På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:31

Författare

Johannes Holmberg

är skribent i tid­skrift­erna SCB‑Indika­torer och Sveriges Ekonomi.

010-479 45 11

johannes.holmberg@scb.se

Sveriges skuldsättning bland de lägsta i EU

I denna artikel behandlas den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld­sättning enligt EU:s konver­gens­kriterier. Genom­gången visar att många EU-länder inte uppfyller kriterierna. Sverige till­hör dock inte dessa. Sveriges skuld som andel av BNP är istället bland de lägsta i EU och det finansiella sparandet är positivt.

Nationsflaggor utanför myndighetsbyggnad

Den 23 april publicerade EU‑kommissionens statistik­myndighet Eurostat en samman­ställning av den offentliga sektorns sparande och brutto­skuld i respektive medlems­land. För Sverige rapporterar Statistiska central­byrån dessa uppgifter till Eurostat två gånger per år. Rapport­eringen omfattar data för de senaste fyra åren samt en prognos för inne­varande år. Prognosen ansvarar Finans­departe­mentet för. Bak­grunden till rapport­eringen hittas i Maastricht­fördraget från 1992 och mer specifikt i protokollet om Excessive Deficit Procedure (EDP). I detta protokoll beskrivs de finans­politiska krav som ställs på medlems­länderna för att delta i valuta­unionen EMU. Det innebär bl.a. att den offentligs sektorns finansiella sparande inte får vara under ‑3 procent av BNP och att den offentliga sektorns brutto­skuld inte får överstiga 60 procent av BNP.

Det senaste årets kris i euroländerna i Sydeuropa har tydliggjort vikten av att följa de upp­satta reglerna för att valuta­unionen ska kunna över­leva. De regler som från början sattes upp blev med tiden allt lösare. Något bra och rätt­vist system för ”bestraffning” av de länder som inte följer reglerna har inte funnits och därför har en stor del av länderna brutit mot reglerna. Även de största medlems­länderna hör till denna kategori. Den finans­pakt som beslutades om i början av 2012 kan ses som ett resultat av att man insett att medlems­ländernas finans­politiska disciplin varit för dålig och att man nu vill sätta upp ytterligare regelverk för att för­bättra den. I denna pakt, som främst gäller euro­länderna men där övriga EU‑länder förutom Stor­britan­nien och Tjeckien valt att delta, är gränsen för det strukturella budget­under­skottet satt till 0,5 procent av BNP. Vissa formaliteter åter­står dock innan pakten blir verklighet.

Negativt finansiellt sparande i EU

Finansiellt sparande

Procent av BNP

Linjediagram över finansiellt sparande i procent av BNP

Källa: Eurostat

De europeiska statsfinanserna har försvagats under en rad år och det genom­snittliga finansiella sparandet i EU‑länderna har varit negativt de senaste elva åren. Botten­noteringen var 2009 då under­skottet var 6,9 procent av BNP. Det på­verkades givetvis av att det rådde en djup låg­konjunktur till följd av finans­krisen. Sådana konjunktur­sväng­ningar påverkar per automatik det finansiella sparandet negativt men mer anmärk­nings­värt är att sparandet varit negativt även i perioder med hög­konjunktur.

Det var endast tre länder som hade över­skott 2011, däribland Sverige. Störst över­skott stod Ungern för med ett finansiellt sparande på 4,3 procent av BNP. Det var dock första året under hela 2000‑talet som Ungern gått med över­skott. Landet har annars haft en historia av stora budget­under­skott och man har inte upp­fyllt kravet på att hålla under­skottet på max 3 procent av BNP ett enda år sedan 2000.

Endast tio länder klarade sig på rätt sida tre­procents­gränsen 2011. Det var dock en klar för­bättring mot året innan då endast fem länder klarade gränsen. Störst under­skott hade Irland med ett negativt finansiellt sparande som mot­svarade 13,1 procent av BNP. Grekland har haft ett negativt finansiellt sparande under hela 2000‑talet och hade 2011 ett under­skott på 9,1 procent av BNP, vilket var näst störst inom EU.

Hög skuldsättning

Offentliga sektorns bruttoskuld

Procent av BNP

Linjediagram över offentliga sektorns bruttoskuld i procent av BNP

Källa: Eurostat

Storleken på den offentliga sektorns skuld skiljer sig mycket mellan EU‑länderna. Den lägsta skulden i förhåll­ande till BNP står Estland för med 6 procent av BNP. Sverige har en för­hållande­vis låg skuld och förutom Estland är det bara Bulgarien, Luxem­burg och Rumänien som har lägre inom EU. Grekland står i särklass som det land med högst skuld, 2011 upp­gick de till 165 procent av BNP. I början av 2012 lyckades dock Grekland att få till en första skuld­ned­skrivning och målet är att skulden ska vara nere i 120 procent av BNP 2020. Landet kommer alltså att dras med en väldigt hög skuld en lång tid fram­över. Näst störst skuld 2011 hade Italien som hade en skuld på just 120 procent av BNP. Även de största ekonomierna i EU (Tyskland, Frankrike och Stor­britan­nien) har skulder som över­stiger 80 procent av BNP. Den genom­snittliga skulden för hela EU är 83 procent av BNP och inte ens hälften av länderna klarar gränsen på 60 procent.

Man bör dock vara försiktig med att endast titta på storleken på skulden. Landets skuld­samman­sättning är av stor betydelse för hur stor skuld ett land klarar. Om större delen av skulderna är inhemska så är det generellt lättare att finansiera dem, vilket Italien är ett exempel på. En annan skuld­struktur med stora skulder gentemot utlandet, som varit fallet med exempelvis Grekland, innebär att finans­ieringen kan försvåras samt att finans­ierings­problem riskerar att dra med andra länder i fallet.

Finansiellt sparande och bruttoskuld 2011

Procent av BNP

LandFinansiellt
sparande1
Brutto‑
skuld2
Belgien-3,798
Bulgarien-2,116
Cypern-6,372
Danmark-1,847
Estland1,06
Finland-0,549
Frankrike-5,286
Grekland-9,1165
Italien-3,9120
Irland-13,1108
Lettland-3,543
Litauen-5,539
Luxemburg-0,618
Malta-2,772
Nederländerna-4,765
Polen-5,156
Portugal-4,2108
Rumänien-5,233
Slovakien-4,843
Slovenien-6,448
Spanien-8,569
Storbritannien-8,386
Sverige0,338
Tjeckien-3,141
Tyskland-1,081
Ungern4,381
Österrike-2,672
EU-4,583
Euroområdet-4,187

1 Skiljer sig från ordinarie beräkningar genom att swappar och framtida ränte­bindnings­avtal är inkluderade i räntorna.

2 Skulden beräknas här till nominellt värde. I de svenska finans­räken­skaperna är skulden värderad till marknads­värde.

Källa: Eurostat

Sverige uppfyller kraven med råge

I Sverige uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 10 miljarder kronor 2011. Det motsvarar ett över­skott på 0,3 procent av BNP och att Sverige upp­fyller konvergens­kriterierna för finansiellt sparande. Sedan ett flertal år är över­skott norm i Sverige och under de senaste sju åren är det endast ett år, 2009, som vi gått med under­skott. Topp­noter­ingen var 2007 då det finansiella sparandet visade ett över­skott på 3,6 procent av BNP.

2011 ökade den svenska offentliga sektorns brutto­skuld med 28 miljarder. Som andel av BNP har minskade den dock och uppgick vid utgången av året till 38 procent. Under den senaste tio­års­perioden har den offentliga sektorns skuld minskats från 55 procent av BNP som den upp­gick till 2001. Vi klarar alltså EU:s finans­politiska krav med marginal även vad gäller storlek på skulden, vilket inne­bär att Sverige står väl rustat för framtida ned­gångar i ekonomin.

Etiketter