På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2012-12-12 09:30 Nr 2012:948


Regionalräkenskaper, 2010, korrigerad version:

Svag Bruttoregionprodukt (BRP) följdes av stark återhämtning

Stora nedgångar noterades på många håll 2009, medan 2010 innebar motsvarande uppgångar i ekonomisk aktivitet. Det län som uppvisade den i särklass största uppgången år 2010 var Norrbotten, där bruttoregionprodukten (BRP) steg med hela 18,3 procent i volym. Den främsta förklaringen till detta var ett nästan lika stort fall 2009 som återtogs 2010.

Korrigering 2013-02-19

Korrigeringen innebär en mindre omfördelning mellan länen för åren 2009 och 2010. Uppgifter för riket är oförändrade.

Stockholms län uppvisade den näst lägsta ökningen av samtliga län 2010, 3,6 procent, men noterade å andra sidan ingen nedgång under 2009.  Län med stark tillväxt 2010 var Södermanland, Jämtland  och Värmland. Även för dessa län var det fråga om en återhämtning efter kraftiga fall 2009. Gotlands län uppvisade lägst tillväxt  med 3,0 procent.

De variabler som mäts i regionalräkenskaperna, exempelvis förädlingsvärden (BRP), löner och sysselsättning, följdes inte längre åt på samma självklara sätt under 2008-2010 som tidigare. Anledningen är att denna period var mycket turbulent  för svensk ekonomi och inrymde både mycket kraftiga upp- och nedgångar. Förädlingsvärdet, som styrs av produktionsuppgifter är betydligt mer lättrörligt i såväl nedgång som uppgång, jämfört med löner och sysselsättning.

BRP per invånare: Två län över riksgenomsnittet 2010, Stockholm och Norrbotten

Högst BRP per invånare 2010 hade Stockholms län med 486 000 kronor i löpande priser. Norrbotten tog sig upp på en andraplats med 406 000 kronor. Dessa två län var de enda som befann sig över riksgenomsnittet, 354 000 kronor.  Lägst BRP per invånare hade Gotlands län med 271 000 kronor.

Bidrag till BNP- utvecklingen: Stora län dominerar

BNP ökade med 6,6 procent i volym mellan 2009 och 2010. Av dessa 6,6 procent stod Stockholms och Västra Götalands län för 1,1 procentenheter vardera. Skåne län bidrog med 0,8 procentenheter. Av övriga län kan Norrbotten nämnas som relativt sin storlek uppvisade ett stort bidrag med 0,4 procentenheter.

BRP per sysselsatt: Norrbottens, Stockholms och Jämtlands län i topp

Norrbotten passerade genom sin starka BRP-utveckling 2010 Stockholm som det län som hade högst BRP per sysselsatt. Norrbottens län noterades för en BRP per sysselsatt på 879 000 kronor, Stockholms län hade 873 000 kronor. Därefter följde Jämtlands län med  791 000 kronor. Gotlands län hamnade lägst i tabellen med 545 000  kronor.

Sysselsättningen: Ökningar i många län

Under 2010 noterades den största ökningen av antalet sysselsatta i Norrbottens län, 2,5 procent, följt av Dalarna, Halland och Stockholm. I samtliga dessa län minskade sysselsättningen 2009. Små minskningar i sysselsättningen noterades år 2010 för Västernorrlands, Gotlands, Kalmar samt Jämtlands län.

Hushållens  disponibla inkomster: Jämn utveckling mellan länen, men fortsatt högst inkomster per invånare i Stockholm

Disponibel inkomst i Stockholms län uppgick år 2010 till 202 000 kronor per invånare. I Hallands och Uppsala län var motsvarande siffror 180 000 respektive 174 000 kronor. Stockholm och Halland var de enda länen som låg över riksgenomsnittets 176 000 kronor. Lägst var den disponibla inkomsten per invånare i Värmlands län, 160 000 kronor.

Mellan år 2009 och 2010 ökade de totala disponibla inkomsterna i länen med som lägst 1,5 procent till som högst 4,6 procent. Riksgenomsnittet innebar en ökning med 3,1 procent. Länet med störst ökning var Gotlands län med 4,6 procent.

Fasta bruttoinvesteringar: Ökningar 2010 efter fall 2009

Investeringarna inom de flesta Riksområden (NUTS 2, se definitioner nedan) ökade åter under 2010 efter unisona neddragningar 2009. Ett viktigt undantag var dock Stockholmsregionen där investeringarna 2010 gick ned med 11,0 procent. Västsveriges investeringar ökade med drygt 31,2 procent och Övre Norrlands med 14 procent. I båda dessa Riksområden noterades kraftiga  nedgångar 2009. I riket  steg investeringarna under 2010 med 7,7 procent.

Länsvisa mått för Bruttoregionprodukten 2010
 
BRP
volym-förändring
Bidrag till BNP-utveckling
BRP per invånare
BRP per sysselsatt
Disponibel inkomst per invånare

Län

procent

rang-ordning

procent-enheter

tkr löpande pris

rang-ordning

tkr löpande pris

rang-ordning

tkr löpande pris

rang-ordning

Norrbottens län
18,3 1 0,4 406 2 879 1 172 4
Södermanlands län
15,3 2 0,3 284 20 718 5 168 9
Jämtlands län
14,6 3 0,2 348 3 791 3 161 20
Värmlands län
10,1 4 0,2 287 19 695 10 160 21
Kronobergs län
9,4 5 0,2 328 6 670 17 170 6
Gävleborgs län
9,4 5 0,2 308 11 693 11 164 14
Västmanlands län
9,2 7 0,2 308 11 702 6 169 7
Kalmar län
9,2 7 0,2 303 16 682 15 164 14
Hallands län
8,8 9 0,2 310 9 698 9 180 2
Örebro län
8,4 10 0,2 310 9 672 16 163 18
Blekinge län
7,8 11 0,1 290 18 646 19 164 14
Västra Götalands län
7,1 12 1,1 340 5 702 6 172 4
Skåne län
6,6 13 0,8 308 11 684 14 168 9
Dalarnas län
6,4 14 0,2 311 8 702 6 166 13
Västerbottens län
6,4 14 0,2 315 7 691 12 163 18
Uppsala län
6,1 16 0,2 304 15 688 13 174 3
Jönköpings län
5,8 17 0,2 307 14 616 20 169 7
Västernorrlands län
5,2 18 0,1 341 4 750 4 167 11
Östergötlands län
4,1 19 0,2 297 17 657 18 167 11
Stockholms län
3,6 20 1,1 486 1 873 2 202 1
Gotlands län
3 21 0,0 271 21 545 21 164 14
RIKET
6,6
 
6,6
354
 
740
 
176
 

Definitioner och förklaringar

Vid denna publicering av de regionala räkenskaperna redovisas uppgifter enligt näringsgrensindelningen SNI 2007.

Publiceringen av uppgifter enligt SNI 2007 omfattar åren 2000-2010. Beräkning av uppgifter på kommunnivå har endast genomförts för 2009 och 2010, alltså inte för tidigare år.

Byte av näringsgrensindelning orsakar i sig inte några revideringar av riks- och länstotaler. Däremot har vissa revideringar av länstotaler införts av andra skäl.

BRP är ett aktivitetsrelaterat mått som visar hur stor produktionen är inom en region. BRP är inte ett mått på regional välfärd eller regionala inkomster.
Summan av regionernas BRP är, per definition, lika med rikets BNP.

De enskilda länens volymförändringstal uppvisar ofta tämligen stora fluktuationer från ett år till ett annat. Ett läns volymförändringstal för ett enskilt år bör tolkas med stor försiktighet. Man bör hellre studera volymutvecklingen över en lite längre period.

Arbetspendling över regiongränser påverkar BRP per invånare. Pendlare bidrar till produktionen i den region där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till den region där de är folkbokförda. Inpendling påverkar därför en regions BRP per invånare uppåt, medan utpendling påverkar BRP per invånare nedåt.

Även befolkningsstrukturen har betydelse för BRP per invånare. En region med en relativt stor andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden tenderar att få lägre BRP per invånare än en region där en större andel av befolkningen deltar i produktionen.

Branschstrukturen påverkar BRP per sysselsatt. En region med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, har vanligtvis relativt hög BRP per sysselsatt. Statliga och kommunala myndigheter redovisar definitionsmässigt inga driftsöverskott, driftsöverskotten är per definition lika med noll. En region med stor andel sysselsatta i offentliga myndigheter eller i branscher med låga, eller rentav negativa, driftsöverskott tenderar därmed att ha relativt låg BRP per sysselsatt. Observera att antalet sysselsatta i en region utgörs av alla personer som arbetar i denna region, både invånare i regionen och personer som pendlar in från andra regioner.

Hushållens disponibla inkomster visar hur mycket hushållen kan konsumera eller spara. Vid en jämförelse mellan olika regioner är skillnaderna i disponibel inkomst per invånare mindre än skillnaderna i BRP per invånare. Välfärdssystemen omfördelar inkomster mellan individer och mellan regioner via transfereringar.

Regionala räkenskaper följer det europeiska räkenskapssystemet för national- och regionalräkenskaper ENS95. Detta innebär att den statistik som publiceras för sysselsättning och lönesummor ej direkt kan jämföras med annan statistik som SCB publicerar för samma mått. Exempelvis gör national- och regionalräkenskaper tillägg för värnpliktiga och för svart arbetskraft.

Regional indelning görs i enlighet med NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques), den regionala indelning som används inom EU. NUTS 0 utgörs av hela riket, NUTS 1 av 3 landsdelar, NUTS 2 av 8 riksområden, NUTS 3 av 21 län och NUTS 5 av 290 kommuner.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2013-12-12.

Logotyp

Producent

SCB, Nationalräkenskaperna
Box 24300
104 51 STOCKHOLM
08-506 942 96


Förfrågningar

Eddie Karlsson
08-506 945 36
nrinfo@scb.se

Johanna Erkelius
08-506 943 64
nrinfo@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.