På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2010-05-28 09:30 Nr 2010:144


Nationalräkenskaper, första kvartalet 2010:

BNP ökade 3,0 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 3,0 procent det första kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Hushållskonsumtionen bidrog mest till uppgången. Utrikeshandeln vände upp efter fem negativa kvartal. Säsongrensad och jämförd med fjärde kvartalet 2009 ökade BNP med 1,4 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Första kvartalet hade ingen kalendereffekt. I detta konjunkturläge bör säsongsrensade uppgifter tolkas med försiktighet. Se kommentar om säsongsrensningseffekter nedan, samt i publikationen.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,1 procent. Utgifter för inköp av bilar och andra transporter bidrog främst till den starka utvecklingen, varav inköp av nya bilar ökade med 45 procent. Positiva bidrag kom även från bland annat konsumtion av livsmedel, detaljhandelsvaror och svenskars konsumtion utomlands. Sammantaget lyfte hushållens konsumtionsutgifter BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter.

De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,5 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade med 1,7 procent bland annat till följd av köp av arbetsmarknadsinsatser. Konsumtionsutgifterna för både primärkommuner och landsting steg med 0,1 procent.

Fasta bruttoinvesteringar minskade med 1,6 procent. Det är en dämpad nedgång jämfört med de fyra senaste kvartalens tvåsiffriga ras. Den alltjämt negativa utvecklingen beror på låga investeringar i såväl byggnader exklusive bostäder som maskiner och inventarier. Näringslivets investeringar sjönk med 2,2 procent, medan offentliga myndigheters investeringar fortsatte att öka, denna gång med 2,1 procent. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen. 

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 1,4 procentenheter. Ökningen berodde på lagerförändringar av produkter i arbete och lager av färdiga varor inom industrin.

Exporten ökade med 4,2 procent och importen ökade med 4,4 procent. Utrikeshandeln vände uppåt för första gången sedan tredje kvartalet 2008. Varuexporten steg med 7,1 procent och varuimporten gick upp med 8,6 procent. Tjänsteexporten föll med 2,0 procent medan importen minskade med 5,5 procent. Exportnettot bidrog positivt med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Produktionen inom näringslivet ökade med 4,1 procent. Varuproduktionen ökade med 6,8 procent. Metallframställning och motorfordonsindustrin var två av flera branscher som utvecklades positivt. Tjänstebranschernas produktion ökade 2,6 procent. En stark utveckling för parti- och detaljhandeln bidrog till uppgången. Den motverkades i viss utsträckning av vikande produktion inom småhus och fritidshus, samt övrig fastighetsförvaltning. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,9 procent.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,1 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Antalet sysselsatta minskade samtidigt med 0,5 procent. Detta innebar en ökad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 1,2 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 2,1 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 2,7 procent i löpande priser det första kvartalet 2010 jämfört med samma kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 0,7 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 5,9 miljarder kronor och uppgick till ungefär 28,3 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 3,2 procent. 

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 140 miljoner kronor. Det är en ökning med drygt 1,8 miljarder kronor jämfört med samma kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till minus 4,7 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande uppgick till minus 0,8 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till plus 5,6 miljarder kronor varav primärkommuner uppvisade plus 4,8 och landstingen plus 0,8 miljarder kronor.

Revideringar

Jämfört med publiceringen den 6 maj har BNP-utvecklingen reviderats upp med 0,1 procentenhet för helåret 2009. Det första och andra kvartalet har höjts medan det tredje har sänkts. Det fjärde kvartalet är stort sett oförändrat. Det är framförallt offentlig konsumtion och lagerinvesteringar som reviderats, där den offentliga konsumtionen höjts och lagerinvesteringar har sänkts.

För säsongrensad BNP har revideringarna varit större än normalt. Säsongrensad BNP har reviderats upp kvartal 2-4 med 0,7, 0,5 respektive 0,8 procentenheter. Första kvartalet har däremot skattats som ett extremvärde i säsongrensningsmodellen och reviderats ned 1,7 procentenheter.

Hushållssektorns finansiella sparande har reviderats upp med drygt 19 miljarder kronor år 2009, främst beroende på ny statistik avseende hushållens kapitalinkomster. Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats upp med drygt 2 miljarder kronor år 2009, de första tre kvartalen är uppjusterade med mellan 1 och 3 miljarder kronor medan kvartal fyra har reviderats ned med ungefär 5 miljarder kronor. För tidigare år har även kapitalinkomsterna tillräknade försäkringstagarna reviderats ned vilket innebär att hushållens inkomster och sparande minskat och den finansiella företagssektorns sparande ökat.

Säsongsrensningseffekter

Den säsongsrensade utvecklingen har sedan konjunkturen svängde nedåt reviderats kraftigt vid de olika beräkningstillfällena. Det beror i hög grad på att säsongsrensningsverktyget gör en prognos för kommande åtta kvartal. Prognosen bygger i stor utsträckning på hur ekonomin har utvecklats de senaste kvartalen. En nedgång under flera kvartal har därför stor påverkan på skattningen i slutet av perioden. När sedan ekonomin utvecklas positivt igen som nu skett, ger det en kraftig indikation på den framtida prognosen och hela skattningen för de senaste kvartalen följer med uppåt.

Fördjupning

Publikationen BNP kvartal 2010:1 innehåller även flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:

  • Bilköpen drog upp hushållskonsumtionen
  • Utrikeshandeln växer, men från en låg nivå

Dokumentet finns under Temaartiklar och kommentarer

Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad1, volymförändring (procent) - GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)

 

2009

2010

 

Kv 1

Kv 2

Kv 3

Kv 4

Kv 1

BNP till marknadspris
-6,6 -6,0 -5,9 -1,7 3,0
Därav
         
  Varuproduktion (SNI 01-45)
-15,3 -14,5 -14,8 -6,1 6,8
    del Tillv. ind (SNI 15-37)
-20,9 -19,8 -19,0 -11,0 6,7
  Tjänsteproduktion (SNI 50-95)
-5,0 -4,6 -3,7 -0,3 2,6
  S:a näringsliv2
-8,9 -8,2 -7,8 -2,4 4,1
  Offentliga myndigheters
  produktion
1,4 1,4 0,8 -0,8 -0,9
Arbetsinsats, arbetade timmar
-1,7 -4,1 -2,0 -2,4 0,1

1 Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år.

2 Exklusive tullar och produktskatter netto.

 

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent)1 - GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent)

 

Kv 1

Kv 2

Kv 3

Kv 4

2000
0,7 2,0 0,6 0,2
2001
-0,4 0,3 0,7 1,1
2002
-0,1 1,4 0,1 0,8
2003
1,0 -0,3 1,1 0,5
2004
1,7 0,8 0,7 0,7
2005
0,6 0,9 1,4 0,4
2006
1,5 1,4 1,4 0,2
2007
1,0 0,7 0,7 1,2
2008
-1,1 0,1 0,0 -4,0
2009
-3,0 0,7 0,3 0,4
2010
1,4      

1 Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

 

Diagram 1 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent)1 - GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent)

Diagram

1 Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

 

Tabell 3: BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden - GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values

 

2009

2010

2010

 

  Kv 1 

  Kv 2 

  Kv 3 

  Kv 4 

  Helår 

  Kv 1 

      Kv 1   

BNP till marknadspris
-6,6 -6,9 -5,9 -1,2 -5,1 3 774 187
Import
-14,9 -20,1 -12,4 -4,6 -13,2 4,4 336 683
  Varor (SNI 01-45)
-18,5 -25,2 -15,5 -4,0 -16,1 8,6 245 732
  Tjänster (SNI 50-93)
-4,7 -4,6 -4,3 -6,1 -4,9 -5,5 90 951
S:a Tillgång
-9,3 -11,1 -8,0 -2,3 -7,7 3,4 1 110 870
Hushållens
konsumtions-
utgifter
-2,9 -1,9 -0,3 1,9 -0,8 3,1 378 417
  Egentliga hushåll
-3,1 -2,1 -0,4 1,8 -0,9 3,3 366 395
  HIO1
2,3 4,3 2,8 2,5 3,1 -1,8 12 022
Offentliga
konsumtions-
utgifter
2,9 0,4 1,0 2,5 1,7 0,5 211 971
  Staten
0,9 -2,0 -0,8 2,8 0,3 1,7 52 803
  Kommunerna
3,6 1,2 1,7 2,3 2,2 0,1 159 168
Fast brutto-
investering
-17,9 -19,3 -15,2 -11,4 -16,0 -1,6 126 014
Lager-
investering2
-1,3 -2,3 -2,5 0,1 -1,5 1,4 10 195
Export
-15,0 -16,9 -12,2 -5,1 -12,4 4,2 384 199
  Varor (SNI 01-45)
-21,1 -22,6 -17,3 -6,0 -17,1 7,1 268 290
  Tjänster (SNI 50-93)
1,9 -1,6 0,4 -3,6 -0,8 -2,0 115 909
S:a Användning3
-9,3 -11,1 -8,0 -2,3 -7,7 3,4 1 110 870

1 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer
2 Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden.
3 Inklusive förändring i värdeföremål.

Definitioner och förklaringar

Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2009. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2009 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarer för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i  NR och AKU. 

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publikation

Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats www.scb.se/nr0103 under publikationer. De aktuella tabellerna för BNP kvartal från 1993- finns även i ett Excel under fliken Tabeller & Diagram på denna sida.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2010-07-30 kl. 09.30.

Logotyp

Producent

SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
08-506 942 96


Förfrågningar

Peter Buvén
08-506 945 28
nrinfo@scb.se

Sofia Runestav
08-506 945 17
nrinfo@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.