Till innehåll på sidan

Unga som bor med sin partner mår bättre

Publicerad: 2018-09-06

Unga som flyttat hemifrån och bor med en partner har mindre sömnbesvär eller besvär av ängslan, oro, ångest, jämfört med de som är ensamstående. Det finns också skillnader mellan de som bor kvar hemma och de som inte gör det.

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) för åren 2016-2017 visar att det finns skillnader inom flera områden för personer mellan 16 och 29 år beroende på boendesituation, det vill säga om de bor kvar hos föräldrarna, bor tillsammans med en partner eller om de är ensamstående. De sista inkluderar de som bor med vänner.

Högre utrymmesstandard för de som bor kvar hemma

Unga som bor hemma hos föräldrarna har hög utrymmesstandard i större utsträckning än de som flyttat hemifrån, oavsett om de är ensamstående eller sammanboende. Hög utrymmesstandard innebär att hushållet har mer än ett rum per person utöver kök och vardagsrum. 41 procent av de som fortfarande bor hemma har hög utrymmesstandard, jämfört med 14 procent av de som flyttat hemifrån.

Bland dem som flyttat hemifrån är de sammanboende 16–29-åringarna i högre grad trångbodda än de som är ensamstående. Trångboddhet avser här trångboddhetsnorm 2, som innebär att ett hushåll är trångbott om det finns fler än två boende per rum, kök och vardagsrum oräknade. Av de ensamstående är 3 procent trångbodda, medan motsvarande andel uppgår till 16 procent bland de sammanboende. Det kan jämföras med samtliga i befolkningen 16 år och äldre, där knappt 5 procent uppskattas vara trångbodda.

Studier och förvärvsarbetande bland unga

Andel som studerar respektive förvärvsarbetar, 2016-2017

De som bor hos föräldrarna studerar i större utsträckning än de som flyttat hemifrån. För närmare 70 procent är studier deras huvudsakliga sysselsättning, jämfört med 31 procent av dem som inte längre bor kvar hos föräldrarna. Vidare är tre av fem av de som flyttat hemifrån förvärvsarbetande, medan detta gäller för en av fem av de som inte flyttat hemifrån. Skillnaderna skulle till en viss del kunna förklaras av att undersökningen omfattar personer från 16 års ålder och därmed även inkluderar gymnasiestuderande. Vidare är det möjligt att inkomster av förvärvsarbete kan vara nödvändigt för att finansiera eget boende.

Ensamstående 16–29 år studerar i högre grad än de sammanboende, som istället förvärvsarbetar i större utsträckning. Andelen som studerar bland de ensamstående uppgår till 39 procent, vilket kan jämföras med 23 procent bland de sammanboende. De sammanboende är i större utsträckning förvärvsarbetande än de ensamstående: 68 procent jämfört med 52 procent.

Ekonomisk otrygghet

Andel som saknar kontantmarginal på 12 000 kronor, 2016-2017

Även ur ett ekonomiskt perspektiv är det skillnad mellan grupperna. I undersökningen ställs frågan om huruvida hushållet skulle ha möjlighet att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp. 30 procent av de 16–29-åringar som flyttat hemifrån, vilket motsvarar omkring 290 000 personer i befolkningen, har inte möjlighet att få fram den givna summan. För de kvarboende hos föräldrarna är andelen som saknar denna kontantmarginal istället 18 procent.

Av de som flyttat hemifrån är det i högre utsträckning de ensamstående som skulle ha svårigheter att betala den oväntade utgiften. Två av fem ensamstående saknar en kontantmarginal på 12 000 medan en av fem sammanboende uppger detsamma. Skillnaden går till stor del att förklara då sammanboende har möjlighet att dela bördan, medan ensamstående står för kostnaden själv.

80 procent av de sammanboende har tillgång till bil, medan motsvarande andel bland de ensamstående är 44 procent. Bland de kvarboende är det nio av tio som har tillgång till bil, jämfört med sex av tio bland dem som flyttat hemifrån.

Bättre hälsa för sammanboende

Det finns också skillnader mellan ensamstående och sammanboende 16–29-åringar gällande hälsa. Andelen sammanboende som har bra eller mycket bra hälsa uppgår till 90 procent, medan motsvarande andel bland ensamstående är 82 procent.

Andelen som uppger att de har sömnbesvär eller besvär av ängslan, oro, ångest, 2016-2017

 

Sett till mer specifika hälsoindikatorer har ensamstående såväl sömnbesvär som ängslan, oro och ångest i större utsträckning än de som är sammanboende. Medan 15 procent av de sammanboende har besvär med sömnen är motsvarande andel 30 procent bland de ensamstående. Vidare har fyra av tio ensamstående besvär av  oro, ängslan eller ångest. För sammanboende är andelen tre av tio. För samtliga i befolkningen 16 år och äldre är andelen som besväras av oro, ängslan eller ångest strax över 25 procent. Besvären är alltså vanligare i åldern 16-29 år jämfört med resten av befolkningen. Dessa besvär är också vanligare bland kvinnor jämfört med män i åldern 16-29.

Kontakt

Philip Andö

Telefon
010-479 44 23
E-post
philip.ando@scb.se

Etiketter