På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2006-06-07 09:30 Nr 2006:141


Nationalräkenskaperna första kvartalet 2006:

BNP ökade med 4,1 procent

Sveriges BNP ökade första kvartalet 2006 med 4,1 procent, kalender¬korrigerad, jämfört med första kvartalet 2005. Första kvartalet präglades framförallt av en stark export och höga fasta brutto¬investeringar. Säsongrensad blev BNP-ökningen 1,1 procent jämfört med fjärde kvartalet 2005.

I texten angivna procenttal nedan avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För användningssidan används faktiska tal, eftersom ingen kalenderkorrigering görs. För BNP, produktionssidan och sysselsättningen används kalender¬korrigerade värden.

Första kvartalet 2006 innehöll flera arbetsdagar än första kvartalet 2005, vilket innebar att BNP kalenderkorrigerad blev 1,5 procentenheter lägre än den faktiska BNP-ökningen.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,8 procent jämfört med första kvartalet 2005. Utgifterna för möbler och hushållsartiklar, som ökade med 13 procent, och de fortsatta höga utgifterna för audio-, foto- och datorutrustning, som ökade med 28 procent, gav stora bidrag till utvecklingen. Även utgifterna för livsmedel och finansiella tjänster påverkade utvecklingen positivt.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,1 procent. De statliga konsumtionsutgifterna minskade med 0,5 procent medan de kommunala ökade med 1,7 procent. Inom kommunala myndigheter ökade primärkommunernas konsumtionsutgifter med 1,7 procent och landstingens konsumtions­utgifter steg med 1,8 procent.

Fasta bruttoinvesteringar steg kraftigt under det första kvartalet med 12 procent. En sådan kraftig ökning för ett enstaka kvartal har inte noterats sedan 1995. Näringslivets investeringar ökade med drygt 12 procent och både statliga och kommunala myndigheter följde med i uppgången med ökningar på knappt 14 respektive 3,9 procent. Inom näringslivet steg tillverkningsindustrins samlade investeringar med drygt 10 procent. Övriga branscher ökade också starkt, undantaget var transportbranschen som drog ned sina investeringar med närmare 10 procent. Maskin- , bostads- och övriga byggnadsinvesteringar steg med 20, 11 respektive 14 procent medan transportmedelsinvesteringarna minskade med 4 procent. 

De totala lagerinvesteringarnas bidrag till BNP-utvecklingen blev negativt för första kvartalet i år. Lagren ökade som vanligt under första kvartalet men ökningen var betydligt lägre än under första kvartalet år 2005. Nedgången motsvarade 0,4 procentenheters minskning av BNP. Industrins lager av produkter i arbete och färdigvaror ökade medan handelns varulager samt skogs­lagren minskade.

Exporten av varor och tjänster ökade med 14 procent. Liksom i slutet av 2005 ökade tjänsteexporten påtagligt och steg med 19 procent. Även varuexporten visade en stark ökning och steg med 12 procent. Importen steg 9,5 procent. Varuimporten ökade 8,5 procent, medan tjänsteimporten ökade 13 procent. Den starka exporten resulterade i ett högt exportnetto på 63 mdkr i löpande priser, vilket innebar en ökning med 16 mdkr jämfört med första kvartalet 2005.

Produktionen i näringslivet ökade med 4,9 procent. De tjänsteproducerande branscherna steg med 5,3 procent medan de varuproducerande ökade med 4,2 procent. Inom de varuproducerande branscherna var det byggindustrin, läkemedelsindustrin och maskinvaruindustrin som gav störst bidrag till BNP-utvecklingen. Inom de tjänsteproducerande branscherna var det främst parti- och detaljhandel och företagstjänster som bidrog till uppgången. Produktionen i de offentliga myndigheterna ökade med 0,7 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,1 procent, vilket är den högsta ökningen sedan 2001. I näringslivet ökade antalet sysselsatta med 1,6 procent och i de offentliga myndigheterna med 0,4 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 1,8 procent.

Hushållens disponibla inkomster steg med 4,3 procent i löpande priser första kvartalet 2006 jämfört med motsvarande period 2005. Den reala ökningen uppgick till 3,1 procent. De egentliga lönerna steg med 5,2 procent och transfereringsinkomsterna steg med 3,0 procent i löpande priser. Inkomst­skatterna, som är den största posten av transfererings­utgifterna, ökade med 4,9 procent i löpande priser.

Revideringar av 2005

I samband med beräkningarna av första kvartalet gjordes en översyn av 2005. Översynen medförde revideringar av hushållens konsumtionsutgifter, statliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar, lager samt export och import. Revideringarna har inte förändrat BNP i faktiska tal för något av de enskilda kvartalen och därmed inte heller för helåret 2005. Kalenderkorrigerad BNP har reviderats marginellt.

Tabell 1 Kalenderkorrigerad BNP från produktionssidan, volymförändring (procent)

Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Utvecklingen är en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år.

           
   

2005

2006
    Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1
 
           
BNP till marknadspris
  2,2 2,2 3,5 2,9 4,1
Därav
           
Varuproduktion (SNI 01-45)
  3,1 2,2 2,9 1,8 4,2
del Tillv. ind (SNI 15-37)
  2,8 1,8 3,0 2,3 4,6
Tjänsteproduktion (SNI 50-95)
  3,4 3,0 4,6 3,9 5,3
S:a näringsliv (1)
  3,0 2,8 4,1 3,3 4,9
Offentliga myndigheters produktion
  -0,4 -0,4 0,1 1,2 0,7
 
           
Sysselsättning, arbetade timmar
           
Kalenderkorrigerad
  -0,6 0,7 0,6 1,4 1,8

(1) Inklusive tullar och produktskatter netto.
Tabell 2 Säsongrensad BNP, volymförändring (procent)

De procentuella förändringstalen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal.

       
  kv 1 kv 2 kv 3 kv 4
1997
0,7 0,9 0,7 1,2
1998
0,5 1,3 0,8 0,7
1999
1,4 0,5 1,4 1,5
2000
1,0 1,5 0,7 0,0
2001
0,1 0,0 0,4 0,9
2002
0,5 0,6 0,2 0,2
2003
0,5 0,4 0,7 0,9
2004
1,0 0,8 0,5 0,6
2005
0,4 0,8 1,0 0,8
2006
1,1      
Diagram 1 Säsongrensad BNP, procentuell förändring

Tabell 3 Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden

Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande

            Miljoner kronor

period föregående år.

            löpande priser
               
 
2005         2006 2006
 
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Helår Kv1 Kv1
 
             
BNP till marknadspris
1,1 3,3 3,5 2,9 2,7 5,6 679 518
Import
5,4 7,9 7,2 8,3 7,3 9,5 288 147
Varor fob (SNI 01-45)
5,9 9,6 6,6 9,5 7,9 8,5 220 589
Tjänster (SNI 50-93)
3,9 2,8 8,9 5,1 5,2 12,7 67 558
S:a Tillgång
2,2 4,5 4,6 4,4 4,0 6,7 967 665
 
             
Hushållens konsumtionsutgifter
0,7 2,8 3,1 2,9 2,4 2,8 318 376
Egentliga hushåll
0,7 2,8 3,1 2,8 2,4 2,9 307 988
Hushållens ideella org (HIO)
0,9 1,5 1,3 4,0 2,0 2,1 10 388
Offentliga konsumtionsutgifter
-0,1 0,9 -0,1 2,0 0,7 1,1 177 666
Staten
-1,1 -1,7 -3,2 -0,3 -1,5 -0,5 47 242
Kommunerna
0,3 2,0 1,0 2,9 1,6 1,7 130 424
Fast bruttoinvestering
9,3 9,7 10,3 5,4 8,5 12,0 112 153
Lagerinvestering (1)
-0,1 0,5 -0,7 -0,4 -0,2 -0,4 7 809
Export
3,4 5,7 7,9 8,2 6,4 13,5 351 546
Varor fob (SNI 01-45)
2,8 4,8 6,6 5,4 4,9 12,0 269 433
Tjänster (SNI 50-93)
5,8 8,6 11,9 17,1 11,1 18,6 82 113
S:a Användning (2)
2,2 4,5 4,6 4,4 4,0 6,7 967 665

(1) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. (2) Inklusive förändring i värdeföremål.

Definitioner och förklaringar

Osäkerhet. Studier har visat att den kvartalsvisa BNP-utvecklingen under 90-talet i genomsnitt reviderats med 0,6 procentenheter från första estimat till definitiv version.

Volymförändringar. I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad). Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser. BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2000. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2000 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP.

Jämförbarhet med primärstatistik. Vid sammanställning av national-räkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika.

Avstämning. BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Se separat dokument ”Avstämningar och resultat i nationalräkenskaperna” på SCB:s webbplats länk http://w41.scb.se/nr0103

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2006-08-07 klockan 09.30.

Logotyp

Producent

SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
08-506 942 96


Förfrågningar

Andreas Lennmalm
08-506 940 54
Ann-Louis Päivinen
08-506 949 90
nrinfo@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.