På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen

2016-06-22 09:30 Nr 2016:150


Finansräkenskaper, 1:a kvartalet 2016:

Hushållen satsar på säkra kort

Hushållen gjorde rekordstora nettoinsättningar på 35 miljarder kronor, främst på vanliga sparkonton i bank och hos Skatteverket under första kvartalet 2016. Samtidigt valde de att göra nettouttag på 8 miljarder kronor efter flera år med stort nettofondsparande. Under kvartalet emitterade bostadsinstituten rekordstort och Riksbanken utökade stödköpen av statsobligationer.

Hushållens finansiella sparande uppgick första kvartalet 2016 till 58 miljarder kronor, där skulderna ökade med 44 miljarder kronor samtidigt som nysparandet i tillgångarna var 102 miljarder. Nettoinsättningarna på bankkonton var rekordstora för ett första kvartal, 23 miljarder kronor. Det kan jämföras med första kvartalet 2014 och 2015 då hushållen gjorde nettouttag på sex respektive fyra miljarder kronor. Utöver bankinlåning bedöms hushållen ha gjort överinsättningar på 11 miljarder kronor på skattekonton hos Skatteverket under kvartalet. Sammanlagt uppgår hushållens sparande i staten, det vill säga i Skatteverket och i Riksgälden, till 14 miljarder kronor.

Ett stort trendbrott skedde även i fondsparandet där hushållen nettosålde direktägda fonder för 8 miljarder kronor. Sedan 2012 har det bara skett en enda gång, nämligen tredje kvartalet i fjol. Normalt sett är det första kvartalet ett kvartal med förhållandevis högt fondsparande. Under första kvartalen 2013-2015 nettoköpte hushållen fonder för runt 18 miljarder varje kvartal. Hushållens tillgångar i fonder uppgick vid utgången av första kvartalet i år till 802 miljarder kronor medan bankinlåningen var nära dubbelt så hög.

Bostadsobligationer emitterade för rekordbelopp

Bostadsinstitutens utlåning till hushåll ökade första kvartalet med 55 miljarder. Trots en ökad utlåning på 475 miljarder sedan utgången av 2011 har bostadsinstitutens upplåning via emitterade värdepapper, certifikat och obligationer, varit försumbar. Sedan ingången av 2012 har bostadsinstituten haft marginellt större förfall och återköp än de emitterat. Första kvartalet 2016 nettoemitterades bostadsobligationer för 110 miljarder kronor. Inte sedan första kvartalet 2007 har bostadsinstituten nettoemitterat värdepapper i motsvarande omfattning. Certifikaten rörde sig obetydligt. Det är ett trendbrott då finansieringen de senaste åren till stor del gått via inlåning från svenska banker.

Bostadsinstitut, emitterade räntebärande värdepapper netto, transaktioner, mdkr

Diagram

Källa: SCB

Riksbanken fortsatte stödköpa statspapper och emittera certifikat

Riksbanken fortsatte stödköpen av statsobligationer. Nettoköpen uppgick till 37 miljarder kronor under första kvartalet vilket var i nivå med de två närmast föregående kvartalen. Riksbankens innehav i svenska statspapper uppgick totalt till 206 miljarder kronor vid utgången av kvartalet. Riksbanken emitterade samtidigt certifikat till ett värde av 69 miljarder kronor, vilka främst nettoköptes av svenska banker men även av andra monetära kreditmarknadsföretag.

Aktuellt

Uppdatering av tidsserien i september

I samband med kommande publicering av Finansräkenskaperna, den 22 september 2016, uppdateras hela tidsserien tillbaka till 1995. Flera finansiella instrument och sektorer ses över. Två större förändringar som sker är en omklassning av vissa livförsäkringsbolag från försäkringssektorn till sektorn pensionsinstitut, samt en omklassning av offentliga holdingbolag från bolagssektorn till offentlig förvaltning. Det kommer också att göras en avstämning mellan år och kvartal för perioden 1996-2001 vilket innebär att alla årsuppgifter ska vara identiska med summan av de fyra kvartalen.

SCB beräknar nu även Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Nationalräkenskaper i maj 2016 återupptog SCB publiceringen av Nationalförmögenheten. Nationalförmögenheten visar Sveriges balansräkning uppdelat på de olika sektorerna i ekonomin. Utöver de finansiella tillgångarna, skulderna och den finansiella nettoförmögenheten som publiceras i Finansräkenskaperna, publiceras även de reala tillgångarna samt den totala nettoförmögenheten. De reala tillgångarna utgörs av fasta tillgångar, lager och mark. I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna uppdateras Nationalförmögenheten så att de finansiella tillgångarna och skulderna är desamma.

För ytterligare information, se Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar och i Statistikdatabasen.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.

Publikation

En mer utförlig redovisning av undersökningen och de större revideringar som gjorts publiceras i ett Statistiskt Meddelande.

Nästa publiceringstillfälle

2016-09-22 klockan 09.30





Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen
Box 7821, 103 97 Stockholm



Logotyp

Producent

SCB, Finans- och Sektorräkenskaper
Box 24 300
104 51 Stockholm


Förfrågningar

Caroline Ahlstrand
08-506 943 33
caroline.ahlstrand@scb.se

Katarina Johansson
08-506 944 77
katarina.johansson@scb.se



Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.