I slutet av våren och början av sommaren öppnar många fritidshusägare upp sina hus. Vädret är varmare, barnen har gått på sommarlov och grillen ska tändas. Sverige är ett fritidshusälskande land, det finns totalt 633 861 fritidshus, från Kiruna i norr till Ystad i söder. En del i koncentrerade fritidshusområden  men också som mindre torp i skogen eller uppe på ett fjäll.

– Men var någonstans i Sverige fritidshusen finns säger inte automatiskt var någonstans ägaren till husen bor. Det finns fritidshus längst i norr som ägs av folkbokförda i Skånes kommuner och vice versa där Kirunabor äger fritidshus utspridda i Skåne, säger Stefan Svanström, GIS-expert på SCB.

Flest fritidshus i Norrtälje

Sveriges mest fritidshustäta kommun är Norrtälje med 27 352 fritidshus, följt av Värmdö med 14 709, och Gotland med 13 225. För kommunerna på tio-i-topp med flest fritidshus ligger sex av dem utanför de tre storstadslänen. Sammanlagt finns närmare var sjätte fritidshus i Sverige i någon av de tio kommunerna. De ligger antingen nära kusten eller i anslutning till fjäll och skidåkning. Minst  antal fritidshus finns i kommunerna Burlöv och Sundbyberg med 63 respektive 69 fritidshus.  

Topp-tio kommuner med fritidshus.
Antal fritidshus 2025.

Närheten till fritidshuset dominerar

Närheten och att inte behöva resa långt till sommarstället tycks vara  betydelsefullt. Vart fjärde fritidshus i landet ägs av folkbokförda i samma kommun och 54 procent av fritidshusen ägs av boende i samma län. I 25 kommuner i landet ägs en majoritet av fritidshusen av den egna kommunens invånare.

– Allra flest lokalt ägda fritidshus finns i Umeå och Malmö, där tre av fyra fritidshus ägs av den egna kommunens invånare. Det kan jämföras med kommuner på Bohuskusten som Sotenäs och Tanum, Värmdö i Stockholms skärgård eller Båstad i Skåne, där mindre än fem procent av fritidshusen ägs lokalt, säger Stefan Svanström.

Karta över andel av fritidshusen per kommun som ägs lokalt, av boende i kommunen. Förhållandena avser 2025. 

 

Lägst andel lokalägda fritidshus återfinns längst kusten och i delar av fjällen. I 22 kommuner är mindre än tio procent av fritidshusen lokalt ägda. De återfinns bland annat längs Bohuskusten, Stockholms skärgård, Öland och Jämtlandsfjällen.

Av de tio kommuner där lägst andel fritidshus ägs lokalt ligger fem på Bohuskusten.

– Sotenäs kommun på Bohuskusten har lägst andel, med 3,3 procent av fritidshusen som ägs av boende i kommunen. I kommunen ligger orter som Smögen, Kungshamn och Hunnebostrand, där sommarbefolkningen ökar , säger Stefan Svanström.

I Jämtlandsfjällen finns det flera kommuner där runt nio av tio fritidshus ägs av boende utanför den egna kommunen. Där återfinns skidorter som Vemdalen, Lofsdalen och inte minst Åre. 

Vanligt med lokalt ägande i norr

Det är vanligare att fritidshuset ägs lokalt i kommuner längre norrut, men samma trend förekommer också i landets befolkningsmässigt större kommuner. Av de tio kommuner med störst andel lokalt ägda fritidshus återfinns fem i norrlandslänen.

– Ur ett ägarperspektiv finns de mest hemkära fritidshusägarna i Älvdalens kommun. Av alla fritidshusägare som är folkbokförda i Älvdalen är det så många som 86 procent som äger ett fritidshus i den egna kommunen, säger Stefan Svanström. 

Vänder vi på perspektivet är Sundbyberg i Stockholms län den kommun där lägst andel av fritidshusägarna äger ett fritidshus i den egna kommunen, bara 1 procent. 

Stockholmarna finns i hela Sverige

Stockholmarna är de som äger fritidshus i alla Sveriges kommuner. Det bor flest invånare i Stockholms kommun och många är inflyttade från andra delar av landet och vill ha en anknytning till platsen där de växte upp. Sammanlagt äger personer folkbokförda i Stockholms kommun 82 918 fritidshus. Flest fritidshus äger de i Norrtälje, Värmdö och på Gotland.

Karta över var den vanligaste ägaren till fritidshuset är folkbokförd. Förhållandena avser 2025.

 

– Stockholmarna äger dessutom flest fritidshus i 36 andra kommuner (utöver den egna) i Sverige. Flest i länet, men även i nästan hela Sörmland, Gotland, Ölands kommuner, Simrishamn på Österlen och Leksand i Dalarna är personer som är folkbokförda i Stockholm de som äger flest fritidshus,  säger Stefan Svanström.

Inflytandet av utländska, utlandssvenska ägare och dödsbon, i denna studie är det samma kategori, syns tydligt i Kronobergs, nordvästra Västra Götalands och Värmlands län. En SCB-undersökning från 2026 om utländskt ägande av fritidshus visar att 36 procent av fritidshusen i Kronoberg hade utländska ägare. I Värmland låg det utländska ägandet på 23 procent.

– Det utländska ägandet var lägst i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. I alla tre av dessa län låg det utländska ägandet på 0,5 procent eller lägre, säger Stefan Svanström.

Nästan hela Sverige i Härjedalen

Kommuner där fritidshusägandet har störst geografisk spridning i landet finns i Jämtland, Dalarna och på Gotland. Den kommun där sannolikheten är störst att träffa personer från nästan alla Sveriges kommuner är Härjedalen i Jämtlands län. Här ägs fritidshusen av folkbokförda i sammanlagt 264 kommuner, inklusive den egna, och av utländska, utlandssvenska ägare och av dödsbon.

Bergs kommun, som även den ligger i Jämtland, har ägare från 233 kommuner. I Dalarna är det Älvdalen och Malung som har ägare från 243 respektive 241 kommuner.

– Gotland är en outsider i den nordsvenska dominansen. Här kommer ägarna till fritidshusen från 239 kommuner inklusive den egna, och från utländska, utlandssvenska ägare och dödsbon, säger Stefan Svanström, SCB.

Ägandet av fritidshusen i Härjedalen är spritt på 264 kommuner.
Fjällnära kommuner och Gotland i topp-fem med störst geografisk spridning på fritidshusägandet 2025.

Kommunen med minst antal ägare från andra kommuner och den egna är Sundbyberg. Där ägs de sammanlagt 69 fritidshusen av personer folkbokförda i 13 av Sveriges kommuner.

Exakt hur många personer som har tillgång till ett fritidshus går inte att svara på. Det beror framför allt på hur definitionen av tillgång till ett fritidshus görs. Men generellt är det vanligare med tillgång till ett fritidshus bland personer med svensk än utländsk bakgrund.

 

Fakta

Fritidshus: Antal fritidshus beräknas utifrån Fastighetstaxeringsregistret. Med fritidshus avses värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som lantbruksenhet eller småhusenhet enligt Skatteverket (typkod 113, 120, 213 och 220). Samt alla värderingsenheter taxerade som småhus på ofri grund (typkod 225).

Utländskt ägande: innebär att den deklarationsansvarige taxerade ägaren inte har en svensk adress och inte har svenskt personnummer. Det land som redovisas är ägarens adressland och det är bara fysiska personer som ingår i undersökningen.

Utlandssvenskt ägande: Innebär att den deklarationsansvarige taxerade ägaren inte har en svensk adress, men har svenskt personnummer.

I SCB:s digitala verktyg går det att själv få en bild av hur det ser ut i den egna kommunen eller andra kommuner. Informationspanel - Fritidshus och ägarspridning 2025

Välj kommun för ägarspridning: Välj den kommun du vill undersöka för att se var folkbokförda i den valda kommunen äger fritidshus.

Fördelning av ägarspridning: Du ser i vilka andra kommuner de folkbokföra äger tio eller fler fritidshus. Du kan filtrera på storleken för att se var koncentrationen av fritidshus finns.

Välj kommun med fritidshus: Här väljer du att undersöka fritidshusen i vald kommun. Fokus ligger nu på fritidshuset och du ser var ägarna bor.

Antal fritidshusägare: Du ser från vilka kommuner ägare till fritidshusen är tio eller fler folkbokförda i. Du kan filtrera på storleken och ökar du lägsta antalet fritidshusägare skapar du en bild av de dominerande ägarna, eller tvärtom.

Fritidshus och ägarspridning per kommun 2025 (Excel)

 

Länkar

Informationspanel - Fritidshus och ägarspridning 2025

36 procent av fritidshusen i Kronobergs län har utländska ägare

Stora skillnader i barns tillgång till fritidshus