I Välfärds statistikskola fortsätter vi beskriva vad du ska tänka på när du skapar frågor till en statistisk undersökning. I det här avsnittet tar vi upp några grundläggande saker att tänka på när du konstruerar svarsalternativ.

Svarsalternativens roll i en fråga ska inte underskattas. De sätter ramarna för hur man svarar och styr vilka svar som är giltiga. De kan samtidigt påverka såväl hur de tillfrågade förstår frågan samt vilka möjligheter som ges till analys.

En första fråga är om svaren ska vara öppna, och besvaras med egna ord, eller ett antal fasta svarsalternativ att välja på. Öppna svar avgränsar inte svaren till frågekonstruktörens syn på saken och kan bidra med ett kvalitativt inslag i en kvantitativ undersökning. Öppna svar kan även ge information om vilka svarsalternativ som är vanligast samt visa på vad som bör ingå som fasta alternativ nästa gång undersökningen genomförs. Detta är ofta användbart första gången man gör en undersökning.

Förarbete krävs

Svagheten är att öppna svarsalternativ kräver mer av den som svarar, och mer arbete och kodning när svaren ska bearbetas. Därför är fasta svarsalternativ vanligare än öppna i enkäter. Fasta svarsalternativ har också fördelen att de kan hjälpa till att precisera frågan eftersom man ser vilken typ av svar som förväntas, särskilt i undersökningar utan intervjuare. Men fasta svar kräver mer förarbete, bland annat för att avgöra vilka alternativ som ska ingå. Svaren kan också bli styrande och begränsande för den som svarar, därför är det viktigt att de är så heltäckande som möjligt. Ibland kombineras fasta svarsalternativ med ett öppet uppsamlande svarsalternativ, som: ”annat, ange vad”.

Ofta är fasta svarsalternativ utformade som skalor där något ska graderas. Valet av antal skalsteg är ofta lite komplicerat. Rekommendationerna varierar men en tumregel är fyra till nio svarsalternativ för pappers- och webbenkäter. Många svarsalternativ gör det möjligt att göra mer detaljerade analyser. Den som svarar måste dock kunna skilja på dem. Är alternativen för många kan de förlora sin mening vilket är negativt för mätningen.

För få skalsteg kan också påverka mätningen negativt eftersom man tvingas svara något som inte riktigt stämmer. Antalet svarsalternativ är alltså ofta en bedömningsfråga. I telefonintervjuer, där man läser upp svarsalternativen, bör alternativen vara färre eftersom den tillfrågade inte kan läsa dem på egen hand och minnet begränsar mängden information man kan hantera.

Mittenalternativ eller inte?

Om man har flera graderande svarsalternativ diskuteras ofta om det ska finnas ett alternativ som ligger i mitten av skalan, ofta är de i formen av ”varken bra eller dåligt”. Utan mittenalternativ tvingar man de som är neutrala, eller inte har en åsikt, att ta ställning. Det kan resultera i mätfel eller partiellt bortfall. Med mittenalternativ finns det istället risk att man använder mittpunkten när man är omotiverad eller inte har ett svar på frågan, snarare än att man vill ange ett svar i mitten av skalan.

Först och främst är behovet av ett mittenalternativ egentligen bara relevant för så kallade bipolära skalor som har två motsatta poler som ändpunkter, till exempel mycket trött – mycket energisk.

Lösningen kan vara att bara gradera skalans ena pol: i detta exempel graden av trötthet. Samtidigt riskerar frågan då att bli ledande, särskilt om en pol representerar något positivt och den andra något negativt.

Andra sätt att minska ”flykten till mittpunkten” är att använda fler skalsteg vilket kan minska betoningen på mittpunkten. Andelen som väljer mittpunkten ökar också med frågans svårighetsgrad, så att ha enkla och lättförståeliga frågor är ett annat sätt. Ytterligare ett sätt är att erbjuda ett separat svarsalternativ, för de som är tveksamma eller omotiverade, till exempel ”vet inte”.

Ska man slippa svara?

En ytterligare fråga är om man ska ge möjligheten att inte svara på frågan. Om det saknas ett så kallat icke-svar som ”vet inte”, ”ingen åsikt” eller ”inte aktuellt” finns risken att man tvingar fram ett svar även från den som upplever frågan som irrelevant eller på annat sätt inte upplever sig kunna besvara den. Det finns även en risk för svarsbortfall. Man ska inte heller känna sig tvingad till svar som inte stämmer. Om man inte behöver ta ställning riskerar man å andra sidan att de tillfrågade väljer det svaret som en snabb väg vidare och utan att tänka efter ordentligt.

För att avgöra om man ska erbjuda möjligheten att inte ta ställning bör man utgå från frågans innehåll. Hur relevant är frågan för respondenterna? Hur rimligt är det att de har ett svar på frågan? Om icke-svar erbjuds kan man i alla fall vara mer säker på att de som svarar på svarsskalan faktiskt hör hemma där. Generellt rekommenderar vi att inkludera ett icke-svar.

Många undersökningar samlas idag in via webben vilket betyder att vissa besvarar dem via sina smarttelefoner. Det är därmed viktigt att dessa undersökningar utformas så att de kan besvaras även på en liten skärm. Därför kan det vara lämpligt att ha färre svarsalternativ, så att alla syns på skärmen samtidigt. Svaren bör också presenteras lodrätt för att de inte ska riskera att hamna utanför skärmen. De som svarar har en tendens att ”välja det som syns”.

Utforma för liten skärm

Det är också viktigt att ha större avstånd mellan svarsalternativ och markeringsrutor för att minska risken för felaktiga svar då man använder fingret för att markera och skriva. Öppna svarsalternativ fungerar också sämre på smarttelefoner och man bör undvika mer tekniskt avancerade svarsformer som rullgardins­menyer, drag-och-släpp och slidebars. Man bör också generellt vara restriktiv med frågor där både fråga och svarsalternativ ska få plats horisontellt.

Å andra sidan finns det också fördelar som kan utnyttjas vid insamling via webb. Det tidigare nämnda dilemmat om att erbjuda ett ”vet inte” kan på webben lösas genom att endast erbjuda ett visst svarsalternativ (till exempel ”ingen åsikt”) om frågan lämnas obesvarad genom att en kontrollruta kommer upp, något vi brukar kalla för mjuk kontroll. I rutan erbjuds även möjligheten att gå vidare i enkäten utan svar då man inte bör tvinga en respondent till svar.