På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen

2010-06-24 09:30 Nr 2010:180


Finansräkenskaper, 1:a kvartalet 2010:

Hushållens finansiella förmögenhet ökade

Hushållens finansiella förmögenhet ökade med 171 miljarder kronor under första kvartalet i år. Av detta var 152 miljarder värdeökning och 19 miljarder finansiellt sparande. Hushållens finansiella förmögenhet har ökat kraftigt de senaste fyra kvartalen.

Hushållens finansiella tillgångar fortsatte att öka och ökade under första kvartalet 2010 med 193 miljarder kronor. Under de senaste fyra kvartalen har hushållens finansiella tillgångar ökat med 1 078 miljarder till 5 978 miljarder. Hushållens finansiella förmögenhet har under samma period ökat med 854 miljarder till 3 273 miljarder.

Huvuddelen av ökningen av hushållens finansiella tillgångar under första kvartalet, 151 miljarder, utgjordes av värdeökningar, främst till följd av stigande börskurser och värdeförändringar på bostadsrätter. Resterande 42 miljarder var transaktioner i tillgångar där bland annat högt nettosparande i individuellt och kollektivt försäkringssparande bidrog till den positiva utvecklingen.

Hushållens tillgångar i bostadsrätter, individuellt försäkringssparande, bankinlåning samt aktier och fonder

Diagram - Hushållens tillgångar i bostadsrätter, individuellt försäkringssparande, bankinlåning samt aktier och fonder

Hushållen hade ett positivt sparande

Hushållens lån i banker och bostadsinstitut ökade med 37 miljarder under kvartalet. Det var en lägre ökning än de 56 miljarder som hushållen nettolånade under fjärde kvartalet 2009 men en högre upplåning jämfört med första kvartalet 2009 (32 miljarder). Första kvartalet 2010 uppgick hushållens finansiella sparande till 19 miljarder kronor. Detta efter två kvartal med negativt finansiellt sparande.

Riksbankens utlåning till banksektorn var fortsatt hög

De internationella finansiella marknaderna har successivt stabiliserats under 2009 efter finanskrisens utbrott under hösten 2008. Under 2010 har osäkerheten återigen tilltagit men nu till följd av en ökad oro kring statsfinanserna i flera länder i Sydeuropa.

Reporäntan har sedan Riksbankens senaste sänkning den 8 juli 2009 legat kvar på den historiskt låga nivån 0,25 procent. Kronan stärktes under kvartalet mot alla viktiga valutor utom mot dollarn som blev 1 procent dyrare. På aktiemarknaden steg värdet på aktier i världen med 2,7 procent enligt MSCI World Index. I Sverige steg börsen med 8,6 procent enligt Affärsvärldens Generalindex.

Stödet till de svenska bankerna fortsatte i samma omfattning som tidigare under finanskrisen. Riksbanken hade en fortsatt hög utlåning till banksektorn på 365 miljarder kronor. Riksbankens balansomslutning var cirka 3,5 gånger så stor som före finanskrisen.

Statens skulder minskade

Det finansiella sparandet i staten under det första kvartalet 2010 var 17 miljarder kronor. Detta kan jämföras med minus 54 miljarder föregående kvartal och 22 miljarder första kvartalet 2009.

Statens skulder minskade mer än tillgångarna, skulderna minskade med 44 miljarder samtidigt som tillgångarna minskade med 27 miljarder. Upplåning via kortfristiga lån minskade med 76 miljarder medan upplåning via statsskuldväxlar ökade med 33 miljarder.

Effekter av periodiseringar av skatter och sociala avgifter minskade det finansiella sparandet, netto, med 21 miljarder. Statsskulden till marknadsvärde var enligt finansräkenskaperna vid det första kvartalets utgång 1 269 miljarder kronor.

AP-fonderna hade ett positivt sparande

AP-fondernas finansiella sparande blev för årets första kvartal 1,2 miljarder. Innehavet av noterade aktier minskade med 4,5 miljarder samtidigt som obligationsinnehavet ökade med nära 3 miljarder. Innehavet av svenska statsobligationer ökade med 9 miljarder medan utländska obligationer däremot minskade med 6,3 miljarder kronor.

För första kvartalet 2010 var nettot av inbetalda pensionsavgifter och utbetalda pensionsmedel minus 4,5 miljarder. Att sparandet ändå blev positivt berodde bland annat på att ränteintäkterna och utdelningarna uppgick till 2,5 respektive 2,3 miljarder. Periodiseringseffekter bidrog också positivt till det finansiella sparandet.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i sparande och förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan förändring i finansiella tillgångar och förändring i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan inkomster och utgifter. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.

Samtliga siffror i texten som rör hushållen avser de egentliga hushållen inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

I samband med statsbudgeten och Maastrichtskulden är det främst de icke-finansiella nationalräkenskapernas uppgifter som används.

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i ett Statistiskt meddelande.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2010-09-23 9.30.





Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen
Box 7821, 103 97 Stockholm



Logotyp

Producent

SCB, Finans- och Sektorräkenskaper
Box 24 300
104 51 Stockholm
08-506 949 43


Förfrågningar

Nicolai Nystrand
08-506 945 45
fornamn.efternamn@scb.se

Mårten Pappila
08-506 945 01
fornamn.efternamn@scb.se



Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.