Kort analys
Förtroendet för våra politiker viktigt för viljan att rösta
Senast uppdaterad: 2026-11-09
Den 13 september 2026 var det val i Sverige och 84,9 procent av väljarkåren lade sin röst i valurnorna. Vi har undersökt hur väljarkårens politiska intresse ser ut och vilket förtroende den har för våra politiker.
Hur hänger väljarnas politiska intresse samman med deras förtroende för politiker? I årets partisympatiundersökning (PSU) fick väljarkåren svara på frågor om båda dessa områden. Baserat på svaren kan väljarna delas in fyra grupper eller subkulturer:
- Engagerade medborgare: högt politiskt intresse och högt förtroende för politiker
- Kritiska medborgare: högt politiskt intresse och lågt förtroende för politiker
- Tassande medborgare: lågt politiskt intresse och högt förtroende för politiker
- Frånkopplade medborgare: lågt politiskt intresse och lågt förtroende för politiker
Omkring en tredjedel av väljarkåren tillhör grupperna ”engagerade medborgare” (34,2 procent) respektive ”kritiska medborgare” (31,6 procent). En dryg fjärdedel tillhör gruppen ”frånkopplade medborgare” (25,8 procent) och den klart minsta gruppen är ”tassande medborgare” som utgör 8,4 procent av väljarkåren.
– Intressant är att det inte finns en egen dominerande grupp i väljarkåren, däremot ansamlar två grupper tillsammans ungefär två tredjedelar av den. De dominerande väljargrupperna har gemensamt att de är intresserade av politik, men skiljer sig i förtroende för politiker, säger Carl Görtz, utredare på SCB.
Skillnader mellan partiernas väljare och väljarkåren i stort
För samtliga partier skiljer sig väljarnas fördelning mellan de fyra grupperna från fördelningen i väljarkåren som helhet. Varje parti har antingen en högre eller en lägre andel av minst en av grupperna.
– Andelen kritiska medborgare var lägre bland dem som sagt att de skulle rösta på Socialdemokraterna och Moderaterna jämfört med väljarkåren i stort. Bland Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets väljare var andelen kritiska medborgare däremot betydligt större, säger Carl Görtz.
| Partinamn | Engagerade medborgare | Kritiska medborgare | Tassande medborgare | Frånkopplade medborgare | Total |
|---|---|---|---|---|---|
| Andelar i procent | Andelar i procent | Andelar i procent | Andelar i procent | Andelar i procent | |
| Väljarkåren | 34,2 | 31,6 | 8,4 | 25,8 | 100 |
| Moderaterna | 42,2 | 22,8 | 10,4 | 24,7 | 100,1 |
| Socialdemokraterna | 34,4 | 27,2 | 9,6 | 28,8 | 100 |
| Sverigedemokraterna | 30,3 | 37,3 | 6,4 | 26,0 | 100 |
| Vänsterpartiet | 24,7 | 48,6 | 3,8 | 22,9 | 100 |
| Liberalerna | 49,8 | 27,4 | 6,9 | 15,9 | 100 |
| Centerpartiet | 41,5 | 31,0 | 9,0 | 18,5 | 100 |
| Miljöpartiet | 45,8 | 34,6 | 6,1 | 13,5 | 100 |
| Kristdemokraterna | 43,6 | 24,4 | 12,5 | 19,4 | 99,9 |
Fotnoter: Fetstil = gruppen är statistiskt säkerställd större eller mindre än motsvarande grupp i väljarkåren i stort. Under eller över 100 procent beror på avrundning.
Källdata: Sammansättning av politisk kultur (xlsx)
Källa: SCB, partisympatiundersökningen 2026.
Skillnader i intention att rösta
Andelen som uppgett att de skulle rösta i ett riksdagsval skiljer sig mellan de fyra grupperna. Störst andel som säger sig skulle rösta återfinns bland de ”engagerade medborgarna” (97 procent), och näst störst bland de ”kritiska medborgarna” (89,8 procent). Därefter följer ”tassande medborgare” (78,2 procent), medan minst andel påträffas bland de ”frånkopplade medborgarna” (67,1 procent). Avsikten att rösta är alltså vanligare i de två grupper som har högt politiskt intresse.
Resultaten stödjer det flertalet andra studier tidigare belagt, vikten av politiskt intresse. Inom grupperna med högt respektive lågt politiskt intresse är andelen också högre bland dem som har högt förtroende för politiker.
– Resultaten tyder därmed på både ett samband mellan politiskt intresse och avsikten att rösta samt mellan förtroende för politiker och avsikten att rösta, säger Carl Görtz.
Skillnader i intention att rösta i riksdagsval
Fakta
Analysen av de fyra grupperna baseras på svaren på två frågor i SCB:s partisympatiundersökning (PSU) från maj år 2026.
Den ena frågan löd ”Hur intresserad är du i allmänhet av politik?” fyra svarsalternativ återgavs: mycket intresserad, ganska intresserad, inte särskilt intresserad och inte alls intresserad. Svarade respondenten antingen mycket intresserad eller ganska intresserad kodades svaret som högt politiskt intresse. Svarade respondenten antingen inte särskilt intresserad eller inte alls intresserad så kodades svaret som lågt politiskt intresse.
Den andra frågan löd ”Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker?”. Även till denna fråga återgavs fyra svarsalternativ: Mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, ganska litet förtroende och mycket litet förtroende. Besvarades frågan antingen med mycket stort förtroende eller ganska stort förtroende kodades svaret som högt förtroende för politiker. Svarade respondenten antingen ganska litet förtroende eller mycket litet förtroende kodades svaret lågt förtroende för politiker.
Benämningarna på de olika grupperna är inspirerade av Almond och Verba (1963/65), Norris (1999), Hibbing och Theiss-Morse (2002), Denk et al (2015) och Stoker (2006).
PSU i maj 2026 genomfördes med ett riksomfattande slumpmässigt urval omfattande 9 260 personer. I urvalet ingick personer röstberättigade i riksdagsvalet, utan övre åldersgräns. Svar från dessa personer samlas in genom såväl webbenkät som telefonintervjuer. I likhet med tidigare undersökningar används alla tillgängliga telefonnummer, både till mobila och fasta telefoner, för att kontakta de utvalda personerna. Det totala antalet svarande var 4 542, vilket motsvarar 49,0 procent. En mer utförlig bortfallsredovisning redovisas i undersökningens kvalitetsdeklaration. Data samlades in under perioden 28 april till 28 maj 2026.
Läs fler korta analyser