På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2015-12-11 09:30 Nr 2015:548


Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, 3:e kvartalet 2015

Snabb tillväxt för den svenska ekonomin

Sveriges ekonomi utvecklades återigen starkt tredje kvartalet. Det var främst den inhemska ekonomin, som i form av ökad hushållskonsumtion och stigande bygginvesteringar, bidrog till BNP-tillväxten. Sveriges export ökade dock i snabbare takt, men BNP-bidraget från utrikeshandeln blev svagt då importen nästan steg lika mycket.

Den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige höll i sig tredje kvartalet, då BNP steg med 0,8 procent tredje kvartalet säsongrensat. Uppgången under årets tre första kvartal ligger väl över den genomsnittliga tillväxten de senaste tjugo åren.

NR påverkas av den ökade migrationen

De kraftiga befolkningsökningarna har lett till större skillnader gentemot BNP per capita under året. Den ökade migrationen kommer också påverka BNP-tillväxten kommande kvartal framförallt genom den offentliga konsumtionen. Hur detta kan påverka nationalräkenskaperna reds ut i två temaartiklar.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Procentuell förändring från föregående kvartal, säsongrensad

Diagram Bruttonationalprodukten (BNP) 2005-2015

Källa: Nationalräkenskaperna

Svag utveckling i grannländerna

Medan svensk ekonomi fortsätter att växa i snabb takt är utvecklingen i våra grannländer desto svagare med sjunkande BNP i både Finland och Danmark samt fortsatt inbromsning i Norge. Den globala ekonomin stabiliserades dock under tredje kvartalet, främst till följd av en förbättrad utveckling i Asien, samtidigt dämpades tillväxten i både Europa och USA.

Varuexporten växlade upp

Den svenska exporten växte i snabbare takt tredje kvartalet. Det var framförallt varuexporten som visade högre tillväxt, där främst exporten av investeringsvaror låg bakom uppgången. Tjänsteexporten fortsatte liksom tidigare i år att öka kraftigt. Trots exportökningen blev bidraget till BNP-utvecklingen från utrikeshandeln svagt då importen ökade nästan lika kraftigt.

Konsumtionen drog upp tillväxten

Efter ett par kvartal med måttliga ökningar var hushållens konsumtion åter en av de främsta drivkrafterna bakom BNP-tillväxten. Bilinköpen stod i spetsen för en uppgång på bred front. Inkomsterna fortsätter att stiga snabbare än konsumtionen, vilket indikerar att hushållen har ytterligare konsumtionsutrymme som i nuläget läggs till sparandet.

Bredare investeringsuppgång

Bostadsbyggandet utgjorde den främsta drivkraften i investeringsuppgången tredje kvartalet, men även maskininvesteringarna har börjat visa indikationer på uppgång. Investeringarna, som andel av BNP, har ökat markant de senaste åren, men exkluderat för bostadsinvesteringarna ligger andelen knappt över genomsnittet för de senaste tjugo åren.

Jämn tillväxt inom näringslivet

Produktionen i näringslivet fortsatte att stiga i samma takt som under de två föregående kvartalen i år. Industriproduktionen ökade för fjärde kvartalet i följd och både tjänstenäringarna och byggbranschen fortsatte att öka starkt.

Svårt att kringgå EU:s regler för sparande och skuld

Detta nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv innehåller fyra temaartiklar. Där diskuteras hur den ökade migrationen hanteras i nationalräkenskaperna och hur kompletterande BNP-mått blir mer relevanta i perioder med hög befolkningstillväxt.

I följande två temaartiklar behandlas hur EU-regler styr Sveriges finansiella sparande och hur den svenska Maastrichtskulden har utvecklats under de senaste tjugo åren.

Logotyp

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Avdelningen för nationalräkenskaper
Box 24 300
104 51 Stockholm


Förfrågningar

Maria Schoultz
08-506 940 74
maria.schoultz@scb.se

Magnus Saltveit
08-506 949 84
magnus.saltveit@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.