Efterfrågan på utbildad arbetskraft väntas fortsätta att öka fram till år 2040, särskilt inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Även tillgången på arbetskraft väntas öka. SCB:s prognoser visar dock att det finns risk att många väljer utbildningar där efterfrågan på arbetsmarknaden inte är så stor, samtidigt som antalet utbildade riskerar att bli för få inom andra områden.

Prognoserna i rapporten visar vilka utbildningsgrupper som riskerar att få överskott, balans respektive underskott på utbildad arbetskraft fram till år 2040.

Stora möjligheter till jobb inom hälso- och sjukvård

En allt större befolkning där fler blir äldre medför ett ökat behov av arbetskraft inom bland annat hälso- och sjukvård samt äldreomsorg.

– Exempel på utbildningar som leder till yrken där det råder brist på arbetskraft och väntas göra det även fortsättningsvis är grundutbildade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker samt arbetsterapeuter och fysioterapeuter, säger Hanna Thunström, analytiker på SCB.

Generell lärarbrist, särskilt bland yrkeslärare

Det råder redan i dag brist på arbetskraft inom flera lärarkategorier och bristen väntas fortsätta, särskilt på yrkeslärare.

– En äldre lärarkår, som innebär större pensionsavgångar, i kombination med förhållandevis låga nybörjartal på yrkeslärarutbildningen innebär att chanserna till jobb som yrkeslärare är särskilt goda, säger Hanna Thunström.  

Även personer som utbildar sig till förskollärare, ämneslärare och grundskollärare med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 respektive 4–6, väntas ha goda jobbmöjligheter framöver.

Fortsatt brist på civilingenjörsutbildade inom vissa områden

Redan i dag råder brist på utbildade civilingenjörer inom teknisk fysik, elektro- och datateknik, och den väntas fortsätta fram till 2040. För andra civilingenjörskategorier väntas läget däremot bli mer balanserat, det vill säga att den förväntade tillgången kommer att möta förväntad efterfrågan.

Humaniora, konst och samhällsvetenskapliga inriktningar

Länge har det talats om överskott av utbildade inom humaniora, konst, journalistik och medievetenskap samt på flera utbildningsgrupper inom det samhällsvetenskapliga området. SCB:s prognoser visar att trenden verkar hålla i sig fram till 2040.

– Överskottet inom humaniora, konst och medievetenskaplig utbildning förväntas bli stort. Bland flertalet av de samhällsvetenskapliga inriktningarna förväntas det råda balans eller stort överskott, säger Hanna Thunström.

En ökad konkurrens innebär inte nödvändigtvis arbetslöshet. Det innebär dock att det kan bli betydligt svårare att få jobb inom ett adekvat yrke.

Bedömning av arbetsmarknadsläget år 2022 och år 2040 för några eftergymnasiala utbildningsgrupper

• Bedömning av arbetsmarknadsläget vid prognosens början visar bedömningen av dagsläget (brist/balans/överskott) enligt arbetsgivarnas bedömning i SCB:s Arbetskraftsbarometer 2022. Bedömningarna avser arbetsgivarnas uppgifter om tillgång på nyutexaminerade sökande per utbildningsgrupp.

• Uppgift saknas för de utbildningsgrupper som inte ingår i Arbetskraftsbarometern 2022.

• Bedömning av arbetsmarknadsläget år 2040 är det huvudsakliga prognosresultatet och är en sammanvägning av tillgångs- och efterfrågeprognosen. För ett antal utbildningsgrupper påverkas bedömningen även av arbetsmarknadsläget vid prognosens början.

Fakta om statistiken

Vart tredje år gör SCB prognoser över tillgången och efterfrågan på olika utbildningar. Prognosen omfattar hela arbetsmarknaden och resultat redovisas för 63 utbildningsgrupper i rapporten Trender och Prognoser 2023 (länk nedan). Prognoserna är framskrivningar av historiska trender för efterfrågan och tillgången på utbildade fram till år 2040. Ett grundantagande för tillgången på utbildade är att nuvarande utbildningsmönster består vad gäller exempelvis antalet nybörjare på olika högskoleutbildningar. Om efterfrågan överstiger tillgången bedöms det råda brist år 2040, om tillgången och efterfrågan ligger på liknande nivåer bedöms det råda balans och om tillgången överstiger efterfrågan bedöms det råda överskott. Då det alltid råder viss osäkerhet med prognosberäkningar definieras breda balansintervaller. Om balanstalen, eller den procentuella skillnaden mellan tillgången och efterfrågan, är mindre än -10 bedöms det bli brist år 2040, om intervallet ligger mellan -10 och 10 bedöms det bli ett relativt balanserat läge år 2040 och om balanstalet ligger på över 10 procent bedöms det bli överskott år 2040. 

Länkar

Trender och prognoser 2023 (scb.se)
Arbetskraftsbarometern (scb.se)