I söndags, den 7 april, var det Världshälsodagen. Den firas varje år för att det var det datum då världshälsoorganisationen WHO grundades, 1948. WHO skapades som ett sätt för FN-länderna att samarbeta runt hälsa och sjukdomsbekämpning efter andra världskriget. Ett av huvudmålen vid grundandet vara att stoppa lungsjukdomen tuberkulos, eller TBC.

– Trots stigande levnadsstandard var tuberkulos fortfarande en av de dödligaste sjukdomarna även i Sverige, och många friska levde i skräck över att smittas om någon i familjen var sjuk, säger Anna Blomén, pressredaktör på SCB. 

Tuberkulos, en mörk statistik

Sverige är unikt då man redan på 1700-talet samlade in uppgifter om vad folket dog av. När man sen bygger upp den officiella svenska statistiken som den ser ut idag, ges tuberkulos, som man också hittar under namn som lungsot och lungtuberkulos, stor plats.

Att man tog sjukdomen på stort allvar blir tydligt när man börjar ge ut Statistisk årbok i början av 1900-talet. Där får tuberkulosen egna tabeller, skilda från andra sjukdomar som redovisas tillsammans. Tuberkulosvården, med sanatorier och särskilda läkarmottagningar, beskrivs ingående. 

Källa: Statistisk årsbok 1917, s57 (pdf) 

I tabellen ovan från Statistisk årsbok från 1917 redovisas att dödligheten i tuberkulos är hög i början av 1900-talet. Då orsakas 10 procent alla dödsfall av tuberkulos, och i städerna över 15 procent. 

Det är faktiskt en större andel som dör av tuberkulos vid 1900-talets början än under 1700-talet. Detta trots att medicinen utvecklats med stora steg under 1800-talet och att dödstalen, alltså hur många svenskar som dör varje år, nästan halverats sedan 1800-talets början.

– Det är inte tuberkulosen som blivit farligare. Ökad hygien och vaccination mot smittkopporna har gjort svenskarna betydligt friskare. Samtidigt blir tuberkulosen, som till och med sprids lättare i de växande trångbodda städerna, en allt större del av de dödsfall som blir kvar, säger Anna Blomén. 

Tuberkulosvården blir en del av Sverige

I början av 1900-talet börjar man förstå hur sjukdomen smittar, genom att man lever nära varandra under lång tid. För att hindra smittor byggs särskilda sjukhus upp, sanatorier, där sjuka får vård, men också hålls borta från familjen som annars riskerade att smittas. I SCB:s källor beskrivs tuberkulosvården fram till 1950-talet i stora tabeller över flera sidor som en helt separat vårdkedja.  

Källa: Statistisk Årsbok 1951, s242 (pdf)

I Statistisk årsbok från 1951 kan man se hur situationen är i Sverige 1948, när WHO grundas. Då är det 0,41 svenskar på 1 000 som dör i tuberkulos varje år. Det är knappt en fjärdedel så många som vid sekelskiftet då 1,78 av 1 000 svenskar dog i tuberkulos varje år. Totalt är det ungefär 2 800 svenskar som dör i tuberkulos 1948. Ungefär hälften så många som dog varje år strax före andra världskriget. 

Men det är fortfarande den allra dödligaste sjukdomen. I ett diagram någon sida senare rapporteras att andra smittsamma sjukdomar dödat endast 220 svenskar, eller 0,03 av 1 000 svenskar. 

Källa: Statistisk Årsbok 1951, s244 (pdf)

I nästa diagram kan man läsa om döda i olycksfall. Totalt är det 2 577 som dör av flyg- bil- och järnvägsolyckor, drunkning eller andra våldsamma olyckor. Alltså även tillsammans dör färre av våldsamma olyckor än vad som dör i tuberkulos. 

Vaccin och röntgen gör sjukdomen ovanlig

Under 1940-talet är börjar man vaccinera barn mot tuberkulos med så kallat Calmette-vaccin, eller BCG-vaccin. Men många lever fortfarande med sjukdomen och 1946 inleds en kampanj för att massröntga svenskarna som inte har symptom för att upptäcka tuberkulosen tidigare, och alltså kunna ge bättre vård. I den årliga rapporten Allmän hälso- och sjukvård från 1948 beskrivs hur man utrustar patruller med transportmedel som bussar och skåpbilar som med sjuksköterskor och tekniker åker runt mellan städer och mindre orter. 1948 finns det hela 15 patruller. Alla över 10 år har rätt att bli röntgade, men även yngre barn kan undersökas. 

1948 genomförs 458 332 röntgenundersökningar inom vården, 524 184 civila och 247 529 militärer röntgas av de mobila patrullerna. Alltså är det totalt över 1,1 miljoner svenskar som undersöks. 

Tio år senare, 1958, är det 591 svenskar som dör av tuberkulos, en knapp femtedel jämfört med hur många som dog 1948.

Mer läsning

I Statistisk tidskrift från 1905 finns en undersökning som heter Dödligheten af Lungtuberkulos i Sverige åren 1751/1830. Där beskrivs hur dödligheten i ökar under åren 1780 till 1830, och i slutet av perioden dör en tiondel av alla som dör varje år i just sjukdomen Tuberkulos. 

Dödligheten af Lungtuberkulos i Sverige åren 1751/1830. Statistisk tidskrift 1905, s 170 (pdf)

Den utvecklingen fortsätter tyvärr. I samma upplaga av Statistiskt tidskrift undersöks också dödligheten i svenska städer 1861 till 1900, och vid sekelskiftet 1900 så är det i Stockholm hela 16 procent av alla dödsfall som orsakats av tuberkulosen. I åldersgruppens från 25 till 30 år dör vid samma tid hela 46 procent av tuberkulos. 

Dödligheten af Lungtuberkulos i samtliga städer, åren 1861/1900. Statistisk tidskrift 1905 s 224