På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2016-02-16 09:30 Nr 2016:24


Värdepappersstatistik, januari 2016

Ökad upplåning i räntebärande värdepapper

Vid utgången av januari uppgick svenska emittenters samlade skuld i räntebärande värdepapper till 7 177 miljarder kronor. Det är en ökning från föregående månad med cirka 3 procent eller 179 miljarder kronor.

Bakom den senaste månadens ökning låg framförallt värdepapper denominerade i SEK och USD för 98 respektive 85 miljarder kronor. Värdepapperskulden denominerad i SEK vid slutet av januari uppgick till 3 713 miljarder vilket är det högsta uppmätta värdet för denna valuta sedan undersökningen började publiceras i mars 2013. 75 procent av ökningen i värdepapper denominerade i USD berodde på positiva nettotransaktioner under perioden medan resterande 25 procent berodde på valutaomvärdering.

Nedbrutet på sektorer är det framförallt övriga monetära finansinstitut, bostadshypoteken och staten som har ökat sin upplåning mest. Tillsammans står dessa sektorer för 83 procent av den totala ökningen.

Utestående belopp, miljarder kronor
Värdepappersstatistik, januari 2016

Övriga monetära finansinstitut, som även inkluderar Riksbanken, ökade sin upplåning i räntebärande värdepapper med 8 procent eller 59 miljarder kronor. Totalt uppgår sektorns upplåning i räntebärande värdepapper till 766 miljarder kronor. Det är framförallt penningmarknadsinstrument denominerade i SEK som står bakom ökningen med 32 miljarder kronor samt obligationer till ett värde av 18 miljarder kronor denominerade i USD och GBP.

Bostadsinstitutens värdepappersskuld ökade med 3 procent i januari och uppgick vid utgången av månaden till 1 723 miljarder kronor. Ökningen från föregående månad var cirka 49 miljarder och det är framförallt obligationer denominerade i SEK som ligger bakom det.

Statens nominella ställningsvärde i räntebärande värdepapper ökade med 41 miljarder kronor från 1 305 till 1 346 miljarder kronor. Bakomliggande denna ökning är framförallt penningmarknadsinstrument i USD och SEK som nettoemitterades till värde av 17 respektive 13 miljarder kronor.

Bankernas nominella ställningsvärde uppmättes till 2 218 miljarder kronor under första månaden av året, till följd av emissioner av kortfristiga värdepapper denominerade i USD. Däremot var nettotransaktionen för samma typ av värdepapper denominerade i EUR och GBP negativ i slutet av januari.

De icke-finansiella företagens upplåning i form av kortfristiga värdepapper ökade med 15 miljarder kronor; ökningen är förhållandevis jämnt fördelad mellan penninmarknadsinstrument denomenerade i SEK och utländsk valuta.

Förfallostrukturen

Inom en månad förfaller 8 procent av januaris utgående värde, vilket innebär att oaktat valutakursförändringar, behöver 595 miljarder kronor återinvesteras inom samma period för att behålla det utestående värdet på den svenska värdepappersskulden. Dessa siffror är enbart en indikation då värdepapper kan komma att återköpas i förtid. Inom ett år förfaller 2 103 miljarder kronor eller 29 procent av den totala värdepappersutlåningen. Av detta är 1 171 miljarder kronor penningmarknadsinstrument och resterande är obligationer.

Förfallostruktur, miljarder kronor
Värdepappersstatistik, januari 2016
Logotyp

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB
Box 24 300
104 51 Stockholm


Förfrågningar

Martin Ullrich
08-506 947 57
martin.ullrich@scb.se

Julia Kahlström
08-506 946 53
julia.kahlstrom@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.