Till innehåll på sidan

Redaktionellt

När statistiken blev grunden för barnavården

Senast uppdaterad: 2022-10-20

På SCB har vi en lång historia av statistik som beskriver och bidrar till att utveckla vårt samhälle. Ett exempel är hur befolkningsstatistiken använts för att förstå och förbättra barns hälsa, ett arbete som inleddes med vår första överdirektör Fredrik Theodor Bergs undersökning av spädbarnsdödligheten.

Den 20 oktober är Europeiska Statistikdagen. I samband med årets firande uppmärksammar europeiska statistikmyndigheten Eurostat hur man kan använda statistiken för att förstå samhället. 

En av den svenska statistikens första uppgifter var att uppskatta och förstå befolkningsutvecklingen.  Och befolkningens utveckling påverkas mycket av hur många barn som föds, och om de överlever. Det är alltså ingen slump att SCB:s första chef, Fredrik Theodor Berg, var barnläkare.

Statistikens uppgift att göra kunskap tillgänglig

Redan i första upplagan av SCB:s Statistisk Tidskrift redogör han för hur statistiken över hur mågna barn som dör under sitt första levnadsår utvecklats genom insamling av uppgifter om hur länge barn faktiskt levde i månader och dagar.

När han sedan tittar närmare på den nya statistiken ser Fredrik Theodor Berg mönster som visar på möjliga orsaker till att spädbarn dör. Han nämner mammans hälsa och problem med amningen. Den högre spädbarnsdödligheten i städerna kan bero på osunda bostäder och osäkra inkomster.

Men epidemierna är inte lika dödliga för spädbarnen längre, efter att man infört skyddskoppsympningen, det vill säga de första vaccinationerna. Undantaget är mässlingen som drabbar barn efter första halvåret.

Det är inte en naturens ordning att spädbarn dör, sammanfattar Fredrik Theodor Berg, utan samhällets oordning. Och det är samhällets plikt att kämpa mot denna oordning. Men kampen måste basera sig på tillförlitlig kunskap – och det är statistikens uppgift att göra denna kunskap tillgänglig.

Den starka dödligheten i första lefnadsåret uppfattas ej sällan som en »naturens ordning», hvilket med andra ord skulle betyda en oundviklig nödvändighet. Men tvifvelsutan förtjenar den i vida högre grad att betraktas och behandlas såsom en »samhällets oordning». Om så är förhållandet, så är det en pligt af samhället mot sig sjelft att uppbjuda alla bemödanden mot denna oordning, detta kräftsår för samhällskroppen. Dessa bemödanden måste hemta sin första väckelse från en tillförlitlig kunskap om dödlighetens verkliga belopp. Det är statistikens uppgift att göra sådan kunskap tillgänglig.

Den starka dödligheten i första lefnadsåret uppfattas ej sällan som en »naturens ordning», hvilket med andra ord skulle betyda en oundviklig nödvändighet. Men tvifvelsutan förtjenar den i vida högre grad att betraktas och behandlas såsom en »samhällets oordning». Om så är förhållandet, så är det en pligt af samhället mot sig sjelft att uppbjuda alla bemödanden mot denna oordning, detta kräftsår för samhällskroppen. Dessa bemödanden måste hemta sin första väckelse från en tillförlitlig kunskap om dödlighetens verkliga belopp. Det är statistikens uppgift att göra sådan kunskap tillgänglig.

Statistisk tidskrift 1866, tredje bandet, s 487 (pdf)

Välfärden speglas i statistiken

Bilden visar ett besök på barnavårdscentralen i början av 1950-talet. Då visar SCB:s statistik en helt annan bild av barns hälsa. Genom statsningar på hygien och hälsovård har samhällets växande välstånd nått även de yngsta. I stort stort sett alla mammor hade möjlighet att välja förebyggande hälsovård under graviditeten, och majoriteten av barnen besökte barnavårdscentralen under de första levnadåren. 

I den årliga rapporten Allmän hälso- och sjukvård från 1947 sammanfattas det första decenniet med förebyggande mödra- och barnavård som infördes 1938.  Där beskrivs en snabb utbyggnad från 73 mödra- och barnavårdscentraler vid införandet, till 1 444 centraler år 1947.

Redan efter fem år hade 95 procent av landets befolkning tillgång till mödra- och barnhälsovård i sin närhet, och efter tio år 99 procent av befolkningen. Ett särskilt bra resultat, påpekar rapporten, eftersom barnafödandet steg snabbt under decenniet fram till 1947. Från 95 000 barn till 130 000 barn per år, med 135 400 födda toppåret 1945.

Verksamheten nådde också fram, främst till de yngsta barnen, men också växande i de högre åldrarna. År 1947 valde 60 procent av Sveriges barnaföderskor att utnyttja mödravården. Av de levande födda spädbarnen, vilka utgjorde 128 290, kontrollerades 111 062 eller 87 procent. Arbetet pågick med att bygga ut kontroller för fler åldrar. Av alla ett- och tvååringar övervakades ungefär 65 procent, vilket var 6 procent fler än året innan.

Verksamheten under år 1947. Den förebyggande mödra- och barnavården omspände 1947 i organisatoriskt hänseende 99 % av landets befolkning. Av barnaföderskorna stodo 78 147 av ca 129 400 under hälsoövervakning, vilket utgjorde 60 % av alla rikets barnaföderskor (år 1946 samma procent). Av barnaföderskorna inom de organiserade delarna av landet utgjorde de övervakade 63 %, vilket framgår av tablån nedan. Av de levande födda spädbarnen, vilka utgjorde 128 290, kontrollerades 111 062 eller 87 %

Verksamheten under år 1947. Den förebyggande mödra- och barnavården omspände 1947 i organisatoriskt hänseende 99 % av landets befolkning. Av barnaföderskorna stodo 78 147 av ca 129 400 under hälsoövervakning, vilket utgjorde 60 % av alla rikets barnaföderskor (år 1946 samma procent). Av barnaföderskorna inom de organiserade delarna av landet utgjorde de övervakade 63 %, vilket framgår av tablån nedan. Av de levande födda spädbarnen, vilka utgjorde 128 290, kontrollerades 111 062 eller 87 %

Allmän hälso- och sjukvård 1947, s 9 (pdf)

Och åtgärderna gav resultat. Trots det snabba barnafödandet nästan halverades barnadödligheten under det första levnadsåret. Från 45 döda per 1000 levande födda barn 1938, till 25 per 1000 levande födda barn 1947.

År 2021 var det 1,85 barn av 1000 levande födda som dog under sitt första levnadsår.

Länkar: 

Europeiska statistikdagen 2022 

När vaccinationerna utrotade smittkopporna