På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen

2006-11-23 09:30 Nr 2006:293


Finansräkenskaperna 2005:

Hushållens skuldkvot på samma höga nivå
som i slutet på 1980-talet

Hushållens skulder i förhållande till den disponibla inkomsten, skuldkvoten, uppgick till 135 procent och var därmed uppe i samma nivåer som under slutet på 1980-talet. Hushållens sparande var fortsatt lågt under 2005 och uppgick till omkring 7 miljarder.

Hushållens finansiella sparande uppgick till drygt 7 miljarder kronor 2005 – visserligen något mer än 2004, men ändå på en jämförelsevis låg nivå. Under 2005 placerade hushållen 187 miljarder kronor i olika finansiella tillgångar medan de ökade sina skulder med 179 miljarder.

Den enskilt största posten av det finansiella sparandet, drygt 103 miljarder kronor, placerades i olika typer av försäkringssparande. Ungefär 38 miljarder placerades i individuellt försäkringssparande och drygt 65 miljarder i kollektivt försäkringssparande. Det ligger i nivå med motsvarande placeringar 2004 och 2003, då hushållen placerade 100 respektive 103 miljarder i försäkringssparande. Det traditionella banksparandet har återhämtat sig från den låga nivån på omkring 11 miljarder 2004 och blev drygt 52 miljarder under 2005. Under året nettoköpte hushållen fondandelar till ett värde av knappt 16 miljarder, vilket är lägre än 2004 då hushållens köp av fondandelar uppgick till knappt 23 miljarder, medan svenska börsaktier nettosåldes med drygt 5 miljarder.

Skuldökningen fortsatt hög

Hushållens skulder ökade under 2005 med 179 miljarder kronor vilket innebär att skuldsättningen accelererat något jämfört med föregående år. Skulderna ökade då med 136 miljarder kronor och 2003 med 125 miljarder. Den största delen av hushållens skuldökning består av lån i bostadsinstitut, vilka ökade med 143 miljarder under 2005. Till detta kommer banklån på knappt 26 miljarder och övriga skulder som ökade 4 miljarder.

Hushållens finansiella förmögenhet ökar trots fortsatt lågt finansiellt sparande

Trots skuldökning och ganska svagt nysparande har hushållens finansiella nettoförmögenhet ökat med 433 miljarder kronor under 2005, till största delen till följd av stigande tillgångspriser på aktier, fondandelar och bostadsrättsandelar. Hushållens finansiella nettoförmögenhet uppgick till 2 601 miljarder kronor vid utgången av 2005 - de finansiella tillgångarna till 4 402 miljarder, medan skulderna låg på 1 800 miljarder.

Skuldkvoten densamma som toppnoteringarna från slutet av 1980-talet

Hushållens skulder uppgick vid slutet av 2005 till 1 800 miljarder kronor. Den största delen av skulderna består av lån från bostadsinstitut, 1 111 miljarder, följt av banklån, 354 miljarder samt studielån på 174 miljarder kronor.

Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst uppgick till 135 procent 2005 jämfört med 125 procent i slutet av 2004, och 117 procent 2003. Det har skett en kontinuerlig uppgång av skuldkvoten under de senaste åren och 2005 var nivån densamma som toppnoteringarna i slutet av 1980-talet.

Skillnader i finansiellt sparande mätt från finansräkenskaperna (FiR) och de reala nationalräkenskaperna (NR)

Det finansiella sparandet i FiR beräknas som summan av transaktioner i finansiella tillgångar minus summan av transaktioner i skulder. Summan av finansiellt sparande över samtliga samhällssektorer inklusive utlandet skall vara lika med noll.

NR beräknar också finansiellt sparande, men här beräknas det finansiella sparandet som skillnad mellan inkomster och utgifter.

De olika sätten att beräkna finansiellt sparande ger upphov till diskrepanser mellan de reala och finansiella beräkningarna. Ett flertal faktorer bidrar till diskrepanserna. Som exempel kan nämnas; användning av olika källor i NR jämfört med FiR, brister i primärstatistiken, olikheter i periodiseringar av skatter samt skilda modellantaganden.

Obs! De nu publicerade årssiffrorna för hushållen skiljer sig mot tidigare publicerade årssiffror på så sätt att posten ”övriga finansiella tillgångar” har rensats från statistiska diskrepanser, dvs. den korrigeringspost som tidigare lagts in för att på helår få överensstämmelse mellan det finansiella sparandet mätt från de reala nationalräkenskaperna och finansräkenskapernas finansiella sparande har tagits bort för samtliga år 1995-2005.

 

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2006-12-21 09.30.





Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen
Box 7821, 103 97 Stockholm



Logotyp

Producent

SCB, Nationalräkenskaperna
Box 24 300
104 51 Stockholm


Förfrågningar

Alexander Kamoun
08-506 945 28
alexander.kamoun@scb.se

Nicolai Nystrand
08-506 945 45
nicolai.nystrand@scb.se



Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.