På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2008-02-04 09:30 Nr 2008:027


Sysselsatta i och utanför tätorter 2005:

107 000 personer arbetar på
stora arbetsplatser i "glesbygd"

De flesta människor i Sverige både bor och arbetar i tätorter - 84 procent bor i tätorter och 87 procent arbetar där, 8 procent har sin arbetsplats utanför. Resterande 5 procent har rörlig eller okänd arbetsplats. Det visar statistik från SCB för år 2005. SCB har även gjort en inventering av arbetsplatsområden utanför tätorter.

SCB:s inventering av arbetsplatskoncentrationer utanför tätorter visar att det finns många stora arbetsplatsområden där, såsom flygplatser, kärnkraftverk, processindustrier, industriområden, köpcentra m.m. Inventeringen gav 518 arbetsplatsområden med minst 50 sysselsatta utanför tätorter. Dessa har sammanlagt 107 000 sysselsatta, vilket står för en tredjedel av alla som arbetar utanför tätorter.

Arbetsplatsområden utanför tätorter 2005, efter storleksgrupp

 Storleksgrupp
sysselsatta

 Områden
antal

 Sysselsatta
antal

50 - 99
292 20 200
100 - 199
131 18 300
200 - 499
57 18 100
500 - 999
26 18 000
1000 - 1999
6 8 000
2000 - 2999
5 12 300
ca 12 000
1 12 000
Totalt
518  107 000

De största arbetsplatsområdena utanför tätort

Störst av alla är Arlanda flygplats med cirka 12 000 sysselsatta enligt SCB:s beräkning. SCB använder benämningen "utanför tätort" eftersom områden som Arlanda inte gärna kan benämnas "glesbygd". En annan benämning som föreslagits är "arbetsplatstätorter". SCB:s vanliga tätorter är bebyggelsekoncentrationer med minst 200 fastboende. För arbetsplatsområden har man gått ner till 50 sysselsatta.

Efter Arlanda kommer en grupp med 2000-2999 sysselsatta: Torsvik industriområde (Jönköpings kommun), Landvetter flygplats (Härryda), Västra Viared industriområde (Borås), Sunderby sjukhus (Luleå), Arninge köpcentrum (Täby).

Och i gruppen 1000-1999 sysselsatta finns: Ringhals kärnkraftverk (Varberg), Forsmark kärnkraftverk (Östhammar), Simpevarp kärnkraftverk (Oskarshamn), Sturup flygplats (Svedala), Kallebäck teknikpark (Göteborg), Berga militärbas (Haninge).

Områden i olika delar av landet

Ett genomgående drag för alla områden som avgränsats är att de är tämligen nya anläggningar. Före andra världskriget så var möjligheterna att pendla till arbetet med bil eller kollektivtrafik mycket små varför arbetsplatser och bostäder anlades nära varandra och blev tätorter.

Flygplatser, kärnkraftverk, tung industri, militära förband: Dessa kan vara miljöstörande eller förenade med risker och när sådana anlagts efter andra världskriget så lokaliserades de ofta på avstånd från tätorter.

Gruvor: De äldre gruvorna ligger i tätorter (Kiruna, Malmberget, Garpenberg m.fl.) men en del nyare ligger utanför: Aitik (Gällivare), Pauträsk Svartliden (Storuman), Garpenberg Norra, Storugns-Krokungs kalkindustri (Gotland).

Industrier, industriområden: Detta är vanligaste kategorin (ca 180 st), med allt från enstaka industrier till stora industriområden. Observera att det här bara handlar om industriområden utanför tätorter.

Sågverk: Förr var dessa lokaliserade vid flodmynningar för flottning, men numera är de utspridda i skogrika områden.

Köpcentra: En del av dessa har lagts utanför tätort, t ex Arninge i Täby och Torp i Uddevalla, men de flesta har nog lagts inuti tätorter. Två finns nära gränsen mot Norge: Svinesund och Nordby (Strömstad) långt från närmaste ort i Sverige.

Naturbruksgymnasier: I varje län finns naturbruksgymnasier (tidigare lantbruksskolor) och många av dessa ligger utanför tätorter.

Fängelser, vårdanstalter, konferensanläggningar, folkhögskolor: Dessa har i flera fall lagts långt från tätorter. Möjligen har de det gemensamt att de har en viss fördel i att komma på avstånd från "stadens lockelser".

Fritidsanläggningar: Flest är skidanläggningar i fjällområdena (13 st), till vilka kommer några som är tätorter (Åre, Duved, Tärnaby, Hemavan, Funäsdalen). 
För sommarturism är det inte så många som når över 50 sysselsatta: Kolmårdens djurpark (Norrköping), Skara sommarland (Skara), High Chaparral (Gnosjö), Nordens Ark (Sotenäs), Pite havsbad (Piteå), Hooks herrgård golf mm (Vaggeryd), Stora Fjäderholmen (Lidingö), Järavallen golf mm (Kävlinge) och några till. Men här kan vår mätmetod via kontrolluppgifter ge en underskattning av antalet tillfälliga jobb på sommaren.

Småorter: Detta är orter med 50-199 invånare, dvs för små att vara tätorter. Av totalt 2876 småorter så har 149 st arbetsställen med fler än 50 sysselsatta och räknas då även som arbetsplatsområde utanför tätort.

Några lite udda områden: Esrange rymdbas (Kiruna), Slagnäs vintertestbana för bilar (Arjeplog), Hällered biltestbana (Borås), Antroposoferna har flera arbetsplatsområden i Järna.

Sysselsatta i tätorter

Några siffror angavs i ingressen, och här några fler kommentarer.

Utvecklingen över lång tid

Utvecklingen under 1900-talet var att andelen som bor i tätorter ökade kraftigt. De senaste decennierna har andelen dock legat fast kring cirka 85 procent, men det är de stora tätorterna som ökat, medan många små minskat.

Liknande tendenser gäller för sysselsatta i tätorter. 1975 och 1980 hade cirka 86 procent sin arbetsplats i tätort och nästan samma gäller vid de senaste undersökningarna år 2000 och 2005. Möjligen är det en viss minskning av andel sysselsatta utanför tätorter - från 10 procent ner till 8 procent, men inventeringsmetoderna har förändrats.

Stora tätorter har fler sysselsatta i relation till folkmängd

Tätorter med mer än 50 000 invånare står för 43,9 procent av folkmängden i tätorter, men högre andel 52,4 procent av alla som arbetar i tätorter, se tabellen nedan. För mindre tätorter är det tvärtom - andel som bor där är 22,0 procent, men de har lägre andel av de sysselsatta 15,1 procent.

Sysselsatta med arbetsplats i tätorter 2005, efter tätortsstorlek

 Storleksgrupp
befolkning

 Tätorter
antal

 Befolkning
antal

Procent 

 Sysselsatta med
arbetsplats i tätorten

 Procent 

200 - 4999
292 1 677 838
22,0
545 143
15,1
5000 - 49999
131 2 610 200
34,2
1 175 286
32,5
50 000 -
57 3 343 914
43,9
1 891 823
52,4
Totalt
1 940
 7 631 952
100,0 3 612 252
100,0

Definitioner och metodik

Tätort: Ska bestå av sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och ha minst 200 invånare.

Arbetsplatsområde utanför tätort: Ska bestå av sammanhängande bebyggelse med högst 300 meter mellan byggnader och ha arbetsställen med minst 50 sysselsatta.

Metodik: Avgränsningen av arbetsplatsområden har gjorts med arbetsställen hämtade från SCBs Företagsdatabas, som åsätts koordinater via sina belägenhetsadresser. Eftersom det är svårigheter med adresser särskilt på landsbygden så har manuell kontroll gjorts av koordinater via flygfoton och kartor på webbplatserna eniro.se och hitta.se. Deras kartor och foton kommer ursprungligen från Lantmäteriet.

Mer om...

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats:

- Tätorter, sysselsatta (dagbefolkning) - excelfil med siffror för alla 1940 tätorter.

- Arbetsplatsområden utanför tätorter - publikation/SM och excelfil för alla 518 områden.

- Översiktliga kartor olika områdestyper (www.gis.scb.se)

Logotyp

Statistikansvarig myndighet och producent

Enheten för regional planering och naturresurser
Box 24 300
104 51 Stockholm
08- 506 943 48


Förfrågningar

Bo Justusson
08-506 947 20
bo.justusson@scb.se






Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.