På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2016-03-08 09:30 Nr 2016:51


Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/16:

Studieintresset störst bland kvinnor

Sex av tio elever i gymnasieskolans årskurs 3 planerar att inom tre år påbörja en högskoleutbildning. Bland kvinnorna är det omkring 65 procent som planerar att läsa vidare jämfört med runt 55 procent av männen.

Intresset för att studera vidare har varit ungefär detsamma sedan läsåret 2003/04. Andelen män med studieplaner ökade dock mellan läsåren 2013/14 och 2015/16, vilket gör att skillnaden mellan kvinnor och män ser ut att ha minskat något.

Planerar att börja läsa på universitet/högskola inom de närmaste tre åren

Elever i gymnasieskolans årskurs 3 läsåren 2003/04–2015/16 efter kön och läsår.

Planer på att börja läsa på universitet/högskola inom de närmaste tre åren

På högskoleförberedande program planerar omkring 80 procent av eleverna att läsa vidare. Störst är studieintresset bland elever på naturvetenskapsprogrammet, där ungefär 90 procent har studieplaner.

Bland eleverna på yrkesprogram är det cirka 30 procent som planerar att läsa vidare och 50 procent som inte gör det. Omkring 35 procent av kvinnorna har inga studieplaner jämfört med 55 procent av männen.

De vanligaste orsakerna till varför eleverna vill läsa vidare är för att det krävs för det yrke de siktar på, att det gör att de kan få ett intressant jobb, att det gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden eller att de vill ha ett arbete med hög lön. Det går här att se skillnader mellan könen. Exempelvis är det en större andel kvinnor än män som anser att den främsta anledningen till att studera vidare är att yrket kräver det, medan en något större andel män än kvinnor anger att orsaken är att de vill ha ett arbete med hög lön.

Närhet till bostad viktigare för kvinnor

Bland de elever som vill läsa vidare är Lunds och Göteborgs universitet de populäraste lärosätena, vilket varit fallet i de senaste tio årens undersökningar. Andra populära lärosäten är Stockholms och Uppsala universitet.

Utbildningens kvalitet samt att universitetet/högskolan har ett gott rykte är de främsta anledningarna till varför eleverna vill studera vid ett särskilt lärosäte. Att lärosätet ligger nära bostaden har också betydelse för valet. Närheten till bostaden verkar ha lite större betydelse för kvinnor än för män. Cirka 20 procent av kvinnorna anser att den främsta anledningen till valet av lärosäte är att det ligger nära bostaden jämfört med omkring 10 procent av männen.

Kvinnor väljer samhällsvetenskap och män teknik

Samhällsvetenskap och vård/omsorg är de områden kvinnor i första hand vill studera. För män är det främst teknik, ekonomi och data. Andelen kvinnor som vill studera samhällsvetenskap är ungefär 15 procent jämfört med omkring 5 procent av männen. Andelen män som vill studera teknik är cirka 20 procent jämfört med 5 procent av kvinnorna.

Kvinnor är i högre grad än män osäkra på sitt val av ämnesområde. Medan omkring 15 procent av kvinnorna inte alls känner sig säkra på sitt ämnesval är det bara runt 5 procent av männen som inte gör det.

De som inte vill studera vidare inom tre år vill arbeta istället

Ungefär 15 procent av kvinnorna och 30 procent av männen har inga planer att påbörja högskolestudier inom de närmaste tre åren. De vanligaste anledningarna till att inte vilja läsa vidare på universitet/högskola är både för män och för kvinnor att de vill arbeta istället eller att de är skoltrötta. Det är dock en större andel kvinnor än män som anger att en orsak är att de ska gå en annan utbildning istället, till exempel komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola, eller att de ännu inte vet vad de vill göra med sitt liv.

Omkring 35 procent av de elever som läser högskoleförberedande program vill läsa på universitet/högskola någon gång i framtiden, men inte inom de närmaste tre åren. Det kan jämföras med runt 10 procent av eleverna på yrkesprogram. Av dem som läser yrkesprogram uppger ungefär var sjätte elev att en anledning till att de inte vill studera vidare är att de inte är behöriga att söka till universitet/ högskola. Omkring var tionde elev på yrkesprogram uppger att de inte har blivit erbjudna att läsa in de kurser som behövs för att bli behöriga.

Definitioner och förklaringar

Gymnasieungdomars studieintresse är en urvalsundersökning som genomförts sedan läsåret 1992/93. Fram till läsåret 2003/04 gjordes undersökningen varje år och därefter vartannat år. Undersökningen avseende läsåret 2015/16 genomfördes under oktober –december 2015 via post- och webbenkät.

Målpopulationen är elever i gymnasieskolans årskurs 3. I 2015 års undersökning ingick 4 996 elever och svarsandelen i urvalet, med hänsyn tagen till urvalets design, var 46 procent. I och med att statistiken är baserad på ett urval är de skattningar som presenteras förknippade med en viss osäkerhet. Felmarginaler för läsår 2013/14 och 2015/16 redovisas på statistikproduktens webbsida. Dessa avser 95-procentiga konfidensintervall runt punktskattningen.

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i Tema-rapporten Utbildning 2016:2 Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/16.

Logotyp

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för statistik om utbildning och arbete
701 89 Örebro


Förfrågningar

Anna Andersson
019-17 62 52
anna.andersson@scb.se






Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.