På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

SCB svarar på kritik mot KPI

Nyhet | 2017-01-31

Som svar på den kritik som riktas mot konsumentprisindex, KPI, i en debattartikel av Peter Malmqvist i Dagens Industri, 30 januari 2017, vill SCB klargöra statistikens innehåll.

Artikelförfattaren riktar kritik mot måttet KPI och dess tolkningsbarhet med hänvisning till att SCB justerar index för kvalitetsförändringar.

Hur kvalitetsförändringar ska hanteras i ett prisindex är en ständigt debatterad fråga, både bland användare och statistikproducenter. Nämnden för konsumentprisindex har också många gånger diskuterat dessa frågor. Metodval och i vilka lägen kvaliteten kan anses ha ändrats för olika varor och tjänster behöver därför ständigt diskuteras. Det råder dock konsensus om att ett KPI ska ta hänsyn till förändringar i kvalitet. Det gäller särskilt ett KPI som gör anspråk på att vara ett levnadskostnadsindex, som är fallet i Sverige

Vad menas då med begreppet kvalitet? I KPI-sammanhang är innebörden att likställa med nyttan i ett konsumentperspektiv. Högre nytta innebär högre kvalitet, vilket inte får blandas ihop med prisförändringar i sammanställningen av ett KPI. Anledningen till att SCB gör justeringar för kvalitetsskillnader då varor och tjänster i ekonomin ändras eller ersätts är att prisutvecklingen måste avse jämförbara varor och tjänster över tid. Utelämnad justering innebär att jämföra priser på äpplen och päron. I ett sådant läge blir KPI i princip oanvändbart för alla dess syften.

Väl beprövade metoder

Hur mycket bättre (eller sämre) en produkt blivit omges såklart med ett hyfsat mått av osäkerhet. Av den anledningen strävar SCB efter att i största möjliga mån använda väl beprövade metoder som är harmoniserade internationellt. De metoder som används i det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) är de som används också i vårt nationella KPI. Varje år rapporterar vi arbetet med kvalitetsjusteringar, inklusive skattningar av vilken inverkan justeringarna haft på KPI, till Nämnden för konsumentprisindex. Vi är i möjligaste mån transparenta med effekterna på index genom att ta fram så kallade implicita kvalitetsindex (IQI Implicit Quality Index). I KPI:s kvalitetsdeklaration redogörs för hur man kan se på kvalitetsjusteringar som en felkälla.

Vad gäller teknikutveckling är det inte så att SCB tolkar all ny funktionalitet som kvalitetsförbättringar utan att fundera över om tekniken används eller medför en ökad nytta. Med de metoder som används handlar det om att skatta huruvida det faktiskt tillfört nytta eller inte. Exempelvis innebär inte antalet HDMI-ingångar i en TV något som alltid bedöms tillföra någon större nytta, däremot bedömdes det som högre nytta när mobiltelefonen fick en kamera.

Nytta för konsumenten

Få hävdar att en mobiltelefon idag inte är bättre än den var för 20 år sedan. Egentligen är det inte ens samma produkt och det kan vara därför man hamnar i funderingar kring om de verkligen är 10 gånger så bra. Av den klassifikation vi följer i KPI kallas det fortfarande för mobiltelefon i statistiken trots att det idag är telefon, kamera, musikspelare, dator, kalender, fjärrkontroll, babywatch etc. Hur många gånger bättre den blivit omges därmed såklart av ett mått av osäkerhet. Men som en jämförelse kan nämnas att de avskalade telefoner som trots allt säljs idag kostar någon eller några hundralappar jämfört med några tusenlappar för 20 år sedan.

Att en bil som är bränslesnål är av högre kvalitet (allt annat lika) ser vi inte som något svårt tolkningsproblem. Konsumenten kan då öka sin nytta genom att konsumera annat än bensin. Inte konstigare än att man behöver köpa färre blöjpaket om förpackningen innehåller fler blöjor.

 

För ytterligare information

Martin Kullendorff, enhetschef, enheten för prisstatistik

010-479 45 24

martin.kullendorff@scb.se

Peter Nilsson, produktansvarig, konsumentprisindex

010-479 42 21

peter.nilsson@scb.se