På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2006-03-07 09:30 Nr 2006:051


Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar

Sveriges BNP ökade med 2,7 procent 2005

Den första sammanställningen av Sveriges ekonomi för år 2005 visar att BNP ökade med 2,7 procent jämfört med 2004 och uppgick till 2 673 miljarder kronor i löpande priser. Under årets sista kvartal var BNP-utvecklingen 2,9 procent.

I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För användningssidan används faktiska tal, eftersom ingen kalenderkorrigering görs. För BNP, produktionssidan och sysselsättningen används kalenderkorrigerade värden. Helårssiffror redovisas dock utan kalenderkorrigering.

Fjärde kvartalet 2005
Under fjärde kvartalet 2005 ökade BNP med 2,9 procent, kalenderkorrigerad, jämfört med fjärde kvartalet 2004. Fjärde kvartalet präglades av en fortsatt stark konsumtion hos hushållen medan den höga investeringstakt som rådde årets tre första kvartal avtog något. Säsongrensad blev BNP-ökningen 0,7 procent jämfört med tredje kvartalet 2005.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade 3,2 procent jämfört med fjärde kvartalet 2004. Både inköpen av nya bilar, som ökade med 24 procent, och de fortsatta höga utgifterna för audio-, foto- och datorutrustning, som ökade med 26 procent, gav stora bidrag till utvecklingen. Även utgifterna för möbler och hushållsutrustning samt livsmedel påverkade utvecklingen positivt.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,6 procent. De statliga konsumtionsutgifterna steg med 1,8 procent medan de kommunala ökade med 2,9 procent. Inom kommunala myndigheter ökade primärkommunernas konsumtionsutgifter mest med 3,2 procent medan landstingens konsumtionsutgifter steg med 2,3 procent.

Fasta bruttoinvesteringar som ökat varje kvartal sedan andra kvartalet 2004, steg nu med 4,7 procent. Detta kan jämföras med en ökning på drygt 10 procent fjärde kvartalet 2004. Näringslivets investeringar steg med 6,2 procent. Maskiner, inventarier och transportmedel ökade tillsammans 6,7 procent och bidrog med 2,5 procentenheter till utvecklingen av totala fasta bruttoinvesteringar. Bostadsinvesteringarna steg nästan 15 procent. Investeringar inom offentliga myndigheter sjönk något. Statliga investeringar minskade med 8,7 procent, i huvudsak till följd av att statliga väginvesteringar minskade med nästan 30 procent. Kommunala investeringar ökade med 6,6 procent.

Lagerinvesteringar. Lageruppbyggnaden för fjärde kvartalet 2005 var lägre jämfört med ett år tidigare och förändringen motsvarade en negativ BNP-förändring på 0,3 procentenheter. Det var främst förändringen i lagren av växande skog och industrins lager av färdigvaror och produkter i arbete som påverkade negativt. Industrins insatsvarulager påverkade däremot positivt.

Exporten av varor och tjänster ökade med 7,7 procent och importen ökade med 8,5 procent. Tjänsteexporten visade en uppgång på nästan 16 procent medan tjänsteimporten ökade betydligt svagare och steg med 5,0 procent.
Exporten ökade för de flesta tjänster, bland annat gav företagstjänster och datakonsulttjänster stora bidrag till ökningen totalt. Export och import av varor ökade med 5,1 procent respektive 9,7 procent. En fortsatt stor handel med teleprodukter bidrog till exportökningen såväl som importökningen totalt. Exportnettot för varorna och tjänster tillsammans var positivt och uppgick till knappt 47 miljarder kronor i löpande priser.

Produktionen i näringslivet ökade med 3,3 procent. De varuproducerande branscherna steg med 1,7 procent medan de tjänsteproducerande branscherna ökade med 4,0 procent. Inom de varuproducerande branscherna var det framförallt teleproduktindustrin som bidrog till ökningen. Inom de tjänsteproducerande branscherna var det främst parti- och detaljhandel, kreditinstitut och försäkringsbolag samt företagstjänster som bidrog till ökningen. Men även flera av transportbranscherna visade stora ökningar. Flygbranschen minskade kraftigt hela 2005. Nedgången förklaras av att verksamheter som tidigare ingick i flygbranschen numera redovisas i andra branscher. Produktionen i de offentliga myndigheterna ökade 1,2 procent.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 1,4 procent och antalet sysselsatta med 0,9 procent.  Antalet arbetade timmar ökade i näringslivet med 1,6 procent och i de offentliga myndigheterna med 0,7 procent.

Helåret 2005
BNP ökade med 2,7 procent 2005 jämfört med 2004 och uppgick till 2 673 miljarder kronor i löpande priser.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade 2,4 procent jämfört med helåret 2004. De största positiva bidragen till utvecklingen kom från utgifterna för rekreation och kultur samt för möbler och hushållsartiklar. Jämfört med året innan ökade de utländska besökarnas konsumtion i Sverige.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,1 procent. Statliga konsumtionsutgifter sjönk med 0,3 procent medan de kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 1,6 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter steg med 1,3 procent medan landstingens konsumtionsutgifter ökade med 2,2 procent.

Fasta bruttoinvesteringar steg för tredje året i rad, nu med hela 8,3 procent. Näringslivet ökade med drygt 10 procent medan offentliga myndigheter var i det närmaste oförändrade minus 0,5 procent. I näringslivet ökade flertalet branscher sina investeringar. Statliga investeringar minskade 6,0 procent medan kommunala investeringar höjdes med 6,1 procent.

Lageruppbyggnaden för 2005 var betydligt lägre än året innan. Nedgången motsvarar en negativ BNP-förändring på 0,2 procentenheter.

Exporten ökade med 6,4 procent medan importen steg med 7,4 procent. Varuexporten steg med 4,5 procent och tjänsteexporten steg med drygt 12 procent. Varuimporten ökade med 8,1 procent och tjänsteimporten med 5,3 procent. Exportnettot i löpande priser uppgick till drygt 205 miljarder kronor.

Produktionen inom näringslivet ökade med 3,3 procent jämfört med året innan. Varuproduktionen steg med 2,6 procent och tjänsteproduktionen med 3,7 procent. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,1 procent.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade under 2005 med 0,5 procent och antalet sysselsatta ökade med 0,3 procent. Antalet sysselsatta i näringslivet ökade med 0,5 procent medan de minskade med 0,1 procent i de offentliga myndigheterna. Antalet arbetade timmar ökade med 0,9 procent i näringslivet medan de minskade med 0,3 procent i offentliga myndigheter. Arbetsproduktiviteten i näringslivet mätt i faktiska värden steg med 2,4 procent under 2005.

Sektorräkenskaper 2005
Hushållens disponibla inkomster ökade med 2,9 procent i löpande priser 2005 jämfört med 2004 till 1 339 miljarder kronor. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 1,9 procent. Lönerna ökade med 4,1 procent i löpande priser till 1 082 miljarder kronor. Transfereringsinkomsterna ökade med 1,6 procent och uppgick till 571 miljarder kronor. Av transfereringsinkomsterna minskade a-kasseersättningarna med 4,4 procent och sjukförsäkringsersättningarna med 10 procent medan aktivitets- och sjukersättningar ökade med 12 procent. Transfereringsutgifterna ökade med 4,5 procent till 972 miljarder kronor. Skatteutgifter ökade med 3,9 procent till 439 miljarder, sociala avgifter ökade med 4,1 procent till 500 miljarder kronor och andra transfereringsutgifter ökade med 20 procent till 33 miljarder kronor.

Den första preliminära uppskattningen av det finansiella sparandet i de inhemska sektorerna visade en minskning med 10 miljarder kronor och uppgick år 2005 till 161 miljarder kronor. Det finansiella sparandet inom den konsoliderade offentliga sektorn förbättrades år 2005 med 26 miljarder kronor kr till 67 miljarder kronor. Alla delsektorer inom offentlig sektor ökade sitt finansiella sparande. Staten vände ett underskott på 12 miljarder kronor till ett överskott på 3 miljarder kronor, främst beroende på ökade produktions- och inkomstskatter och sociala avgifter. Kommunsektorns finansiella sparande ökade med 9 miljarder kronor till 14 miljarder kronor, till största delen beroende på ökade skatteintäkter och statsbidrag. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande steg med 1 mdr till 50 miljarder kronor. Hushållens finansiella sparande har beräknats till 86 miljarder kronor vilket var en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med 2004. Företagssektorn som helhet hade ett positivt finansiellt sparande om 9 miljarder kronor under 2005 vilket inne¬bar en minskning med närmare 29 miljarder kronor relativt 2004. 

Revideringar
Sedan publiceringen 6 december har BNP-utvecklingen för första kvartalet höjts med 0,2 procentenheter till 2,1 procent. Andra och tredje kvartalet har höjts med 0,1 procentenhet till 2,3 procent respektive 3,5 procent.

Sedan föregående publicering har även BNP för kvartalen år 2001–2004 reviderats något men det påverkar inte årsuppgifterna. Revideringarna har för de flesta kvartal ändrat den faktiska utvecklingen av BNP marginellt och som mest 0,3 procentenheter för ett enskilt kvartal. Revideringarna är en följd av att kvartalens mönster över åren setts över.

Tabell 1 Kalenderkorrigerad BNP från produktionssidan, volymförändring (procent)

Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Utvecklingen är en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år.

               
 

2004

2005

  Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4
 
               
BNP till marknadspris
3,2 3,6 3,6 2,6 2,1 2,3 3,5 2,9
Därav
               
Varuproduktion (SNI 01-45)
5,3 7,6 9,4 6,2 2,8 2,6 2,9 1,7
del Tillv. ind (SNI 15-37)
8,0 10,9 11,3 8,9 0,5 4,3 3,2 2,4
Tjänsteproduktion (SNI 50-95)
2,5 2,5 2,1 2,5 2,8 3,4 4,6 4,0
S:a näringsliv [1]
3,5 4,0 4,3 3,2 2,9 2,9 4,1 3,3
Offentliga myndigheters produktion
2,2 2,1 0,7 -0,2 -0,4 -0,5 0,1 1,2
 
               
Sysselsättning, arbetade timmar
               
Kalenderkorrigerad
-0,7 0,3 -0,1 -0,7 -0,7 0,7 0,6 1,4

(1) Inklusive tullar och produktskatter netto.
Tabell 2 Säsongrensad BNP, volymförändring (procent)

De procentuella förändringstalen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal.

       
  kv 1 kv 2 kv 3 kv 4
1997
0,7 0,9 0,6 1,3
1998
0,4 1,3 0,9 0,7
1999
1,4 0,5 1,4 1,5
2000
0,9 1,5 0,7 0,0
2001
0,1 -0,1 0,4 0,9
2002
0,5 0,6 0,2 0,2
2003
0,5 0,4 0,7 0,9
2004
1,1 0,7 0,5 0,6
2005
0,6 0,8 0,9 0,7
Diagram 1 Säsongrensad BNP, procentuell förändring

Tabell 3 Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden
 

Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år.

Miljoner kronor, löpande priser
 

2004

2005

2005
  Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Helår Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Helår Kv 4
BNP till marknadspris
3,7 4,0 3,7 3,5 3,7 1,1 3,3 3,5 2,9 2,7 712 123
Import
2,4 7,2 7,5 8,3 6,4 5,1 8,1 7,8 8,5 7,4 306 882
Varor fob (SNI 01-45)
3,4 7,9 10,2 9,0 7,6 5,5 9,7 7,4 9,7 8,1 232 203
Tjänster (SNI 50-93)
-0,7 5,2 0,3 6,3 2,9 4,0 3,2 9,0 5,0 5,3 74 679
S:a Tillgång
3,4 4,8 4,8 4,8 4,5 2,2 4,6 4,7 4,5 4,0 1 019 005
 
                     
Hushållens konsumtionsutgifter
2,0 2,0 1,4 1,9 1,8 0,7 2,8 3,1 3,2 2,4 337 045
Egentliga hushåll
2,1 2,2 1,5 2,0 1,9 0,7 2,8 3,1 3,2 2,5 325 365
Hushållens ideella org (HIO)
-0,9 -0,9 -0,9 -0,4 -0,7 0,9 1,5 1,3 4,0 2,0 11 680
Offentliga konsumtionsutgifter
1,0 1,3 -1,0 -0,9 0,1 -0,1 0,9 0,7 2,6 1,1 197 478
Staten
-0,9 1,1 -3,3 -0,8 -0,9 -1,1 -1,7 -0,3 1,8 -0,3 58 118
Kommunerna
1,8 1,4 -0,2 -1,0 0,5 0,3 2,0 1,0 2,9 1,6 139 360
Fast bruttoinvestering
-3,3 5,4 7,4 10,1 5,1 9,3 9,7 10,3 4,7 8,3 125 551
Lagerinvestering [1]
0,0 -1,0 -0,1 -0,2 -0,3 -0,2 0,3 -0,7 -0,3 -0,2 4 949
Export
9,0 12,5 11,0 10,5 10,8 3,5 6,1 8,0 7,7 6,4 353 846
Varor fob (SNI 01-45)
8,3 12,4 8,7 9,5 9,8 2,4 4,5 6,2 5,1 4,5 260 842
Tjänster (SNI 50-93)
11,6 12,7 18,4 13,4 14,1 7,3 11,6 13,1 15,9 12,2 93 004
S:a Användning [2]
3,4 4,8 4,8 4,8 4,5 2,2 4,6 4,7 4,5 4,0 1 019 005

(1) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. (2) Inklusive förändring i värdeföremål.
Tabell 4 Hushållens disponibla inkomster och sparande i löpande priser, mdkr och procentuell förändring
 

Hushållens disponibla inkomster

Procentuell förändring

 

Löpande priser, mdkr

  2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005
Hushållens disponibla inkomster
1 170,1 1 230,8 1 268,2 1 301,3 1 339,5 8,5 5,2 3,0 2,6 2,9
därav
                   
Löner
959,3 990,2 1 014,2 1 039,4 1 081,8 5,8 3,2 2,4 2,5 4,1
Kollektiva avgifter
345,4 357,3 373,8 390,9 408,3 9,9 3,4 4,6 4,6 4,4
Driftsöverskott, egnahem
61,4 65,0 66,4 63,3 71,4 -4,6 5,9 2,1 -4,6 12,7
Sammansatt förvärvsinkomst
133,1 138,7 142,9 147,7 153,4 2,3 4,2 3,1 3,4 3,8
Kapitalinkomster, netto
43,9 23,4 22,6 27,4 24,8          
Transfereringsinkomster
496,5 505,9 544,8 562,6 571,4 4,9 1,9 7,7 3,3 1,6
Transfereringsutgifter (1)
869,5 849,7 896,5 930,1 971,5 0,9 -2,3 5,5 3,7 4,5
Transfereringsnetto
-373,0 -343,8 -351,7 -367,5 -400,2          
Sparande, netto
100,9 113,3 117,1 113,2 109,2          
varav sparande i tjänstepensioner
55,0 43,2 51,6 52,9 53,7          
 
                   
Sparkvot (2)
8,2 8,9 8,9 8,4 7,8          
 
                   
Kapitalförslitning
40,9 42,0 42,3 44,2 46,3 7,9 2,7 0,8 4,5 4,7
Realt sparande, brutto
48,9 53,7 59,1 66,0 69,9          
Finansiellt sparande
92,9 101,6 100,3 91,5 85,7          

(1) Transfereringsutgifterna är inklusive kollektiva avgifter. (2) Sparkvoten definieras som kvoten (uttryckt i procent mellan sparande och disponibel inkomst (inklusive sparandet i tjänstepensioner).
Tabell 5 Förändring i finansiellt sparande i löpande priser, mdkr

Förändring av det finansiella sparandet för olika sektorer jämfört med närmast föregående år

           
    2001 2002 2003 2004 2005

Företagssektorn (1)

  -1,7 84,5 32,8 -29,7 -29,4
 
           
Offentliga sektorn
  -50,4 -70,9 6,9 45,0 26,0
därav
Sta ten 110,5 -211,1 -2,1 32,9 15,3
 
Ko mmu ner -9,0 -8,6 7,4 10,1 9,5
 
Socialförsäk rin gss ekt orn -151,9 148,8 1,7 2,1 1,2
 
Socials ecu rit yfu nds          
Hushållssektorn
  67,0 8,7 -1,3 -8,8 -5,8
 
           
Inhemska sektorer, totalt (2)
  14,9 22,4 38,4 6,5 -9,2

(1) Inklusive ofördelade poster (2) Motsvarar förändringen i det finansiella sparandet mot utlandet.

Definitioner och förklaringar

Osäkerhet. Studier har visat att den kvartalsvisa BNP-utvecklingen under 90-talet i genomsnitt reviderats med 0,6 procentenheter från första estimat till definitiv version.

Volymförändringar. I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad). Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser. BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2000. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2000 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP.

Jämförbarhet med primärstatistik. Vid sammanställning av national-räkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika.

Avstämning. BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Se separat dokument ”Avstämningar och resultat i nationalräkenskaperna” på SCB:s webbplats länk http://w41.scb.se/nr0103

Förändrad redovisning av banktjänster (FISIM). För perioden 1993 och framåt har en förändrad redovisning av banktjänster införts i nationalräkenskaperna. Förändringen avser den del av banktjänsterna som mäts indirekt och tidigare kallades ofördelade banktjänster. Den nya redovisningen medför att BNP-nivån har höjts med ca en procentenhet. BNP-utvecklingen har dock endast påverkats marginellt.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2006-06-05 klockan 09.30.

Logotyp

Producent

SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 96


Förfrågningar

Andreas Lennmalm
08-506 940 54
Ann-Louis Päivinen
08-506 949 90
nrinfo@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.