På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2012-05-30 09:30 Nr 2012:758


Nationalräkenskaper, första kvartalet 2012:

BNP ökade 1,5 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 1,5 procent första kvartalet 2012 jämförd med motsvarande kvartal 2011. Fasta bruttoinvesteringar och hushållskonsumtion bidrog mest till BNP-tillväxten. Säsongrensad och jämförd med fjärde kvartalet 2011 ökade BNP med 0,8 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Vid stora svängningar i konjunkturen bör säsongrensade uppgifter tolkas med försiktighet.

Första kvartalet 2012 innehöll en arbetsdag mer än det första kvartalet 2011. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen blev 0,4 procentenheter lägre än BNP-utvecklingen i faktiska tal.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,1 procent. I stort sett samtliga delposter ökade, varav fritid och underhållning, samt kläder och skor bidrog mest till uppgången. Inom beklädnadshandeln var det framförallt skohandeln som gick starkt. Relativt milt väder ledde till att utgifterna för el och bränsle minskade. Sammantaget bidrog hushållens konsumtionsutgifter med 1,0 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,5 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 3,1 procent. Det förklaras bland annat av en stor ökning av konsumtionen av försvarets varaktiga varor. Primärkommunernas konsumtionsutgifter ökade med 0,6 procent och landstingens med 1,6 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 11,4 procent. Investeringar inom maskiner och inventarier bidrog mest till den totala investeringsuppgången. Därutöver ökade övriga bygg- och anläggningsinvesteringar starkt. I näringslivet steg investeringarna med 11,9 procent. Offentliga myndigheters investeringar ökade med 8,8 procent. Sammantaget bidrog fasta bruttoinvesteringar med 1,8 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Lagerinvesteringarna drog ned BNP-utvecklingen med 2,2 procentenheter. Lageruppbyggnaden första kvartalet i år kom inte upp i samma nivå som motsvarande i kvartal fjol. Den främsta orsaken är att industrilagren ökade marginellt innevarande kvartal, vilket jämförs med en stor ökning första kvartalet 2011.

Exporten ökade med 1,7 procent medan importen minskade med 0,1 procent. Den svenska exporten återhämtade sig efter avmattningen fjärde kvartalet. Detta skedde mycket tack vare en god utveckling inom tjänsteexporten som steg med 5,7 procent. Varuexporten växte med 0,2 procent. Samtidigt minskade varuimporten med 1,1 procent och tjänsteimporten ökade med 2,8 procent. Exportnettot gav ett positivt bidrag med 0,9 procentenheter till BNP-tillväxten.

Produktionen inom näringslivet ökade med 1,9 procent. I de varuproducerande branscherna minskade produktionen med 0,7 procent medan de tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen med 3,4 procent. Inom varuproduktionen var utvecklingen fortsatt stark inom bygg- och anläggningsindustrin. Tjänstebranscherna ökade produktionen bland annat inom arkitekter och tekniska konsulter. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,8 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,8 procent och antalet arbetade timmar ökade med 1,0 procent. Medelarbetstiden i hela ekonomin ökade med 0,2 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 1,3 procent och inom offentliga myndigheter var ökningen 0,3 procent. Säsongrensad och jämförd med fjärde kvartalet 2011 ökade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,4 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet oförändrad jämfört med motsvarande kvartal i fjol1.

Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 3,6 procent i löpande priser det första kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 1,2 procent. Hushållssektorns finansiella sparande minskade med 1,7 miljarder kronor och uppgick till 16 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till -0,9 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 5,2 miljarder kronor. Det är en minskning med 2,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2011. Statens finansiella sparande uppgick till 0,6 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 2,7 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande blev 1,9 miljarder kronor varav primärkommunernas 3,5 och landstingens -1,6 miljarder kronor.

Revideringar

Jämfört med publiceringen den 29 februari 2012 har BNP-utvecklingen för helåret 2010 reviderats upp med 0,1 procentenheter till 6,2. Utvecklingen år 2011 ligger kvar på oförändrade 3,9 procent. Inom åren har kvartalsdata justerats något.

För arbetade timmar har en justering gjorts av fördelningen mellan näringsliv och offentliga myndigheter från och med andra kvartalet 2010. Det är denna som påverkat BNP-utvecklingen för 2010. Vidare har fördelningen mellan branscher inom näringslivet justerats. Det totala antalet arbetade timmar har dock inte justerats.

Produktionsberäkningen avseende Industri för elapparatur har setts över avseende kvartalen 2011 med anledning av det fel i Industriproduktionsindex som rapporterades 9 mars.
Ett fel i statistiken över utrikeshandeln med tjänster avseende 2010 och 2011 leder endast till en mindre korrigering nu för kvartalen 2011.

Referensårsbyte från 2010 till 2011 har medfört att nya vikter har introducerats, vilket påverkar relationerna mellan aggregaten och kvartalen. Detta ger förändrade utvecklingstal för några kvartal. Framförallt har tredje kvartalet 2010 och de förändringstal som relaterar till kvartalet påverkats.

Hela den säsongrensade BNP-serien ändras något när ett nytt kvartal tillkommer. De största ändringarna på upp emot 0,3 procentenheter inträffade tredje och fjärde kvartalen 2010. Smärre justeringar uppstod för tredje och fjärde kvartalen 2011. Den nya utvecklingstalen är 0,7 (0,9) respektive -1,0 (-1,1).

Finansiellt sparande för hushållssektorn har reviderats ned med 1 miljard kronor för kvartal 1-4 2011. För totala offentliga sektorn har det tidigare överskottet på 7,7 miljarder kronor reviderats ned till 4,7 miljarder kronor. Den största orsaken till revideringen är att inkomstskatterna har reviderats ned med 4,5 miljarder kronor.

Mer information om revideringarna finns i ”Fördjupningstexter och kommentarer”.

Fördjupning

På hemsidan finns flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:

  • Stigande produktionstakt
  • Ny fart för hushållskonsumtionen
  • Kraftigt negativt lagerbidrag till BNP

Dokumentet finns under http://www.scb.se/nr0103.

Se presentationsmaterial från presskonferensen där tillväxt och sparande i den svenska ekonomin presenteras. Materialet finns tillgängligt på SCB:s webbplats http://www.scb.se/nr0103 från kl 11.00 den 30 maj 2012.


1 Här anges faktiska utvecklingstal eftersom förädlingsvärde och arbetade timmar kalenderkorrigeras med olika metoder.

Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) - GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)

BNP från produktionssidan

2011:1 2011:2 2011:3 2011:4 2012:1
BNP till marknadspris
5,8 5,0 4,1 1,0 1,5
Därav
         
Varuproduktion (SNI A01-F43)
12,7 7,4 4,0 -1,1 -0,7
del Tillv. ind (SNI C10-C33)
17,4 7,8 4,4 -3,8 -5,3
Tjänsteproduktion (SNI G45-T98)
5,8 6,1 6,3 2,7 3,4
S:a näringsliv[2]
8,2 6,4 5,7 1,5 1,9
Offentliga myndigheters produktion
0,4 1,5 0,8 0,9 0,8
Arbetsinsats, arbetade timmar
3,5 2,9 1,4 1,2 1,0

(1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år.
(2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

År

Kv 1
Kv 2
Kv 3
Kv 4
2000
0,7 2,0 0,6 0,2
2001
-0,4 0,3 0,7 1,1
2002
-0,1 1,5 0,1 0,8
2003
1,0 -0,4 1,2 0,5
2004
1,7 0,7 0,8 0,7
2005
0,6 0,9 1,4 0,5
2006
1,4 1,4 1,5 0,3
2007
1,1 0,5 0,7 1,4
2008
-1,2 -0,2 0,0 -3,8
2009
-2,4 0,1 0,0 1,0
2010
2,1 2,0 1,6 1,7
2011
0,4 1,1 0,7 -1,0
2012
0,8      

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

 

Diagram 1: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

Diagram - BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

 

Tabell 3: BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden - GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values.

BNP från användningssidan

2011:1
2011:2
2011:3
2011:4
2011:1‑4
2012:1
2012 Kv 1
BNP till marknadspris
6,3 4,5 4,1 1,0
3,9
1,9
861 987
Import
13,5 7,5 3,5 1,6
6,3
-0,1
380 827
Varor (SNI A01-F43)
16,0 7,5 4,2 1,1
6,9
-1,1
279 306
Tjänster (SNI G45-T98)
6,8 7,6 1,8 3,0
4,7
2,8
101 521
S:a Tillgång
8,4 5,4 3,9 1,2
4,6
1,3
1 242 814
 
             
Hushållens
             
konsumtionsutgifter
2,9 3,8 1,0 0,4
2,0
2,1
419 102
Egentliga hushåll
3,0 3,9 1,0 0,3
2,0
2,1
406 391
HIO[1]
0,6 0,2 0,9 2,5
1,0
1,7
12 711
Offentliga
             
konsumtionsutgifter
2,8 1,7 2,4 0,8
1,8
1,5
225 013
Staten
3,7 0,5 3,3 0,5
1,8
3,1
58 886
Kommunerna
2,5 2,2 2,0 0,9
1,9
0,9
166 127
Fast bruttoinvestering
8,8 9,0 5,6 2,4
6,2
11,4
153 331
Lagerinvestering
[2]
2,0 0,2 -0,1 0,3
0,6
-2,2
12 081
Export
13,2 6,8 8,4 0,5
6,9
1,7
433 287
Varor (SNI A01-F43)
18,3 7,7 9,1 0,5
8,5
0,2
305 117
Tjänster (SNI G45-T98)
1,7 4,5 6,8 0,4
3,3
5,7
128 170
S:a Användning
8,4 5,4 3,9 1,2
4,6
1,3
1 242 814

(1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
(2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. Inklusive förändring i värdeföremål.

 

Definitioner och förklaringar

Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2011. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2011 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarerwww.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU.

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publikation

De aktuella tabellerna från 1993- finns i Excel på www.scb.se/nr0103 samt i de statistiska databaserna.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2012-07-30 kl. 09.30.

Logotyp

Producent

SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
08-506 942 96


Förfrågningar

Peter Buvén
08-506 945 28
nrinfo@scb.se

Mickael Kyrlis
08-506 949 81
nrinfo@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.