Till innehåll på sidan

Statistikundersökningen steg för steg

Vare sig det är en stor studie eller en mindre undersökning så gör du en statistisk undersökning på ungefär samma sätt. Du formulerar din fråga, bestämmer dig för hur du vill försöka hitta svaret, samlar in information och försöker svara på frågan.

Här går vi igenom:

  • Förberedelser
  • Metoder för att hitta svaret
  • Dra en slutsats och svara på frågan
  • Möjliga fel i arbetet.

Sakproblem

Det första steget i en statistisk undersökning är att tydliggöra den frågeställning man vill ha svar på. Vad är det egentligen du vill ha reda på?

Sakproblem är problem som en statistisk undersökning kan hjälpa till att lösa eller belysa. De är ofta komplicerade och kan handla om politiska, sociala eller ekonomiska frågor. Till exempel vill du kanske ta reda på hur pojkar mellan 13 och 17 år mår.

Statistiskt problem

Med utgångspunkt från sakproblemet specificerar du ett statistiskt problem. I exemplet med pojkarna får du fundera ut vad du ska fråga om och som kvantifieras med god kvalitet. Ska du ta reda på hur de växer, hur de sover eller hur ofta de är hemma från skolan?

Objekt

Objekt är de personer, föremål, händelser eller liknande, vars egenskaper eller attityder du vill studera. I exemplet är det pojkar mellan 13 och 17 år som är objekt.

Population

En population är summan av de personer, föremål eller andra objekt som du vill beskriva. Vill du ta reda på hur alla pojkar i hela Sverige mår, pojkarna i din kommun eller pojkarna i din skola?

Ram

Ramen är en lista, förteckning eller ofta en datafil över alla individer i populationen.

Urval

Ett urval är en delmängd av den population som valts ut för en undersökning. Ska du fråga alla pojkarna eller räcker det om du frågar varannan pojke?

Hur stort urval som behövs beror främst av hur stort urvalsfel som kan accepteras, men också på hur detaljerad redovisning som skall göras.

Variabel

En variabel är en egenskap som varierar mellan individer. Den kan vara kvantitativ (numeriska värden som ålder, inkomst) eller kvalitativ (icke-numeriska värden som kön, civilstånd). Du kanske vill veta hur pojkar som är med i idrottsföreningen mår jämfört med dem som inte är med i idrottsföreningen. Då behöver du information om vilka som är med i idrottsföreningen för alla dem som ingår i undersökningen.

Tabellplan

En tabellplan är en samling skisserade tabeller som undersökningens resultat senare ska presenteras i. Tabellplanen görs redan när du definierar syfte och metod för undersökningen. I exemplet med pojkarna finns tabeller för pojkar som är med i idrottsföreningen, och för dem som inte är med. Du behöver också tabeller för deras ålder och för svaren på de frågor du ställer om hur de mår.

Datainsamling

När du väl vet vilka frågor du vill ha svar på är nästa steg att bestämma dig för hur du ska samla in uppgifterna.

Mätmetod

Mätmetoden är sättet du skaffar information om undersökningsvariablerna på. Exempel på olika mätmetoder är registerdata (uppgifter som redan finns insamlade), enkäter, telefon- och besöksintervjuer. I exemplet med pojkarna kanske du använder information som redan finns hos skolhälsovården eller så gör du en egen undersökning.

Mätinstrument

Mätinstrumentet är en blankett där du formulerar frågor. Oavsett om du gör enkäter, ringer upp eller träffar pojkarna så ska du ställa frågorna på samma sätt.

Resultaten av datainsamling är ifyllda enkäter och/eller intervjusvar.

Databearbetning

De insamlade uppgifterna granskas, kodas (uppgifter om till exempel kön eller utbildning får en sifferbeteckning) och registreras.

Dra en slutsats och svara på frågan

När svaren är insamlade är det dags att sammanställa svaren. Det gör du genom att beräkna resultaten från undersökningen i form av tabeller.

Analys och publicering

Analys och publicering är de sista stegen i processen. Då sammanställs resultaten, oftast i form av tabeller eller diagram och resultaten kommenteras. Vilka slutsatser kan man dra från undersökningen?

Fel i en undersökning

Fel är avvikelser från ett sant värde. Det innebär att undersökningen inte svarar på frågan på ett korrekt sätt. Varje steg i undersökningen kan bidra till fel. Här går vi igenom de vanligaste.

Täckningsfel

Täckningsfel uppstår på grund av brister i ramen, eller förteckningen över vilka som ska ingå:

  • Personer som borde ingå i undersökningen men som saknas, till exempel nyfödda och invandrare).
  • Personer som inte ska vara med i undersökningen men som inte sorterats bort, till exempel avlidna eller emigranter

Urvalsfel

Urvalsfel uppkommer om man undersöker en del av undersökningspopulationen från ett urval.

Bortfallsfel

Bortfallsfel beror på att mätvärden för vissa objekt saknas. Bortfallet kan dels bero på att personer inte vill delta i undersökningen eller inte går att få tag på, dels på uteblivna svar på någon eller några frågor.

Mätfel

Mätfel kan bero på att fel person svarar på frågorna, att intervjuaren ställer frågorna på ett ledande sätt eller skriver ner svaren felaktigt. Det kan också bero på fel i frågeställningen, det vill säga att en fråga är fel formulerad.

Bearbetningsfel

Bearbetningsfel kan bero på att uppgifter kodats eller registrerats fel.