalavkastningen gav ett överskott på 25 miljarder kronor.

Avkastningen på direkta investeringar står för en stor del av kapitalavkastningen och gav ett överskott på 25 miljarder kronor. Avkastningen på portföljinvesteringar gav ett underskott på knappt en miljard kronor.

Sekundärinkomster gav ett underskott på 22 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 18 miljarder kronor föregående år. Kapitalbalansen gav ett underskott på 4 miljarder kronor..

Kapitalinflöde i finansiella balansen

Den finansiella balansen gav under fjärde kvartalet ett kapitalinflöde på 12 miljarder kronor. Direktinvesteringar, portföljinvesteringar och finansiella derivat bidrog till kapitalinflödet, medan övriga investeringar och valutareserven stod för kapitalutflöden.

Direkta investeringar gav ett kapitalinflöde på 11 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet samt utländska direktinvesteringar i Sverige ökade med 20 respektive 31 miljarder kronor.

Portföljinvesteringar gav under fjärde kvartalet ett kapitalinflöde på 101 miljarder kronor. Svenska investerare minskade sitt ägande i utländska portföljinvesteringar med 72 miljarder kronor, varav aktier och fondandelar minskade med 75 miljarder kronor samtidigt som de ökade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med knappt 4 miljarder kronor.

Utländska investerare ökade sina innehav i svenska portföljinvesteringar med 28 miljarder kronor. Utlandet ökade under kvartalet sitt innehav i långa räntebärande värdepapper med 60 miljarder kronor varav 50 miljarder kronor var utgivna i SEK. Samtidigt minskade innehavet i korta räntebärande värdepapper med 23 miljarder kronor. Svenska aktier och fonder såldes för 7 miljarder kronor.

Övriga investeringar gav ett kapitalutflöde motsvarande 113 miljarder kronor. Svenska investeringar i utlandet gav en minskning på 242 miljarder kronor medan utländska investeringar i Sverige gav en minskning på 356 miljarder kronor.

Transaktioner i finansiella derivat gav ett kapitalinflöde på knappt 16 miljarder kronor och valutareserven gav ett kapitalutflöde motsvarande 2 miljard kronor.

Betalningsbalansen helåret 2015

Vid publiceringen av kvartal 4 publiceras en fördjupad sammanställning över helåret. Den visar ett överskott i bytesbalansen på 246 miljarder kronor. Överskottet har därmed ökat jämfört med 2014 då det uppgick till 210 miljarder kronor. Överskottet i tjänstebalansen ökade medan överskottet i handelsbalansen minskade. Tjänsteexporten ökade med 15 procent medan tjänsteimporten ökade med 10 procent jämfört med 2014.

Transaktioner i den finansiella balansen gav upphov till ett kapitalutflöde på 132 miljarder kronor. Transaktioner i direkta investeringar och övriga investeringar gav kapitalutflöden på 94 respektive 117 miljarder kronor. Valutareserven bidrog också till kapitalutflödet med 11 miljarder kronor. Portföljinvesteringar liksom finansiella derivat gav kapitalinflöden på 87 respektive 3 miljarder kronor..

Nettoskuld i utlandsställningen

Vid utgången av fjärde kvartalet 2015 visade Sveriges utlandsställning en nettoskuld mot utlandet på 65 miljarder kronor. Skulden har minskat jämfört med utgången av 2014, då den var 99 miljarder kronor.

Uppgifterna om utlandsställningen är preliminära och revideras i takt med att statistiken uppdateras med mer definitiva siffror. I samband med publiceringen av detta kvartal har tillgångar och skulder inom portföljinvesteringar uppdaterats med utfallet från juni 2015 från halvårsårsundersökningen om portföljinvesteringar i utlandet.

Asylsökandes påverkan på betalningsbalansen

Sveriges ekonomi påverkas av den ökade migrationen. Nationalräkenskaperna har i en artikel i Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv nr 4 2015 beskrivit hur nationalräkenskaperna påverkas av den ökade migrationen. Manualen för betalningsbalansstatistik är harmoniserad med manualen för nationalräkenskaperna och betalningsbalansen påverkas därmed på samma sätt i de delar som är relevanta för betalningsbalansen.

Centralt är när en person räknas tillhöra svensk eller utländsk ekonomi. Enligt betalningsbalansmanualen skall en person räknas tillhöra svensk ekonomi om hen har för avsikt att stanna i landet i mer än ett år. I praktiken är detta svårt att avgöra och asylsökande räknas tillhöra svensk ekonomi först när de beviljats asyl.

Ersättningar till asylsökande bokas därför som löpande transfereringar till utlandet, som import i övriga sekundärinkomster. Den konsumtion som asylsökande bidrar med bokas samtidigt som utländsk konsumtion i Sverige vilket är tjänsteexport och ingår i posten resor..

Revideringar

Betalningsbalansen har den här gången reviderats från 2011 kvartal 1 till och med 2015 kvartal 3. Under perioden reviderades bytesbalans och finansiell balans ned med 99 miljarder respektive 123 miljarder netto. Även utlandsställningen har reviderats för perioden, främst inom portföljinvesteringar och innehav av utländska värdepapper.

En del av revideringarna kommer av en översyn av metoder för avkastningsberäkningar. Posterna som berörs är framförallt avkastning på räntebärande värdepapper och portföljaktier. Uppgifterna baseras på modellskattningar där bland annat en justering gjorts för att bättre återge ränteförändringar. Utöver metodöversynen har ett fåtal större revideringar inkommit från uppgiftslämnare gällande andra poster inom både betalningsbalans och utlandsställning.

Utökad publicering av tjänstehandelsstatistik

Vid denna publicering har tjänstehandelsstatistiken utökats med landfördelad tjänsteexport och tjänsteimport. Uppgifterna finns tillgängliga i statistikdatabasen, som har utökats med tjänstehandelsstatistik mot värdemässigt stora motpartsländer.

Betalningsbalansen, miljarder kronor, netto
Tabell20152015201420152014
 Kv 4Kv 3Kv 4HelårHelår
Bytesbalans 63,7 69,5 58,1 246,2 209,9
Handelsbalans 24,0 24,5 29,0 120,6 129,4
Tjänstebalans 32,4 25,5 17,6 107,1 71,8
Primärinkomst 29,3 34,9 29,7 87,0 74,8
Sekundärinkomst ‑22,1 ‑15,4 ‑18,1 ‑68,5 ‑66,1
Kapitalbalans ‑4,2 ‑1,9 ‑2,6 ‑8,3 ‑5,7
Finansiell balans ‑11,9 31,4 167,4 132,1 131,0
Direkta investeringar ‑10,9 14,0 12,4 93,9 34,3
Portföljinvesteringar ‑100,5 77,5 29,7 ‑87,1 162,4
Finansiella derivat ‑16,0 8,4 ‑5,1 ‑2,8 ‑21,4
Övriga investeringar 113,4 ‑67,5 129,0 117,1 ‑45,3
Valutareserv 2,1 ‑1,0 1,4 11,0 1,0
Betalningsbalansen, miljarder kronor, netto

Diagram

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i rapporten Betalningsbalansen 2015.

Nästa publiceringstillfälle

Betalningsbalansen för 1:a kvartalet 2016 publiceras 2016-06-02 klockan 09.30.

Logotyp

Producent

SCB, Enheten för betalningsbalans och finansmarknadsstatistik
Box 24 300
104 51 Stockholm


Förfrågningar

Ida Gustafsson
08-506 943 45
ida.gustafsson@scb.se

Janina Ullrich
08-506 948 69
janina.ullrich@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.