På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2010-12-08 09:30 Nr 2010:344


Hushållens utgifter 2007–2009:

Hushållen lägger lika stor andel på fritid och kultur

Den andel av utgifterna som hushållen lägger på fritid och kultur är i stort sett lika, oavsett hushållstyp. Det gäller även utgifterna för livsmedel. Däremot skiljer sig hushållen åt när det gäller hur stor andel av utgifterna de lägger på boendet.

Ett genomsnittligt hushåll i Sverige hade under perioden 2007–2009 utgifter på 281 100 kronor per år. Detta var en ökning med 2 procent jämfört med perioden 2006-2008 i löpande priser. De största utgiftsgrupperna är bostad, fritid & kultur, transport och livsmedel.

I tabellen nedan visas hur stor andel av de totala utgifterna som olika hushållstyper hade för de största utgiftsgrupperna.

Genomsnittlig utgift i andelar per hushåll och fyra största utgiftsgrupperna för olika hushållstyper, 2007–2009 (2006–2008)

Utgiftsgrupp[1]

Ensam‑
stående med barn

Ensam‑
stående utan barn

Samman‑
boende med
barn

Samman‑
boende utan
barn

Samtliga hushåll

Bostad
33 (35) 35 (34) 25 (25) 25 (25) 29 (29)
Fritid & Kultur
17 (18) 19 (18) 18 (17) 19 (19) 18 (18)
Transport
11 (10) 12 (13) 16 (17) 18 (17) 15 (15)
Livsmedel
14 (14) 12 (12) 14 (14) 13 (13) 13 (13)

1) Övriga utgifter som inte redovisas här är utemåltider, alkoholfria drycker, alkoholhaltiga drycker, tobak,  förbrukningsvaror, kläder och skor, möbler, inventarier, textilier, hushållsutrustning, hushållstjänster, hälso- och sjukvård samt utgiften för skattepliktiga förmåner.

Högre boendeutgift för ensamstående

En skillnad mellan hushållstyperna ensamstående och sammanboende var utgiften för bostaden. Både ensamstående med barn och ensamstående utan barn lade cirka en tredjedel av sina utgifter på bostaden. Sammanboende hushåll däremot lade cirka en fjärdedel av sina utgifter på sitt boende.

Då det gäller utgiftsgruppen Fritid & Kultur lade hushållen, oavsett hushållstyp, i genomsnitt nästan lika stor andel av sina utgifter på detta.

Oavsett hushållstyp är så är andelen ungefär lika stor när det gäller livsmedel.

Vid jämförelse med föregående period (2006–2008) så är förändringarna små. Andelarna ligger ungefär samma nivå som föregående period.

Definitioner och förklaringar

Uppgifterna kommer ifrån undersökningen Hushållens utgifter (HUT). Undersökningen baseras på ett urval om 4 000 hushåll och publiceras årligen i juni.

I detta pressmeddelande har tre år lagts ihop för att få ett större urval och därmed säkrare skattningar. Den statistik som presenteras här avser utgifter och inkomster under perioden 2007–2009, i löpande priser. Vi avser att skatta ett årligt genomsnitt för utgifter under perioden 2007–2009.

Kosthushåll är det hushållsbegrepp som används i redovisningen. Med kost¬hushåll menas det hushåll som utgörs av alla personer som vid intervjutillfället bodde i samma bostad och hade gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befann sig på annan ort på grund av arbete, studier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om de var folkbokförda i det aktuella hushållet. Om urvalspersonen är ett barn som bodde lika mycket hos båda föräldrarna ingår det hushåll där barnet var folkbokfört vid intervjutillfället.

I redovisningen avses barn som hemmavarande barn 0-19 år.

Andelar
Det går att beräkna andelar på många olika sätt, och vilket sätt som används beror på vilken frågeställning som finns. I HUT beräknas andelarna genom att man t.ex. beräknar andelen livsmedelskonsumtion för varje hushåll och sedan presenterar en andel som är medelvärdet av dessa andelar. Det innebär att hushållen bildar basen vid andelsberäkningen, d.v.s. det vi visar är hur stor andel av sina totala utgifter lägger hushållen ner i snitt på livsmedelsutgifterna.

Ett annat alternativ är att summera livsmedelsutgifterna och de totala utgifterna och sedan räkna en andel på dessa summor. Det vi då får är ett svar på frågan om hur stor del av en utgift på en krona används för livsmedelsutgifter. D.v.s. i första fallet är det hushållen vi uttalar oss om i andra fallet är det kronor som är vår bas.

Vårt uppdrag är att redovisa hur hushållen konsumerar och inte hur stor andel av den totala utgiften som används på livsmedel.

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i ett Statistiskt meddelande.

Logotyp

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Ekonomisk välfärdsstatistik
701 89 Örebro


Förfrågningar

Marcus Vingren
019-17 63 12
fornamn.efternamn@scb.se

Daniel Kruse
019-17 65 94
fornamn.efternamn@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.