På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Vanliga frågor och svar om löner

1. Vad är skillnaden på lön och inkomst?

Vad tjänar du? Ja, vad menar man med tjänar? Är det lönen du får varje månad eller är det din inkomst under förra året? I dagligt tal används ofta lön och inkomst som synonyma uttryck, men i statistiken är det två helt skilda begrepp. Det är dock vanligt att begreppen blandas ihop.

Lön är ersättningen man får för utfört arbete. Den uttrycks för en given tids­enhet, t.ex. kronor per timme eller månad. Inkomsten är ett vidare begrepp än lön. Inkomsten på­verkas bland annat av arbets­tidens längd och inkluderar även andra inkomst­slag än lön. Det innebär att två personer med samma timlön kan ha olika inkomster, beroende på sin syssel­sätt­nings­grad, eventuell från­varo eller över­tid samt övriga inkomstslag.

Nedan följer ett exempel som tydligt visar detta.

Person A

  • Timlön 120 kronor
  • Arbetar heltid,
    165 timmar/månad 
    (165 h*120 kr=19 800 kr )
  • Arbetar övertid, får för det
    1 500 kr extra
  • Inkomst:
    19 800 kr+1 500 kr
    =21 300 kr

  Person B

  • Timlön 120 kronor
  • Arbetar deltid,
    80 timmar/månad 
    (80 h*120 kr=9 600 kr )
  • Sjukskriven 1 dag –450 kr
  • Vård av sjukt barn –900 kr
  • Inkomst:
    9 600 kr–450 kr–900 kr
    =8 250 kr

Exemplet visar att skill­naden mellan lön och inkomst, för en person, kan vara mycket stor. En person som exempel­vis går ner från hel­tids‑ till halv­tids­tjänst­göring får en kraftigt reducerad inkomst medan lönen per tids­enhet inte på­verkas. Speciellt viktigt är det att beakta detta i samman­hang där jäm­för­elser görs mellan kvinnor och män, då graden av del­tids­tjänst­göring, från­varo, över­tid etc. skiljer sig mellan könen. Dessa faktorer på­verkar inkomsten starkt men däremot inte lönen.

Inkomst från arbete är en del av det totala inkomst­begreppet. I inkomsten ingår dessutom bl.a. ersätt­ningar som sjuk‑ och för­äldra­penning, bidrag som bostads‑ och social­bidrag samt inkomst av kapital. Inkomst kan användas för att t.ex. analysera för­del­nings­frågor och budget­effekter. Inkomst­statistik redovisas i Hus­hållens ekonomi.

2. Jag har ett avtal som ska justeras enligt AKI-index SNI 2002 men jag hittar bara något som heter SNI 2007? Kan ni hjälpa mig?

SNI är en förkortning för ”Standard för Svensk närings­grens­indel­ning” och AKI redovisas enligt den senaste versionen (2007) sedan januari 2008. AKI enligt SNI 2002 upphörde dock inte förrän december 2008, varför det är möjligt att räkna fram en föränd­ring av AKI enligt SNI 2002 fram till valfri månad 2008 och vidare från samma månad 2008 enligt SNI 2007. Det råder dock inte något exakt ”ett-till-ett”-för­håll­ande mellan redo­vis­nings­grupperna i de olika SNI‑versionerna. Om man beslutar sig för att fortsätta ett avtal enligt SNI 2002 med den bästa mot­svar­ig­heten i SNI 2007 bör alltså båda parterna vara överens om detta innan upp­räkning sker.

Nedan ges en tabell över de ungefärliga mot­svar­ig­het­erna på redo­vis­nings­grupper från AKI SNI 2002 till AKI för SNI 2007, på bokstavsnivå:

AKI enl.
SNI 2002
AKI enl.
SNI 2007
C B
C+D B+C
C-E B-E
D C
28-35 25-30, 33
F F
G+H G+I
I H+J
J+K K-N
M-O P-S
C-O exkl. L B-S exkl. O

Observera att AKI enligt SNI 2007 innehåller ytter­ligare redo­vis­nings­grupper jäm­fört med tidigare. Läs mer om SNI 2007 i Standard för svensk närings­grens­indelning.

3. Hur beräknar jag det nya avtals­priset utifrån AKI? Ska jag subtra­hera eller dividera index­talen för att få ut för­änd­ringen?

För att få ut den procentuella för­änd­ringen måste index­talen divideras med varandra. Om index­talet för januari år 2 är 250 och index­talet för januari år 1 är 200 blir den procent­uella för­änd­ringen 25 procent ((250/200–1)*100). Skulle man istället subtrahera index­talen får man 50 vilket inte indikerar den procent­uella för­änd­ringen. Läs mer om Arbets­kostnads­index i avtal.

4. Var hittar jag Omsorgs­prisindex (OPI) och Vård­pris­index (VPI), och vad skiljer dessa år?

OPI och VPI är inte SCB-produkter, utan publiceras av Sveriges Kommuner och Lands­ting (SKL). På SKL:s webb­plats finns mer information om deras indexserier.

5. Jag ska skriva ett avtal med en leverantör och ska använda bland annat arbets­kost­nads­index för arbetare respektive tjänste­män. Vad bör jag tänka på?

Eftersom det är två olika index för arbetare respektive tjänstemän är det viktigt att ange hur stor andel av beloppet som ska hänföras till respektive index. Läs mer om Arbets­kost­nads­index (AKI) och vad du generellt bör ange i ett avtal som hänvisar till arbets­kost­nads­index.

6. Jag vill se hur min lön ligger till jämfört med genom­snitts­lönen för min yrkes­grupp. Hur gör jag då?

Enklast är att du går in i SCB:s Löne­data­bas. Där finns färdiga tabeller efter yrkes­grupp fördelade på ålders­grupp, utbild­nings­nivå samt sektor. Ange där det yrke (det räcker med de första bok­stäv­erna) du letar efter och tryck på sök. Du får nu upp alla yrkes­grupper som inne­håller din sökning. Klicka på yrkes­koden. Du får nu upp klar­text för yrkes­koden samt resultatet från den senaste löne­statistiken.

Om du vill ha löne­uppgifter för flera år eller jämföra flera yrken kan du gå in i SCB:s statistik­databas. Ofta under­lättar det om du vet vilken yrkes­kod yrket har. Sök därför först i vår sök­funktion för yrke för att hitta rätt yrkes­kod. Läs även mer om hur Standard för svensk yrkes­klassi­ficer­ing (SSYK) är uppbyggd.

7. Jag har hört att AKI kommer att upphöra, stämmer det?

AKI beräknas och publiceras inom SCB:s uppdrags­verk­samhet och nuvarande avtal rörande AKI sträcker sig till och med publicer­ingen av preliminära index­tal avseende december 2013. Det innebär att SCB inte kan garantera att AKI fortlever efter den sista publicer­ingen avseende 2013, men har för avsikt att försöka få till stånd en fortsatt finansiering av produkten. Mer information ges löpande i denna fråga.

8. Hur definieras personal­kategorierna arbetare respektive tjänstemän?

Klassificeringen är inte knuten till vissa yrken utan sätts av företagen i statistik­redo­vis­ningen. Upp­del­ning på arbetare och tjänste­män görs endast i löne­statistiken för privat sektor. Arbetare brukar definieras som anställda till­hörande LO‑för­bundens avtals­områden. Som tjänste­män definieras anställda inom SACO‑ och TCO‑för­bundens avtals­områden samt anställda med med­arbetar­avtal.

9. Jag söker löne­statistik som är äldre än den som finns i statistik­data­basen. Finns det?

SCB kan på uppdrag ta fram statistik som saknas i statistik­data­basen. Läs mer på sidan Statistik anpassad för dig.

10. Kan SCB säga något om löne­utveck­lingen för de närmaste åren?

Nej, SCB gör inga prognoser om löne­utveck­ling. Vi hänvisar till Kon­junk­tur­insti­tutets webb­plats där rapporter om bl.a. löne­utveck­ling publiceras.