På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2013-03-01 09:30 Nr 2013:58


Nationalräkenskaper, fjärde kvartalet 2012:

BNP ökade 1,4 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 1,4 procent fjärde kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Hushållens konsumtionsutgifter gav det största positiva bidraget till utvecklingen. Säsongrensad och jämfört med tredje kvartalet 2012 var BNP oförändrad.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.

Fjärde kvartalet 2012 innehöll två arbetsdagar mindre än fjärde kvartalet 2011. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen blev 0,9 procentenheter högre än BNP-utvecklingen i faktiska tal som var 0,5 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,9 procent och bidrog med 0,9 procentenheter till BNP-tillväxten. Det största bidraget kom från utgifter för boende. Den delpost som gav störst negativ inverkan på hushållskonsumtionen var transporter. Utlägg för både nya och begagnade bilar minskade betydligt.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,1 procent. Samtliga delområden ökade sina konsumtionsutgifter fjärde kvartalet, där staten stod för den största ökningen med 1,7 procent. Primärkommunernas utgifter steg med 1,0 procent och ökningen inom landstingen var 0,5 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 1,8 procent. Övriga byggnader och anläggningar samt maskiner och inventarier bidrog mest till investeringsuppgången. Även väginvesteringar ökade. Däremot minskade bostadsinvesteringarna kraftigt. I näringslivet ökade investeringarna totalt med 1,4 procent. Energi- bygg- och gruvindustri visade stora ökningar medan övriga företagstjänster minskade. Offentliga myndigheters investeringar ökade med 3,3 procent. Sammantaget gav fasta bruttoinvesteringar ett positivt bidrag på 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Lagerinvesteringarna hade ett negativt bidrag på 1,5 procentenheter till BNP-utvecklingen. Normalt sett i en årscykel minskar lagren under fjärde kvartalet. Både varu- och tjänstelagren minskade mer än vanligt detta kvartal jämfört med motsvarande kvartal 2011.

Exporten var oförändrad och importen minskade med 1,1 procent. Varuexporten minskade med 1,9 procent medan tjänsteexporten ökade med 4,4 procent. På importsidan sjönk varuimporten med 2,3 procent medan tjänstimporten ökade med 2,2 procent. Exportnettot bidrog till BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter.

Produktionen inom näringslivet ökade med 1,0 procent. De varuproducerande branscherna minskade med 0,7 procent och de tjänsteproducerande branscherna ökade med 1,8 procent. Inom tillverkningsindustrin var nedgången bred medan de flesta övriga varuproducerande branscherna visade positivt resultat. De tjänsteproducerande branscherna visade överlag positiva utvecklingstal. Produktionen inom utbildning, vård och sociala tjänster går fortfarande bra. Offentliga myndigheters produktion ökade med 1,7 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,5 procent och antalet arbetade timmar ökade med 1,3 procent vilket innebar en ökad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,7 procent och inom offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 3,1 procent. Säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet 2012 ökade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,7 procent.

Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 0,3 procent och minskade med 0,8 procent säsongrensad. Motsvarande säsongrensade siffror för varuproduktionen var -1,9 procent och för tjänsteproduktionen -0,2 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 5,9 procent i löpande priser det fjärde kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Rensat för inflationen ökade de disponibla inkomsterna med 5,0 procent. Hushållens finansiella sparande ökade med 17 miljarder kronor och uppgick till 17 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till -0,9 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande visade ett underskott med 37 miljarder kronor det fjärde kvartalet 2012. Det är en ökning med 3,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2011. Statens finansiella sparande uppgick till -24 miljarder kronor och Socialförsäkringssektorns finansiella sparande till -0,5 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande blev -12,2 miljarder kronor varav primärkommunernas -11,7 och landstingens -0,6 miljarder kronor.

Helåret 2012

BNP ökade med 0,8 procent jämfört med 2011 i faktiska tal.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,5 procent. Utgifter för boende samt rekreation och kultur bidrog starkast till uppgången för helåret.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,8 procent. Primärkommunernas utgifter ökade med 0,4 procent, landstingens med 0,9 procent och statens utgifter steg med 1,4 procent.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 3,4 procent. Investeringarna i näringslivet steg med 3,3 procent och offentliga myndigheters investeringar steg med 3,9 procent.

Lagerinvesteringarna sänkte BNP-utvecklingen med 1,1 procentenheter. Det var främst industrilagren som minskade under året.

Exporten ökade med 0,7 procent medan importen minskade med 0,1 procent. Export och import av tjänster utvecklades starkt medan utrikeshandeln med varor minskade. Exportnettot höjde BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter.

Produktionen i näringslivet ökade med 1,1 procent i faktiska tal. De varuproducerande branscherna minskade med 0,6 procent medan de tjänsteproducerande ökade med 2,0 procent i faktiska tal. Bland de varuproducerande branscherna gick tillverkningsindustrin ned medan el, gas och värme samt byggnader och anläggningar ökade. Bland de tjänsteproducerande gav fastighetsförvaltning samt andra företagstjänster starka bidrag. Offentliga myndigheters produktion steg med 0,3 procent i faktiska tal.

Antalet arbetade timmar i den totala ekonomin minskade med 0,2 procent i faktiska tal och antalet sysselsatta ökade med 0,7 procent. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 0,6 procent i faktiska tal och antalet sysselsatta ökade med 0,6 procent. I offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta med 0,7 respektive 0,8 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 1,7 procent.

År 2012 uppgick hushållens disponibla inkomster inkl. HIO till 1 802 miljarder kronor vilket var en ökning med 3,7 procent i löpande priser jämfört med 2011. Rensat för inflationen ökade de disponibla inkomsterna med 2,5 procent. De egentliga hushållens disponibla inkomster uppgick till 1 743 miljarder kronor vilket var en ökning med 3,9 procent i löpande priser och 2,7 procent realt.

Hushållens sparande inkl. HIO ökade med 30 miljarder kronor och uppgick till 221 miljarder kronor i löpande priser år 2012. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 4,6 procent. De egentliga hushållens sparande uppgick till 217 miljarder kronor och sparkvoten exklusive premie- och tjänstepensioner uppgick till 4,5 procent vilket var 1,1 procentenheter högre än 2011.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande visade ett underskott med 25 miljarder kronor under 2012 (-0,7 procent av BNP) vilket var en minskning med 26 miljarder kronor jämfört med 2011 då det finansiella sparandet uppgick till 980 miljoner kronor (0,03 procent av BNP).

Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på 64 miljarder kronor under 2012 vilket var en minskning med 8,1 miljarder kronor jämfört med 2011.

Finansiella företagssektorns finansiella sparande minskade under 2012 och uppgick till 40 miljarder kronor vilket var 8,1 miljarder lägre än året innan.

Revideringar

Jämfört med beräkningen som publicerades den 29 november 2012 har den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen andra kvartalet reviderats upp med 0,2 procentenheter. Första kvartalet 2012 har reviderats ned med 0,1 procentenheter. Vid varje kvartal revideras hela serien med säsongsrensade siffror. För tredje kvartalet har säsongsrensad BNP reviderats ned 0,2 procentenheter. Andra kvartalet har säsongsrensad BNP reviderats upp 0,1 procentenheter. Första kvartalet har säsongsrensad BNP reviderats ned 0,1 procentenheter.

Antal arbetade timmar och antal sysselsatta har reviderats för näringslivet för perioden 2010 till 2012 p.g.a. nya uppgifter från AKU. För kvartal 1 och 3 2012 har antal arbetade timmar reviderats för offentliga myndigheter.

Hushållssektorns finansiella sparande har reviderats upp med 1,3 miljarder kronor första, ner med 2,4 miljarder kronor andra och upp med 0,8 miljarder kronor tredje kvartalet 2012.

Den offentliga sektorns finansiella sparande för de tre första kvartalen 2012 har reviderats ner med 7,8 miljarder kronor första, 15 miljarder kronor andra respektive 5,8 miljarder kronor tredje kvartalet. Revideringarna beror främst på att nytt underlag för skatter från ESV har inarbetats. Ändringen av bokföringen av återbetalning av försäkringspremier till kommuner och landsting från andra till fjärde kvartalet 2012 har bidragit till den relativt stora revideringen av andra kvartalet 2012.

Till följd av att mer fullständigt underlag inarbetats från taxeringsutfallet så har även revideringar gjorts på helåret 2011. Finansiellt sparande för offentlig sektor har reviderats ner med 4,9 miljarder kronor och för hushållssektorn har finansiellt sparande reviderats upp med 1,8 miljarder kronor.

För helåret 2010 har en upprättning gjorts i underlaget för sjukförsäkringsavgiften samt i beräkning av övriga kapitaltransfereringar från företag och föreningar till primärkommuner. Finansiellt sparande för offentlig sektor har som en följd av detta reviderats ner med 0,6 miljarder kronor för helåret 2010 och för hushållsektorn har finansiellt sparande reviderats upp med 1,2 miljarder kronor.

Mer information om revideringarna finns i ”Kommentarer till kvartalsberäkningarna” under Temaartiklar och kommentarer.

Fördjupning

På webbplatsen finns flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:

  • Uppåt fjärde kvartalet 2012
  • Exportnettot ökar
  • Stort negativt lagerbidrag till BNP
  • Multifaktorproduktivitet

    Se presentationsmaterial från presskonferensen där tillväxt och sparande i den svenska ekonomin presenteras. Materialet finns tillgängligt från kl 14.00 den 1 mars 2013.
Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) - GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)

BNP från produktionssidan

2011:1 2011:2 2011:3 2011:4 2012:1 2012:2 2012:3 2012:4
BNP till marknadspris
5,6 4,3 4,2 1,1 1,1 1,5 0,7 1,4
Därav
               
Varuproduktion (SNI A01-F43)
13,5 7,4 4,9 -1,0 -1,1 1,6 0,0 -0,7
del Tillv. ind (SNI C10-C33)
18,1 8,1 5,2 -3,1 -6,2 -1,3 -1,1 -4,9
Tjänsteproduktion (SNI G45-T98)
5,4 6,1 6,2 2,6 3,1 2,7 1,1 1,8
S:a näringsliv [2]
8,3 6,5 5,9 1,4 1,5 2,3 0,7 1,0
Offentliga myndigheters produktion
-1,2 -0,6 0,1 1,5 -0,3 1,5 1,0 1,7
Arbetsinsats, arbetade timmar
3,5 3,1 1,5 1,3 1,0 -0,1 0,2 1,3

[1] Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år.
[2] Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

År

Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4
2000
0,7 2,0 0,6 0,2
2001
-0,4 0,3 0,7 1,1
2002
-0,1 1,4 0,1 0,8
2003
1,0 -0,3 1,1 0,5
2004
1,7 0,7 0,7 0,7
2005
0,6 0,9 1,4 0,5
2006
1,4 1,4 1,4 0,3
2007
1,0 0,5 0,6 1,5
2008
-1,2 -0,2 0,0 -3,8
2009
-2,6 0,2 0,0 1,1
2010
2,5 2,1 1,4 1,8
2011
0,4 0,6 1,1 -0,9
2012
0,4 0,8 0,3 0,0

[1] Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

 

Diagram 1: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

Diagram - BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

[1] Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

 

Tabell 3: BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden - GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values.

Volymförändring (procent) i förhållande till
motsvarande period föregående år

Miljoner
kronor

 2011

2012

 

BNP från användningssidan

Kv1

Kv2

Kv3

Kv4

Kv 1‑4

Kv1

Kv2

Kv3

Kv4

Kv 1‑4

2012 Kv4

BNP till marknadspris
6,1 3,8 4,2 1,1
3,7
1,6 1,0 0,3 0,5 0,8
923 500
Import
13,3 8,1 3,5 1,5
6,3
0,9 0,2 -0,3 -1,1 -0,1
379 572
Varor (SNI A01-F43)
16,5 8,7 4,6 1,4
7,5
-0,7 -1,7 -1,3 -2,3 -1,5
271 606
Tjänster (SNI G45-T98)
4,5 6,2 0,5 1,8
3,1
5,7 6,2 2,6 2,2 4,1
107 966
 S:a Tillgång
8,2 5,1 4,0 1,2
4,5
1,4 0,8 0,1 0,0 0,6
1 303 072
Hushållens
konsumtionsutgifter
3,3 3,8 1,1 0,4
2,1
2,1 0,7 1,5 1,9 1,5
440 472
Egentliga hushåll
3,4 3,9 1,1 0,4
2,2
2,1 0,7 1,5 1,8 1,5
426 205
HIO[1]
0,9 0,4 1,2 2,7
1,3
1,3 1,4 1,2 4,1 2,0
14 267
Offentliga
konsumtionsutgifter
2,2 0,5 2,1 -0,1
1,1
1,1 -0,2 1,3 1,1 0,8
263 106
Staten
4,1 -0,2 2,8 0,2
1,5
1,4 -0,5 3,5 1,7 1,4
74 884
Kommunerna
1,6 0,9 1,8 -0,2
0,9
1,0 -0,1 0,5 0,8 0,6
188 222
Fast bruttoinvestering
8,7 10,6 4,9 2,1
6,4
12,3 2,6 -1,7 1,8 3,4
180 716
Lagerinvestering
[2]
1,8 0,2 -0,3 0,3
0,5
-2,3 -0,8 0,1 -1,5 -1,1
-15 697
Export
13,0 6,4 9,0 1,0
7,1
2,0 2,2 -1,2 0,0 0,7
434 475
Varor (SNI A01-F43)
18,9 7,8 9,7 0,9
8,9
0,4 1,1 -2,5 -1,9 -0,7
292 001
Tjänster (SNI G45-T98)
-0,2 3,0 7,3 1,0
2,8
6,2 4,8 1,7 4,4 4,2
142 474
 S:a Användning
8,2 5,1 4,0 1,2
4,5
1,4 0,8 0,1 0,0 0,6
1 303 072

[1] Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
[2] Inklusive förändring i värdeföremål.

 

Definitioner och förklaringar

Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2011. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2011 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarer för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU.

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publikation

De aktuella tabellerna från 1993- finns i Excel samt i Statistiskdatabasen.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2013-05-29 kl. 09.30.

Logotyp

Producent

SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
08-506 942 96


Förfrågningar

Emil Aho
08-506 947 64

Mickael Kyrlis
08-506 949 81

nrinfo@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.