Så mäter SCB inflation – skillnaden mellan KPI, KPIF och HIKP

SCB beräknar varje månad ett antal olika inflationsmått. Det mest kända är konsumentprisindex (KPI) vilket även är det mått som Riksbanken använder i sitt inflationsmål. KPI påverkas av förändrade bolåneräntor vilket gör att det kan variera mycket på kort sikt och därför beräknas ett antal kompletterande mått på inflationen, som exempelvis KPIF.

Inflation betyder en allmän uppgång av prisnivån i samhället och innebär att penningvärdet sjunker. Det optimala för ekonomin är en stabil och förhållandevis låg inflation. Detta förenklar vid olika ekonomiska beslut som exempelvis investeringar och löneförhandlingar. För hög och ojämn inflation leder till osäkerhet vilket snarare kan dämpa den ekonomiska aktiviteten.

Varaktigt sjunkande priser kallas deflation och innebär ofta ett problematiskt läge för ekonomin. Förväntningar om lägre priser i framtiden gör att konsumtion och investeringar skjuts upp. När efterfrågan minskar på detta sätt kan det leda till ytterligare prissänkningar och det kan på så sätt uppstå en deflationsspiral. Japan är ett land som haft stora problem med deflation sedan tidigt 1990-tal.

Förväntningar påverkar inflationen

Inflationsförväntningar är centrala för utvecklingen av den faktiska inflationen. Förväntar sig hushåll och företag en hög inflation tenderar det att leda till högre löneökningar vilket höjer efterfrågan och bidrar till att priserna kan höjas mer.

Inflationstakt

Årlig procentuell förändring av KPI

Sverige hade en hög inflation under i stort sett hela 1980-talet och fram till den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Krisen ledde fram till en förändring av penningpolitikens utformning i och med att den fasta växelkursen övergavs. Med en flytande krona sattes istället ett inflationsmål som Riksbanken definierade som en årlig förändring av KPI på 2 procent.

KPI påverkas av ränteförändringar

KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar. Indexet påverkas av ändringar i indirekta skatter (exempelvis moms) och subventioner, men däremot inte av direkta skatter (som inkomstskatt) och sociala förmåner.

De varor och tjänster som konsumeras i ekonomin påverkar KPI i olika utsträckning beroende på hur stor konsumtionen är för just dessa. Varorna och tjänsterna får på detta sätt olika vikt i KPI. Vikterna räknas om en gång per år för att ge en så rättvisande bild som möjligt över konsumtionen då konsumtionsmönstren förändras över tiden.

Vikter i KPI 2016

Hushållens boendeutgifter utgör en relativt stor del av konsumtionen och har således stor vikt i KPI. I posten boende ingår bland annat hyror, fastighetsskatt, reparationer och räntekostnader. Förändringar av hushållens bolåneräntor får ett direkt genomslag på indexet. En sänkning av Riksbankens reporänta, i syfte att höja inflationstakten på sikt, leder vanligtvis till sänkta bolåneräntor vilket bidrar till en nedgång för KPI, alltså tvärtemot syftet med räntesänkningen. Av den anledningen använder Riksbanken även kompletterande inflationsmått som underlag för penningpolitiska beslut.

KPIF har en jämnare utveckling än KPI

SCB beräknar ett antal mått på den underliggande inflationen på uppdrag av Riksbanken. Dessa mått mäter den mer varaktiga eller trendmässiga inflationen, eftersom effekter av priser som varierar mycket (till exempel bolåneräntor) ges en mindre betydelse i dessa mått. Det mest använda är numera KPIF, vilket är KPI med fast ränta. I detta mått exkluderas effekten av förändrade räntesatser och räntekostnaden påverkas endast av att hushållen behöver mer kapital då fastighetspriserna stiger.

Dessa skillnader innebär i regel att KPIF utvecklas jämnare än KPI. Över lång tid är skillnaderna inte lika stora men ser man på utvecklingen under de senaste 20 åren så har KPIF ökat snabbare än KPI. Det förklaras främst av att räntesänkningar under perioden bidragit till att dämpa KPI.

Medel av inflationstal för olika mått

Medel avser här ett aritmetiskt medelvärde.

* Till och med november 2016.

Ett annat mått som fått ökad uppmärksamhet på senare tid är KPIF exklusive energi. Där räknas förutom effekten av ändrade bolåneräntor även effekten av förändringar av energipriserna bort. Priserna på olja och andra råvaror har pressats ner under senare år vilket har dämpat inflationen (mätt med KPI och KPIF). Under 2016 stabiliserades dock energipriserna och snarare ökade något vilket visar sig i att KPI och KPIF gått upp snabbare än KPIF exklusive energi.

HIKP ligger nära KPIF

Metoderna för att beräkna KPI skiljer sig en del mellan olika länder och därför har EU tagit fram ett harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP). HIKP skiljer sig mot det svenska KPI på flera sätt även om det är samma priser som används vid beräkningen. I HIKP används dock en annan beräkningsmetod och det har en annan täckning. Det beror på att måtten har delvis olika syften. KPI är ett levnadskostnadsindex som i större utsträckning tar hänsyn till förändrade konsumtionsmönster jämfört med HIKP. HIKP mäter prisförändringarna för en fast varukorg och påverkas i princip inte av ändrat beteende hos konsumenterna.

Täckningsmässigt är den största skillnaden att räntekostnader inte ingår i HIKP. Dessutom exkluderas vissa övriga boendekostnader, exempelvis bostadsrättsavgifter, samt lotterier och tips. Ett antal poster som utelämnas i KPI ingår däremot i HIKP, det gäller exempelvis sjukhusvård och vissa finansiella tjänster.

Prisutveckling

Index jan 1995=100

Att räntekostnader inte ingår i HIKP gör att serien över tid visar stora likheter med KPIF. Indexserierna visar att KPIF och HIKP har haft en snarlik utveckling de senaste 20 åren. KPI har däremot utvecklats något ”svagare” just på grund av att räntesänkningarna under perioden har dämpat KPI. Eventuella räntehöjningar i framtiden innebär att KPI kommer att öka snabbare än KPIF och HIKP.

Även när man tittar på ökningstakterna för de olika måtten ligger KPIF och HIKP relativt nära varandra. Kortsiktigt kan det dock råda betydande skillnader i ökningstakt mellan måtten.

Stora ränteändringar, som sänkningen i samband med finanskrisen, innebär att KPI avviker ganska kraftigt från KPIF och HIKP. I perioder med stabil räntenivå så ligger de nära varandra i utveckling.

Inflationstakt

Årlig procentuell förändring KPI, KPIF och HIKP