På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-06-30
Nr 2014:43

Författare

Therese Hedlund

arbetar med arbets­mark­nads­statistik på SCB.

010-479 65 44

therese.hedlund@scb.se

Susanne Gullberg Brännström

arbetar med arbets­mark­nads­statistik på SCB.

010-479 66 61

susanne.gullbergbrannstrom@scb.se

Fakta

Statistiken bygger på uppgifter från Register­baserad arbets­marknads­statistik (RAMS), Longitud­inell inte­grations­databas för Sjuk­för­säk­rings- och Arbets­marknads­studier (LISA) och Register­baserad aktivitets­statistik (RAKS).

Medelinkomst har beräknats genom att lägga ihop inkomst av lön och närings­verksamhet, sjuk­penning, arbets­skade­sjuk­penning, rehabili­terings­ersätt­ning, för­äldra­penning, till­fällig för­äldra­penning och vård av närstående.

För att inkluderas i gruppen unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) ska personen under ett helt år inte ha haft studie­medel, varit utbild­nings­regi­strerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar, inte haft inkomster från för­värvs­arbete och militär­utbild­ning över ett bas­belopp, samt inte ha arbets­pendlat till Norge eller Danmark.

Bemanningsjobb vanlig väg in på arbetsmarknaden

Att jobba inom detaljhandeln, för bemannings­företag, eller att få jobb som nyut­exami­nerad lärare är en vanlig väg in på arbets­marknaden för unga. Det fram­kommer när vi följer gruppen 19-år­ingar från 2003 nio år framåt i tiden. Men 12 procent av dem fanns varken i arbete eller i studier 2012.

Ung man i kostym

För att illustrera ungas väg in på arbets­marknaden har vi valt att studera alla 19-år­ingar som var folkbok­förda i Sverige 2003, totalt 103 298 personer. Under det första året vi följer dem var 49 procent klassificerade som förvärvs­arbetande, varav 12 procent studerade samtidigt. Vi gör antagandet att arbetet de hade vid det här tillfället var deras första riktiga jobb.

Fem år senare, 2008, fyllde ungdomarna 24 år och då hade ytterligare 20 procent börjat förvärvs­arbeta. Totalt rörde det sig om 69 procent, varav 15 procent även studerade. Drygt hälften av de som arbetade hade gymnasie­utbild­ning som högsta utbild­nings­nivå, vilket betyder att dessa valde arbete framför fortsatta studier. Fram till år 2008 hade var tredje förvärvs­arbetande ungdom påbörjat, och i vissa fall även avslutat efter­gymnasiala studier.

Ytterligare fyra år senare, 2012, fyllde ungdomarna 28 år och då var 80 procent ute på arbets­marknaden, varav 9 procent studerade samtidigt. Det rörde sig om 48 procent kvinnor och 52 procent män.

Sysselsättning 2003

Cirkeldiagram över sysselsättning 2003

Sysselsättning 2008

Cirkeldiagram över sysselsättning 2008

Sysselsättning 2012

Cirkeldiagram över sysselsättning 2012

Statistiken visar också att branscherna som personerna i den här gruppen förvärvs­arbetar i skiljer sig åt mellan åren. De flesta 19-år­ingarna som fick sitt första jobb 2003 arbetade inom Detalj­handeln. Totalt rörde det sig om 23 procent av kvinnorna och 13 procent av männen. Fem år senare fick de flesta sitt första jobb i branschen Andra företags­tjänster, där det är vanligt att arbeta inom personal­uthyrning och på bemannings­företag. Av de 935 personer som fick sitt första jobb som 28-år­ingar 2012 började 16 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att jobba i utbild­nings­branschen. De flesta av dem var lärare. Förändringen i vanligaste bransch för första jobbet tyder på att de ungdomar som valde att vidare­utbilda sig efter gymnasiet nu börjar bli färdig­utbildade. Av de unga som förvärvs­arbetade 2012 var 41 procent gymnasie­utbildade, medan andelen personer med efter­gymnasial utbildning på minst tre år var 32 procent.

Tidiga inkomstskillnader mellan könen

Redan i tidig ålder kan man se skillnader i inkomst mellan könen trots samma utbild­nings­nivå. Medel­inkomsten för de 19-år­ingar som förvärvs­arbetade 2003 var 65 500 kr för kvinnor och 73 300 kr för män. De låga inkomsterna tyder dock på att de flesta inte fullt ut har etablerat sig på arbets­marknaden. Fem år senare har inkomsterna ökat markant, samtidigt som köns­skillnaderna har förstärkts. Medel­inkomsten bland de som arbetade i denna grupp var 176 500 kr för kvinnor och 227 200 kr för män.

Går vi ytterligare fyra år framåt i tiden, till 2012, så har medel­inkomsten för de förvärvs­arbetande i gruppen ökat till 248 500 kr för kvinnor och 306 900 kr för män. Att köns­skillnaderna består och förstärks något kan ha många förklaringar, bland annat att 16 procent av kvinnorna under året hade varit föräldra­lediga i mer än 90 dagar. Detta kan jämföras med 2 procent av männen.

Medelinkomst för förvärvsarbetande, ej inflationsjusterad, 2003–2012

Linjediagram över löneutveckling 2003-2012

Men alla personer blir inte förvärvsarbetande eller fortsätter med studier när de är 19 år. Många tar ett sabbatsår direkt efter gymnasie­studierna, så att undersöka gruppen vid denna ålder ger ingen rätt­visande bild. Däremot visar cirkel­diagrammet ovan att 10 467, eller 10 procent av ungdomarna, varken arbetade eller studerade vid 24 års ålder. Dessa definieras bland annat av att de inte har tjänat över ett basbelopp (42 400 kr), och inte heller varit inskrivna i studier eller fått studiemedel under året. Vi ska nu titta på hur det har gått för denna grupp mellan 2008 och 2012.

Vid startåret 2008 saknade 19 procent av dessa 24-år­ingar inkomst helt och hållet. 15 procent fick ekonomiskt bistånd. Det var 17 procent som vårdade barn och ytterligare 14 procent hade en förvärvsinkomst under ett basbelopp.

Efter två år, 2010, har var fjärde person börjat förvärvs­arbeta och fått en inkomst över ett basbelopp och 8 procent fick studiemedel. Det betyder att de har lämnat gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Vi ser även att andelen som helt saknar inkomst minskade med 6 procent­enheter till 13 procent. Det är också färre som fick ekonomiskt bistånd, 11 procent.

Efter ytterligare två år, 2012, tjänade 35 procent över ett basbelopp och 7 procent fick studiemedel. Andelen som helt saknar inkomst har sjunkit till 9 procent. Även gruppen som vårdar barn har minskat, vilket tyder på att föräldra­ledighet kan ha varit anledningen till att de tidigare hamnade i gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Bland de ungdomar som fick aktiv­itets­­ersätt­ning på grund av en sjukdom, skada eller funktions­nedsätt­ning finns det personer som inte kan arbeta eller studera, vilket är en trolig anledning till att andelen ligger kvar på omkring 20 procent under alla år. Antalet som varken arbetade eller studerade år 2008 har halverats och 2012 fanns 4 878 personer kvar. Det kan alltså konstateras att många som varken arbetar eller studerar under ett visst år tar sig ur sin situation relativt snabbt och går vidare, främst till att arbeta.

Huvudsaklig inkomstkälla för unga som varken arbetade eller studerade år 2008

Cirkeldiagram över huvudsaklig inkomstkälla för unga som varken arbetade eller studerade år 2008

I övrigt ingår ersättning för arbetsmarknads­politiska åtgärder, sjukdoms- och arbets­skade­ersättning, arbetslöshets­ersättning samt ålderspension.

Huvudsaklig inkomstkälla år 2010 för unga som varken arbetade eller studerade år 2008

Cirkeldiagram över huvudsaklig inkomstkälla år 2010 för unga som varken arbetade eller studerade år 2008

I övrigt ingår ersättning för arbetsmarknads­politiska åtgärder, sjukdoms- och arbets­skade­ersättning, arbetslöshets­ersättning, ålders­pension samt avlidna och utvandrade.

Huvudsaklig inkomstkälla år 2012 för unga som varken arbetade eller studerade år 2008.

Cirkeldiagram över huvudsaklig inkomstkälla år 2012 för unga som varken arbetade eller studerade år 2008.

I övrigt ingår ersättning för arbetsmarknads­politiska åtgärder, sjukdoms- och arbets­skade­ersättning, arbetslöshets­ersättning, ålders­pension samt avlidna och utvandrade.

Etiketter