På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2016-02-29 09:30 Nr 2016:42


Nationalräkenskaper, 4:e kvartalet 2015:

BNP steg med 1,3 procent jämfört med tredje kvartalet

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 1,3 procent fjärde kvartalet, säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet. Det är det femte kvartalet i rad med en stabil ökning omkring 1 procent. Uppgången var bred men exporten bidrog mest. Sedan fjärde kvartalet 2014 var ökningen kalenderkorrigerat 4,5 procent. BNP för helåret 2015 var 4,1 procent högre än år 2014.

Procenttalen avser säsongrensade volymförändringar i jämförelse med föregående kvartal, om inget annat anges. I slutet av statistiknyheten finns tabeller som även visar volymförändringar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år.

Hushållens konsumtionsutgifter var säsongrensat 0,9 procent högre fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Utgifter för transporter och fordon bidrog mest till uppgången. Totalt bidrog hushållens konsumtion med 0,4 procentenheter till den totala säsongrensade tillväxten.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,9 procent jämfört med tredje kvartalet. Den statliga konsumtionen ökade med 0,8 procent och den kommunala konsumtionen ökade med 0,9 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,2 procentenheter till BNP-tillväxten.

Lagerinvesteringarna drog ned den säsongsrensade BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter.

Fasta bruttoinvesteringar steg med 2,0 procent säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Det lyfte den totala BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter. Framförallt var det investeringar i immateriella tillgångar som bidrog till ökningen.

De fasta bruttoinvesteringarna och importen av tjänster påverkades fjärde kvartalet av poster av engångskaraktär som bedöms höja nivån tillfälligt. Ökningen av investeringar i immateriella tillgångar motsvarades av en lika stor ökning i importen av tjänster. Dessa engångsposter höjde nivån på de totala investeringarna och på den totala importen och påverkade därför inte BNP-utvecklingen.

Exporten steg med 2,9 procent totalt, vilket bidrog med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten. Exporten av varor ökade med 2,5 och exporten av tjänster steg med 3,5 procent.

Importen var 2,0 procent högre under det fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan. Importen av varor ökade med 1,4 procent. Importen av tjänster ökade med 3,4 procent och påverkades av poster av engångskaraktär som bedöms höja nivån tillfälligt. Den högre importen drog ner BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter. Sammantaget förklaras 0,5 procentenheter av BNP-uppgången av exportnettot.

Produktionen inom näringslivet steg med 1,4 procent säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. De varuproducerande branscherna ökade produktionen med 1,6 procent. Produktionen inom tillverkningsindustrin var 1,7 procent högre än kvartalet innan. Bygg- och anläggningsindustrin hade en fortsatt stark tillväxt och ökade med 3,6 procent. I de tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen med 1,2 procent. Parti- och detaljhandeln bidrog mest till uppgången. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,8 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade 0,7 procent fjärde kvartalet säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,2 procent. I näringslivet och inom offentliga myndigheter steg antalet arbetade timmar med 0,2 procent vardera. Arbetsproduktiviteten i näringslivet steg med 1,1 procent jämfört med kvartalet innan.

Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 4,4 procent i löpande priser fjärde kvartalet 2015 jämfört med fjärde kvartalet 2014. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,6 procent. Hushållssektorns finansiella sparande ökade med 4 miljarder kronor och uppgick till 29 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 0,4 procent.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande visade ett underskott på 33,9 miljarder kronor. Det var dock mindre än fjärde kvartalet 2014 som visade ett underskott på 48,8 miljarder kronor. Statens finansiella sparande visade ett underskott med 23,9 miljarder kronor och sociala trygghetsfonder ett underskott med 0,7 miljarder kronor. Kommunernas finansiella sparande visade ett underskott med 5,5 miljarder kronor och landstingen visade ett underskott på 3,8 miljarder kronor.


Helåret 2015 ökade BNP med 4,1 procent jämfört med år 2014

Procenttalen avser volymförändringar i faktiska tal jämfört med föregående år om inget annat anges.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,6 procent. Utgifter för transporter och fordon samt rekreation och kultur bidrog starkast till uppgången för helåret. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 1,2 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,5 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 2,6 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter och landstingens konsumtionsutgifter ökade med 2,5 procent vardera. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,7 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 7,3 procent. Investeringarna i näringslivet ökade med 8,5 procent och offentliga myndigheters investeringar ökade med 1,7 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar bidrog mest till ökningen. Totala fasta bruttoinvesteringar drog upp BNP-utvecklingen med 1,7 procentenheter.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 0,1 procentenheter.

Exporten ökade med 5,9 procent och importen ökade med 5,4 procent. Exportnettot bidrog med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Produktionen i näringslivet ökade med 4,7 procent. De varuproducerande branscherna ökade sin produktion med 5,5 procent. Bland de varuproducerande branscherna redovisade bygg- och anläggningsindustrin en stark uppgång. De tjänsteproducerande branscherna ökade sin produktion med 4,3 procent. Tjänsteproduktionen ökade starkt bland annat inom dataprogrammering, telekommunikationstjänster och företagstjänster. Offentliga myndigheters produktion ökade med 1,2 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,5 procent och antalet arbetade timmar ökade med 1,6 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 1,7 procent. I offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 1,3 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 2,9 procent.

År 2015 uppgick hushållssektorns disponibla inkomster till 2 042 miljarder kronor vilket var en ökning med 4,0 procent i löpande priser jämfört med 2014. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,0 procent.

Hushållens sparande ökade med 32 miljarder kronor och uppgick till 357 miljarder kronor i löpande priser år 2015. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 8,0 procent. Hushållssektorns finansiella sparande ökade med 22 miljarder kronor och uppgick till 298 miljarder kronor i löpande priser.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande uppgick till minus 12 miljarder kronor under 2015 (-0,3 procent av BNP). Underskottet var 50 miljarder kronor lägre jämfört med 2014 då det finansiella sparandet uppgick till minus 62 miljarder kronor (-1,6 procent av BNP).

Revideringar

Jämfört med publiceringen i november har den säsongrensade BNP-utvecklingen reviderats upp 0,2 procentenheter andra och tredje kvartalet 2015. Första kvartalet har reviderats upp 0,1 procentenheter. I den underliggande serien, före säsongrensning, har BNP-nivån reviderats upp med 0,2 procentenheter andra och tredje kvartalet.

Inkomster och sparande har reviderats för perioden första kvartalet 2014 till tredje kvartalet 2015. Revideringarna beror främst på nya uppgifter från Betalningsbalansen och Taxeringsutfallet.

Fördjupning

Ytterligare information om beräkningarna finns under Fördjupningstexter och kommentarer.

Aktuellt

• I samband med denna publicering redovisas även Input-Output-tabeller för år 2012 och år 2013. Tabellerna finns tillgängliga under Tabeller och diagram.

• Vissa säsongrensade tidsserier avseende hushållens konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar, arbetade timmar samt BNP från produktions- och användningssidan har i Statistikdatabasen förlängts till år 1981.

• Tabellen Skattekvot och skatteintäkter har förlängts till år 1980. Tabellen finns under Tabeller och diagram.

Diagram 1 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1)

Diagram

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period

Tabell 1. BNP från användningssidan, försörjningsbalans, säsongrensad volymförändring (procent)

GDP: expenditure approach, sesonally adjusted, change in volume (percent)

Volymförändring (procent) i förhållande till närmast föregående kvartal (1)

BNP från användningssidan2014:12014:22014:32014:42015:12015:22015:32015:4
BNP till marknadspris 0,4 0,7 0,4 1,0 0,9 1,2 1,0 1,3
Import 3,0 2,3 0,7 3,4 ‑0,7 0,6 2,4 2,0
Varor 0,9 2,2 0,6 0,7 1,8 0,3 2,1 1,4
Tjänster 2,9 2,5 0,9 9,9 ‑6,0 1,3 3,0 3,4
                 
Hushållens                
konsumtionsutgifter 0,5 0,9 ‑0,1 1,1 0,5 0,6 0,6 0,9
Egentliga hushåll 0,5 0,9 ‑0,1 1,2 0,5 0,7 0,6 0,9
HIO (2) 0,3 0,0 0,5 0,2 ‑0,2 ‑0,1 0,5 0,5
Offentliga                
konsumtionsutgifter 0,4 0,5 0,9 0,3 0,5 0,7 0,3 0,9
Staten ‑0,3 1,0 0,6 0,2 1,0 0,1 0,8 0,8
Kommunerna 0,5 0,3 0,9 0,3 0,4 0,9 0,1 0,9
Fast bruttoinvestering 3,7 0,7 1,5 3,0 1,3 1,3 1,6 2,0
Lagerinvestering (1) (3) 399 4 009 2 574 3 922 1 009 1 896 5 993 3 316
Export 1,9 1,1 0,7 2,2 0,5 1,4 1,8 2,9
Varor 1,6 0,3 0,2 1,0 ‑0,3 1,2 1,3 2,5
Tjänster 1,9 3,1 2,1 4,9 2,4 1,7 3,0 3,5

1 Lagerinvestering redovisas i miljoner kronor, säsongrensat, fasta referensårspriser.

2 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

3 Inklusive förändring i värdeföremål.

Tabell 2 Bidrag till BNP-utveckling, procentenheter

Contribututions to GDP growth (percentage points) 

     Faktiska värden
jmf 
med motsv.
kvartal 
föregående år (3)
 Säsongrensad och kalenderkorrigerad
 jmf med föregående kvartal (2)
BNP från användningssidan2015:12015:22015:32015:42015Kv4
BNP till marknadspris 0,9 1,2 1,0 1,3 5,0
Import 0,3 ‑0,3 ‑1,0 ‑0,8 ‑2,6
Hushållens konsumtionsutgifter 0,2 0,3 0,3 0,4 1,4
Offentliga konsumtionsutgifter 0,1 0,2 0,1 0,2 1,0
Fast bruttoinvestering 0,3 0,3 0,4 0,5 1,8
Lagerinvestering (1) ‑0,3 0,1 0,4 ‑0,3 0,0
Export 0,2 0,6 0,8 1,3 3,4

(1) Inklusive förändring i värdeföremål.
(2) Seasonal and working-day adjusted values compared to the previous quarter
(3) Actual values compared to the corresponding quarter previous year

Tabell 3. BNP från produktionssidan, säsongrensad (1), volymförändring i förhållande till närmast föregående kvartal (procent)

GDP production approach, seasonally adjusted, change in volume (percent)

BNP från produktionssidan2014:12014:22014:32014:42015:12015:22015:32015:4
BNP till marknadspris 0,4 0,7 0,4 1,0 0,9 1,2 1,0 1,3
Därav                
Varuproduktion (SNI A01-F43) 1,1 0,7 ‑0,6 1,8 0,9 2,4 1,6 1,6
del Tillv. ind (SNI C10-C33) ‑1,2 0,6 ‑1,1 1,5 0,5 2,3 0,9 1,7
Tjänsteproduktion (SNI G45-T98) 0,1 0,9 0,8 1,1 1,2 0,8 1,2 1,2
S:a näringsliv (2) 0,5 0,8 0,3 1,3 1,1 1,3 1,3 1,4
Offentliga myndigheters produktion 0,4 0,0 0,6 ‑0,2 0,0 0,7 ‑0,3 0,8
                 
Arbetsinsats, arbetade timmar 0,6 0,2 1,2 ‑0,6 0,4 0,1 0,4 0,2

(1) Säsongrensad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av återkommande variationer
under året.
(2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 4. BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring i förhållande till motsvarande kvartal föregående år (procent) (1) samt faktiska värden.

GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values

Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande kvartal föregående år(1)          Miljoner
kronor
BNP från användningssidan2014:12014:22014:32014:42014:1-42015:12015:22015:32015:42015:1-42015 Kv 4
BNP till marknadspris 1,8 2,3 2,3 2,6 2,3 3,0 4,1 4,1 5,0 4,1 1 098 174
Import 5,2 4,7 6,0 8,9 6,3 5,8 3,7 5,6 6,2 5,4 453 062
Varor 3,8 4,0 5,6 5,1 4,6 5,3 3,1 4,8 7,9 5,3 306 454
Tjänster 8,9 6,6 7,0 18,1 10,3 7,2 5,1 7,4 2,7 5,5 146 608
S:a Tillgång 2,7 3,0 3,4 4,4 3,4 3,8 4,0 4,6 5,4 4,5 1 551 236
                       
Hushållens                      
konsumtionsutgifter 2,4 2,7 1,7 2,2 2,2 2,5 2,1 2,8 3,0 2,6 486 999
Egentliga hushåll 2,4 2,8 1,6 2,2 2,3 2,6 2,2 2,9 3,0 2,7 471 915
HIO (2) 1,9 ‑1,0 2,1 1,4 1,0 0,6 ‑0,2 0,3 1,1 0,4 15 084
Offentliga                      
konsumtionsutgifter 0,5 0,4 2,1 2,4 1,3 1,9 2,8 1,4 3,8 2,5 296 927
Staten ‑0,4 ‑0,5 2,2 2,8 1,0 2,9 1,1 1,9 4,3 2,6 82 153
Kommunerna 0,7 0,8 2,0 2,3 1,5 1,6 3,5 1,2 3,5 2,5 214 774
Fast bruttoinvestering 8,0 6,9 6,0 9,0 7,5 6,9 7,6 7,3 7,1 7,3 281 397
Lagerinvestering (1) (3) ‑0,3 0,4 0,6 ‑0,2 0,1 0,1 ‑0,3 0,4 0,0 0,1 ‑7 593
Export 3,1 2,0 3,0 5,8 3,5 4,7 5,3 6,0 7,7 5,9 493 506
Varor 3,5 1,1 1,9 2,9 2,3 1,4 2,7 3,2 5,9 3,3 330 721
Tjänster 2,3 4,4 5,4 12,6 6,3 13,3 11,8 12,3 11,7 12,2 162 785
S:a Användning 2,7 3,0 3,4 4,4 3,4 3,8 4,0 4,6 5,4 4,5 1 551 236

1 Lagerinvestering redovisas som procentuellt bidrag till BNP totalt.

2 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

3 Inklusive förändring i värdeföremål.

Tabell 5. BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent)

GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)

BNP från produktionssidan2014:12014:22014:32014:42015:12015:22015:32015:4
BNP till marknadspris 1,8 2,8 2,3 2,6 3,0 3,6 4,1 4,5
Därav                
Varuproduktion (SNI A01-F43) 0,3 4,0 1,8 3,2 2,1 4,9 6,8 6,7
del Tillv. ind (SNI C10-C33) ‑2,9 1,5 ‑1,6 0,5 0,5 3,9 5,4 5,4
Tjänsteproduktion (SNI G45-T98) 2,9 2,9 3,0 3,0 4,3 3,4 4,3 4,5
S:a näringsliv (2) 2,0 3,3 2,6 3,0 3,5 4,0 5,2 5,2
Offentliga myndigheters produktion 0,1 0,9 1,3 1,1 0,5 1,4 ‑0,3 1,4
                 
Arbetsinsats, arbetade timmar 2,4 0,8 2,9 1,4 1,2 1,1 0,4 1,1

(1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika
antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande
kvartal föregående år.
(2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Definitioner och förklaringar

Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till föregående kvartal.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Helårssiffror samt uppgifter om inkomster och sparande redovisas utan kalenderkorrigering och säsongrensning.

Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter i fasta priser är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till ett referensår. I samband med redovisningen av första kvartalet byts referensår till närmast föregående helår. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser säsongrensade värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU.

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik från såväl användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publicering

De aktuella kvartalstabellerna från 1993- finns i Excel på www.scb.se/nr0103 samt i de statistiska databaserna. Vissa serier har kompletterats med uppgifter tillbaka till år 1980 och huvudaggregaten till år 1950.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet i serien publiceras 2016-05-30 klockan 09.30.

Logotyp

Producent

SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm


Förfrågningar

Mickael Kyrlis
08-506 949 81

Marcus van der Poll
08-506 947 62

nrinfo@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.