På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2006-08-07 09:30 Nr 2006:194


Sveriges BNP ökade med 5,5 procent andra kvartalet 2006

Den första preliminära sammanställningen av nationalräkenskaperna för andra kvartalet år 2006 visar en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) med 5,5 procent, kalenderkorrigerad, jämfört med motsvarande period 2005. Säsongrensad och jämförd med första kvartalet 2006 blev ökningen 1,4 procent.

SCB gör för andra kvartalet en snabbversion av BNP-beräkningarna som presenteras cirka 37 dagar efter kvartalets utgång. Ordinarie beräkning kommer att publiceras den 20 september. Detta innebär att snabbversionen för andra kvartalet bygger på ett mer begränsat dataunderlag och därför är mer osäker än en ordinarie beräkningsomgång.

I texten angivna procenttal nedan avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För användningssidan används faktiska tal, eftersom ingen kalenderkorrigering görs. För BNP, produktionssidan och sysselsättningen används kalenderkorrigerade värden.

Andra kvartalet 2006 innehöll färre arbetsdagar än andra kvartalet 2005, vilket innebar att BNP kalenderkorrigerad blev 1,8 procentenheter högre än den faktiska BNP-ökningen. Påskhelgen inföll under andra kvartalet 2006, men under första kvartalet 2005.

En halvårsvis jämförelse visar att BNP ökade med 4,8 procent jämfört med första halvåret 2005.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade andra kvartalet med 3,2 procent, vilket till stor del berodde på ökade inköp av detaljhandelsvaror, som steg med 9,1 procent och därmed bidrog till konsumtionsökningen med 2,8 procentenheter. Hushållens inköp av bilar ökade med knappt 6 procent, vilket bidrog till konsumtionsutvecklingen med 0,2 procentenheter. Turismkonsumtionen visade stora förändringstal. Utländska turisters utgifter i Sverige, vilka utgör en avdragspost, ökade kraftigt medan svenska hushålls konsumtion i utlandet ökade betydligt mindre varför turistnettot gav ett negativt bidrag till konsumtionsutvecklingen med 0,6 procentenheter. Att hushållen håller på att byta uppvärmningssystem märks tydligt i en minskad oljekonsumtion samtidigt som andra bränslen ökar i betydande omfattning. Användningen av pellets och även elkonsumtionen stiger under perioden. Höjda bensinpriser och kanske även trängselavgifter i Stockholm har säkerligen bidragit till en minskad bensinkonsumtion, samtidigt som ökningar noteras för såväl kollektivtrafik som järnvägsresande. Hushållskonsumtionens bidrag till BNP-utvecklingen var 1,5 procentenheter.

De offentliga konsumtionsutgifterna uppvisade en ökning med 1,3 procent. Den statliga konsumtionen ökade med 0,6 procent medan den kommunala steg med 1,6 procent. Bidraget till BNP-ökningen uppgick till 0,4 procentenheter.

Fasta bruttoinvesteringar steg under kvartalet med 7,9 procent varav byggnadsinvesteringar ökade med drygt 10 procent. Ökningen av byggnadsinvesteringarna bestod bland annat av fortsatt starka investeringar i bostäder och övriga byggnader och anläggningar med märkbart kraftiga statliga väginvesteringar, vilka steg med närmare 50 procent. Näringslivets investeringar ökade 8,1 procent och statliga och kommunala myndigheter med 9 procent respektive 4,3 procent. Inom näringslivet ökade bland annat transportbranschernas investeringar åter efter ett par svaga kvartal och steg hela 35 procent. Energibranscherna visade en fortsatt stark investeringstakt med en ökning på 25 procent. Inom flera av de branscher som visade stark tillväxt i investeringarna under första kvartalet så var investeringstakten betydligt lägre andra kvartalet. Bland annat noteras ett påtagligt fall för tillverkningsindustrins investeringar som under andra kvartalet minskade med 2,6 procent och investeringarna inom företagstjänster minskade 4,1 procent. Bidraget till BNP-ökningen uppgick till 1,4 procentenheter.

Exporten av varor och tjänster ökade med 7,1 procent medan importen ökade med 6,5 procent. Export och import av tjänster visade en fortsatt stark utveckling medan handeln med varor hade en betydligt svagare utveckling än föregående kvartal. Förändringen av exportnettot bidrog till BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter.

De flesta branscher inom näringslivet visade en stark produktionsökning. Produktionen inom näringslivet ökade med 6,2 procent och näringslivets sysselsättning, mätt som antal arbetade timmar, steg med 1,3 procent. Produktionen inom gruvor och tillverkningsindustri ökade med 7,1 procent, byggnadsindustrin med 8,8 procent och tjänstebranscherna med 6,1 procent. Inom tjänstebranscherna gav  parti- och detaljhandel samt bank- och försäkringsbranscherna stora bidrag till ökningen. Den offentliga produktionen ökade med 1,7 procent och antalet arbetade timmar i offentliga myndigheter steg med 1,2. Arbetade timmar totalt i ekonomin ökade med 1,2 procent.

Revideringar av tidigare kvartal
I enlighet med nationalräkenskapernas revideringspolicy har inga revideringar av tidigare kvartal gjorts vid detta beräkningstillfälle. I den ordinarie beräkningen av andra kvartalet, som publiceras den 20 september, ses även beräkningarna av första kvartalet över.

Kalenderkorrigerad BNP från produktionssidan, volymförändring (procent) - GDP production approach adjusted for differences in working days, percentage change

Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Utvecklingen är en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år.

             
 

2005

2006

 
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4   Kv1 Kv2
BNP till marknadspris
2,2 2,2 3,5 2,9   4,1 5,5
Därav
             
Varuproduktion (SNI 01-45)
3,1 2,2 2,9 1,8   4,2 7,1
       Varav industri (SNI 10-37)
2,6 2,1 3,1 2,3   4,9 7,1
Tjänsteproduktion (SNI 50-95)
3,4 3,0 4,6 3,9   5,3 6,1
S:a näringsliv (1)
3,0 2,8 4,1 3,3   4,9 6,2
Offentliga myndigheters produktion
-0,4 -0,4 0,1 1,2   0,7 1,7
 
             
Sysselsättning, arbetade timmar
             
Kalenderkorrigerad
-0,6 0,7 0,6 1,4   1,8 1,2

(1) Inklusive tullar och produktskatter netto.
Säsongrensad BNP, volymförändring (procent) - Seasonally adjusted GDP, percentage change

De procentuella förändringstalen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal.

       
  Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4
1997
0,6 1,0 0,6 1,3
1998
0,4 1,3 0,9 0,7
1999
1,5 0,5 1,4 1,5
2000
0,9 1,5 0,7 0,0
2001
0,1 -0,1 0,4 0,9
2002
0,5 0,7 0,2 0,2
2003
0,5 0,4 0,8 0,9
2004
1,1 0,7 0,5 0,6
2005
0,3 0,8 1,2 1,0
2006
1,4 1,4    
Säsongrensad BNP, procentuell förändring - Seasonally adjusted GDP, percentage change

Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden - GDP by expenditure
 

Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år.

Miljarder kronor löpande priser
 

2005

2006

2005
  Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Helår Kv 1 Kv 2 Helår
BNP till marknadspris
1,1 3,3 3,5 2,9 2,7 5,6 3,7 2 673,0
Import
5,4 7,9 7,2 8,3 7,3 9,5 6,5 1 092,6
Varor fob (SNI 01-45)
5,9 9,6 6,6 9,5 7,9 8,5 4,7 827,1
Tjänster (SNI 50-93)
3,9 2,8 8,9 5,1 5,2 12,7 12,6 265,5
S:a Tillgång
2,2 4,5 4,6 4,4 4,0 6,7 4,5 3 765,6
 
               
Hushållens konsumtionsutgifter
0,7 2,8 3,1 2,9 2,4 2,8 3,2 1 282,9
Egentliga hushåll
0,7 2,8 3,1 2,8 2,4 2,9 3,3 1 239,0
Hushållens ideella org (HIO)
0,9 1,5 1,3 4,0 2,0 2,1 0,4 43,9
Offentliga konsumtionsutgifter
-0,1 0,9 -0,1 2,0 0,7 1,1 1,3 727,7
Staten
-1,1 -1,7 -3,2 -0,3 -1,5 -0,5 0,6 200,8
Kommunerna
0,3 2,0 1,0 2,9 1,6 1,7 1,6 526,9
Fast bruttoinvestering
9,3 9,7 10,3 5,4 8,5 12,0 7,9 454,6
Lagerinvestering (1)
-0,1 0,4 -0,7 -0,4 -0,2 -0,4 -0,3 1,6
Export
3,4 5,7 7,9 8,2 6,4 13,5 7,1 1 298,8
Varor fob (SNI 01-45)
2,8 4,8 6,6 5,4 4,9 12,0 3,9 973,7
Tjänster (SNI 50-93)
5,8 8,6 11,9 17,1 11,1 18,6 17,4 325,1
S:a Användning (2)
2,2 4,5 4,6 4,4 4,0 6,7 4,5 3 765,6

(1) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. (2) Inklusive förändring i värdeföremål.

Definitioner och förklaringar

Osäkerhet. Studier har visat att den kvartalsvisa BNP-utvecklingen i snabbversionen av andra kvartalet reviderats i genomsnitt med 0,3 procentenheter från första estimat till följande ordinarie kvartalsberäkning av andra kvartalet. Osäkerheten i snabbversionen av andra kvartalet framgår av tabell som finns tillgänglig på SCB:s webbplats, se länk http://www.scb.se/nr0103

Volymförändringar. II texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad). Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser. BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2000. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2000 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP.

Bidrag till BNP-utvecklingen. De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik. Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiskauppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika.

Avstämning. BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Se separat dokument ”Avstämningar och resultat i nationalräkenskaperna” på SCB:s webbplats länk http://www.scb.se/nr0103

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2006-09-20 kl. 09.30.

Logotyp

Producent

SCB, Nationalräkenskaperna
Box 24300
105 51 Stockholm
08- 506 942 96


Förfrågningar

Göran Svensson
08-506 945 48
nrinfo@scb.se

Andreas Lennmalm
08-506 940 54
nrinfo@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.