På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2008-01-25 09:30 Nr 2008:019


Framskrivning av inkomstutvecklingen 2005-2008:

Hushållen får det bättre

Hushållens ekonomiska standard beräknas öka med 13 procent mellan åren 2005 och 2008. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika grupper. Inkomsten beräknas stiga mer för sammanboende än för ensamstående samt mer för yngre än äldre.

För första gången publicerar SCB uppgifter för inkomstutvecklingen fram till år 2008. Det grunddata som utgör underlag för beräkningarna avser år 2005, vilket är de senast tillgängliga uppgifterna. Resultaten är därefter beräknade och framskrivna med hjälp av mikrosimuleringsmodellen FASIT.

Inkomsterna beräknas öka med 13 procent till år 2008

Den ekonomiska standarden beräknas öka med 13 procent från år 2005 till år 2008. Ökningen beror både på den ekonomiska utvecklingen och regelförändringar i skatte- och bidragssystemen. Inkomstutvecklingen beräknas vara högre ju högre inkomstnivån är. Om individerna delas in i tio lika stora grupper efter stigande inkomst beräknas ökningen för individerna med de högsta inkomsterna bli 21 procent jämfört med 6 procent [Procenttalen korrigerade 080125 13:00] för individerna med de lägsta inkomsterna. Detta mönster är tydligast år 2007.

Högre inkomstutveckling för sammanboende än ensamstående
Den ekonomiska standarden för individer 20 år och äldre beräknas öka med 10 procent bland de ensamstående och 13 procent bland de sammanboende mellan åren 2005 och 2008. De sammanboendes inkomster beräknas stiga mer än de ensamståendes både bland dem med och utan barn. Ensamboende i åldern 75 år och äldre är den hushållsgrupp som beräknas ha den minsta inkomstökningen under perioden. Deras inkomst beräknas stiga med 2 procent.
För de ensamstående över 20 år uppskattas inkomsten öka mer för männen än för kvinnorna, 12 procent jämfört med 6 procent. Detta förhållande gäller både för dem med och utan barn och oavsett ålder, men skillnaden är störst bland de äldre.

Högre inkomstutveckling bland yngre än äldre
Inkomstutvecklingen mellan 2005 och 2008 beräknas vara ungefär densamma för barn och ungdommar (0-19 år) som för för individer i arbetsför ålder (20-64 år), cirka 14 procent. Äldre personer beräknas däremot halka efter i inkomstutvecklingen och då framför allt kvinnor över 74 år. Deras inkomst beräknas stiga med 2 procent.
Inkomstutvecklingen beräknas bli ungefär lika stor för kvinnor som för män, ca 13 procent. Bortsett från de allra äldsta kvinnorna beräknas inkomsten stiga något mer för kvinnor än för män i de flesta åldersintervall.

Minskande arbetsmarknadsstöd och sjukpenning
Hushållens samlade disponibla inkomst beräknas öka med 16 procent, eller 207 miljarder kronor, mellan åren 2005 och 2008. En stor del av ökningen beror på att löneinkomsten beräknas öka med 12 procent eller 127 miljarder kronor. Den post som beräknas förändras mest procentuellt sett är räntor och utdelningar som ökar med hela 109 procent. Prognosen för denna post är dock mycket osäker. Inkomsterna från vissa transfereringar beräknas även förändras kraftigt. Mellan 2005 och 2008 beräknas arbetsmarknadsstödet minska med 36 procent. Detta beror delvis på att arbetslösheten minskar, men även på att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen sänktes 2007. Även sjukpenningen minskar kraftigt under perioden. Minskningen beräknas bli 25 procent, vilket beror på att sjukskrivningarna fortsätter att minska. Föräldrapenningen beräknas stiga med 16 procent under perioden, vilket förklaras dels av att taket för den sjukpenninggrundande inkomsten höjdes den första juli år 2006 och dels av att uttaget av föräldrapenningsdagar beräknas öka. Slutlig skatt och allmänna egenavgifter är i stort sett oförändrade under perioden. Detta trots att fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har avskaffats och ett jobbskatteavdrag har införts. Samtidigt har den kommunala fastighetsavgiften införts och de statliga inkomst- och kapitalskatterna stigit.

Definitioner och förklaringar

De redovisade resultaten baseras på simuleringar gjorda i FASIT. FASIT är en statisk mikrosimuleringsmodell med vilken man kan göra beräkningar av effekter av förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen. FASIT gör det möjligt att beräkna den budgetmässiga kostnaden eller intäkten av en förändring. Vidare är det möjligt att göra beräkningar av hur olika grupper påverkas av de föreslagna förändringarna.

FASIT utgår från beslutade skatte-, avgifts- och transfereringssystem. För att skriva fram data till det år man vill undersöka används framförallt Konjunkturinstitutets och Försäkringskassans prognoser. Exempel på data som skrivs fram är sysselsättningen, arbetslösheten samt antalet sjukpenningdagar. Vid framskrivningen tas även hänsyn till beslutade förändringar i skatte- och bidragssystemet.

Som dataunderlag för dessa beräkningar används urvalsundersökningen Hushållens ekonomi, HEK. Att HEK är en urvalsundersökning innebär en viss osäkerhet för beräkningarna. Då de redovisade siffrorna grundar sig på prognoser medför även detta en viss osäkerhet.

Ekonomisk standard mäts med disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Disponibel inkomst är summan av inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar plus skattepliktiga och skattefria transfereringar. För att kunna jämföra olika typer av hushåll har inkomsten justerats med ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning.

Median är det inkomstmått som används. Medianen är inkomsten för de individer som ligger precis i mitten av inkomstskalan.

De redovisade beloppen och förändringstalen avser 2007 års prisnivå.

Regelförändringar i skatte- och bidragssystemen
2006
Det allmänna barnbidraget och det förlängda barnbidraget höjs med 100 kronor per månad och barn. Ett nytt flerbarnstillägg införs för det andra barnet med 100 kronor per månad. Flerbarnstillägget höjs dessutom med 100 kronor per månad fr.o.m. det tredje barnet. De nya nivåerna gäller fr.o.m. oktober 2005.
Skattereduktionen för allmän pensionsavgift höjs för att fullt ut kompensera för egenavgifterna till pensionssystemet.
Bostadstillägget till pensionärer höjs liksom det särskilda bostadstillägget för pensionärer samt äldreförsörjningsstödet.
Ett tilläggsbidrag till studerande med barn införs. Bidraget är skattefritt och påverkar exempelvis inte bostadsbidraget.
Från och med juli 2006 höjs taket för den sjukpenninggrundande inkomsten från 7,5 till 10 prisbasbelopp.
Fastighetsskatten sänks genom att taxeringsvärdena fryses på 2006 års nivå och skatten på markvärdet begränsas till 2 kr/kvm eller max 5 000 kr. Skatten för hyreshus sänks från 0,5 till 0,4 procent.

2007 Bostadstillägget till pensionärer höjs liksom det särskilda bostadstillägget för pensionärer samt äldreförsörjningsstödet.
Inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten återgår från 10 till 7,5 prisbasbelopp. För föräldrapenning vid barns födelse gäller fortfarande 10 prisbasbelopp.
Skattereduktion på arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) införs.
Den särskilda löneskatten för dem som omfattas av det nya ålderspensionssystemet tas bort.
Skattereduktionen för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassan tas bort.
De icke avdragsgilla beloppen för resor till och från arbetet höjs från 7 000 kr till 8 000 kr och för övriga utgifter från 1 000 kr till 5 000 kr.
Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen sänks till 70 procent efter 200 dagars arbetslöshet och till 65 procent efter 300 dagar. Den förhöjda arbetslöshetsersättningen under de 100 första ersättningsdagarna avskaffas och en enhetlig högsta nivå för ersättningen på 680 kr införs.
Från och med juli 2007 halveras arbetsgivaravgifterna för ungdomar mellan 18 och 25 år.
Förmögenhetsskatten avskaffas.

2008 Skattereduktionen på arbetsinkomster förstärks.
Den statliga fastighetsskatten avskaffas och ersätts med en kommunal fastighetsavgift på 6 000 kr per småhus eller högst 0,75 % av taxeringsvärdet. För att finansiera sänkningen höjs kapitalvinstbeskattningen för privatbostäder från 20 till 22 procent och uppskovsbeloppen räntebeläggs med ca 0,5 procent. Dessutom införs ett tak för nya uppskovsbeloppen på 1,6 miljoner kronor.

Prognos av den ekonomiska utvecklingen
De prognoser som ligger till grund för beräkningarna är bl.a. följande. Antal i tusental
 

 År

2005

2006

2007

     2008

Procentuell förändring 08/05

Antal anställda

3 807

3 869

3 955

4 006

5,2

Antal arbetslösa

270

246

210

184

-31,9

Antal i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

123

139

95

95

-22,8

Antal sjukpenningdagar

67 145

61 143

54 200

50 100

-25,4

Antal med sjuk- och aktivitetsersättning

605

607

608

604

-0,1

Antal föräldrapenningdagar

42 659

43 483

45 287

46 207

8,3

Logotyp

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för ekonomiska mikrosimuleringar
701 89 Örebro
019-17 63 05


Förfrågningar

Annica Wallerå
019-17 62 38
annica.wallera@scb.se

Leif Johansson
019-17 65 41
leif.johansson@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.