På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2007-10-02 09:30 Nr 2007:265


Sveriges ekonomi ur ett statistiskt perspektiv, 2 kv 2007:

Den inhemska efterfrågan ökar i betydelse

Den svenska ekonomin fortsatte att gå bra under andra kvartalet. BNP steg med 3,5 procent, vilket är mer än det långsiktiga genomsnittet, men långsammare än år 2006. Det framgår av rapporten "Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv" som SCB ger ut idag. Publikationen ger fördjupad information om det senaste kvartalets ekonomiska utveckling.

Investeringarna ökade åter med nära 10 procent. Det var främst maskininvesteringarna i det privata näringslivet som ökade, men bygg-investeringarna visade också en fortsatt stark utveckling. Nettoexporten höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter.Den disponibla inkomsten som ökade med 4,8 procent har skapat en potential för ökad efterfrågan från hushållen. Trots detta steg hushållskonsumtionen förhållandevis måttligt med 2,7 procent, vilket resulterade i att sparkvoten steg till 14,7 procent. Efterfrågan steg på bred front, men det tidigare mönstret med stark ökning för hemelektronik och hushållsutrustning är fortfarande dominerande.

BNP-förändring från föregående kvartal uppräknat till årstakt

Den inhemska efterfrågan har stärkts, bland annat som en följd av en stark ökning av sysselsättningen som steg med  4 procent under andra kvartalet. Efterfrågeökningen skedde främst inom privata tjänster, till exempel hotell och restaurang samt företagstjänster, men även andra sektorer expanderade.

Den goda produktivitetsutvecklingen har under det senaste året brutits i och med att sysselsättningen ökat kraftigt samtidigt som produktionen inte stigit i motsvarande grad. Det tar tid för de nyanställd och oerfaren arbetskraft att uppnå samma produktivitetsnivå som den mera erfarna arbetskraften.  Att sysselsättningsökningen är särskilt stor inom tjänstebranscherna med generellt sett lägre produktivitet bidrar till den lägre produktivitetsutvecklingen.

Den offentliga konsumtionen fortsatte att öka, främst genom en uppgång i primärkommunernas konsumtion med drygt 3 procent.

Dagens konjunkturläge kan kanske främst jämföras med läget i mitten av 1990-talet då en vikande efterfrågan från USA ledde till en inbromsning även i den svenska ekonomin. Numera spelar inte den amerikanska marknaden samma roll i världsekonomin, men den minskande ökningstakten i den svenska exporten kan emellertid delvis förklaras med en avtagande nordamerikansk efterfrågan.

Den inhemska efterfrågan har till stor del ersatt exporten som drivkraft i ekonomin och BNP-tillväxten drevs under andra kvartalet av såväl investeringar som konsumtion. Detta innebär då också att importen stiger, eftersom importinnehållet i hushållskonsumtionen och särskilt i investeringarna är högt. Justerat för importinnehållet visar det sig dock att även exporten gav ett fortsatt starkt bidrag till tillväxten.

Olika metoder för att beräkna terms of trade, samt hur utvecklingen sett ut under den senaste femtonårsperioden, diskuteras i en fördjupningsartikel.

Under hösten kommer en större översyn av nationalräkenskaperna som genomförts att presenteras. Översynen beskrivs i en fördjupningsartikel. En rad metodförändringar och revideringar görs för att stärka kvaliteten och förbättra statistiken för användarna.

Logotyp

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för makroekonmi och priser, analysenheten
Box 24300
104 51 STOCKHOLM
08-506 945 76


Förfrågningar

Monica Nelson Edberg
08-506 945 66
monica.nelsonedberg@scb.se






Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.