– Coronapandemin kan leda till att medellivslängden blir något lägre 2020 än 2019. Medellivslängden för hela 2020 beror på om överdödligheten i covid-19 stannar vid några veckor eller om det blir flera månader av förhöjd dödlighet, säger Örjan Hemström som är demograf på SCB.

Han fortsätter:

– Till exempel drabbades Sverige i början av 2018 av en svårare influensa, men trots höga dödstal under några månader i början av 2018 blev det en ökning av medellivslängden även det året. 

Dödstalen under de första tolv veckorna av 2020 har varit på ungefär samma låga nivå som 2019. Samtidigt var det en osedvanligt stor ökning av medellivslängden förra året jämfört med 2018. Det rör sig om 0,5 år för båda könen. Det gör det mer troligt att en överdödlighet en del av 2020 kan komma att sänka medellivslängden.

Ökad medellivslängd i mer än ett sekel

Det är svårt att förutsäga om dödstalen ökar eller minskar på grund av den ekonomiska nedgång och ökade arbetslöshet som nu snabbt drabbar samtliga länder som infört olika större restriktioner i samhället.

En eventuell nedgång blir en avvikelse i en lång uppåtgående trend. Medelåldern när man dör, det som brukar kallas för medellivslängden, ökar stadigt i Sverige. År 2019 var medelåldern bland avlidna 84,7 år för kvinnor och 81,3 år för män. Det kan jämföras med 53,6 år för kvinnor och 50,8 år för män år 1900.

Vanliga förklaringar till medellivslängdens ökning är förbättrade levnadsförhållanden, medicinsk utveckling inklusive förbättrade behandlingsmetoder och kunskaper om hälsosamma levnadsvanor.

Ökningstakten varierar över tid

Det kan se ut som om medellivslängden ökar jämnt och stadigt över tid. Men för vissa år finns tydliga avvikelser från den normala ökningstakten.

– Den största avvikelsen inträffade med pandemin Spanska sjukan år 1918 då medellivslängden minskade med 9,5 år för män och med 8,8 år för kvinnor, säger Örjan Hemström.

Det finns även andra influensasäsonger som lett till ökade dödstal och kortare medellivslängd, bland annat vid Asiaten 1957 och Hong Kong-pandemin 1968. Då var det mest äldre personer som drabbades med höjda dödstal. Medellivslängden 1957 och 1968 minskade marginellt jämfört med 1918, bara med någon tiondels år.

Även 2015 hade Sverige en influensasäsong som bidrog till höjda dödstal bland äldre och något minskad medellivslängd för båda könen. Höga dödstal kunde också ses under influensasäsongen i början av 2018. Under 2018 var dödstalen mycket låga under andra halvan av året vilket gjorde att medellivslängden ökade, trots många influensarelaterade dödsfall.

Medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män samt skillnad mellan könen 1900–2019

(Klicka för större bild)

Källa: SCB, Befolkningsstatistik.

Dödsfall i unga år påverkar mer

Under 1900-talet finns alltså perioder där medellivslängdens ökningstakt bromsats upp eller backat. Spanska sjukan-pandemin påverkade medellivslängden mest eftersom den i stor utsträckning drabbade unga personer. Dödstalen ökade mest i åldern 20–34 år, vilket får mycket stor inverkan på medellivslängden. I äldre åldrar var dödstalen oförändrat höga 1918. Så dessa åldrar bidrog inte alls till sjunkande medellivslängd 1918 jämfört med 1917.

Medellivslängdens förändring för kvinnor och män 1917–1918

Bidrag från förändringar i dödstal i olika åldersgrupper

Källa: SCB, Befolkningsstatistik.

Sjunkande medellivslängd under beredskapsår

Under perioden 1925–1931 sågs ingen tydlig ökning av medellivslängden, varken för kvinnor eller för män. Under några krisår under andra världskriget, 1943–1944, minskade medellivslängden för båda könen. Medellivslängden sjönk med 1,4 år för män och med 1,1 år för kvinnor. Jämfört med den minskande medellivslängden vid Spanska sjukan drygt två decennier tidigare var det höjda dödstal i de flesta åldrar som bidrog till medellivslängdens tillbakagång. Mest drabbades män under 65 års ålder. Särskilt i åldrar där många hade militärtjänstgöring under krigsåren, cirka 18 till 30 år.

Medellivslängdens förändring för kvinnor och män 1942–1944

Bidrag från förändringar i dödstal i olika åldersgrupper

Källa: SCB, Befolkningsstatistik.

Folkhälsa och livsstil påverkar dagens medellivslängd

Under en ganska lång period på 1960- och 1970-talen ökade männens medellivslängd bara marginellt jämfört med kvinnornas. Denna stagnation kan inte tillskrivas någon kris utan snarare en ökad användning av alkohol och cigaretter som tydligt förkortar livslängden. Män rökte betydligt mer än kvinnor fram till och med 1980-talet.

Vad gäller rökningen var mönstret detsamma i många andra länder, och dess spridning har ibland benämnts som en epidemi. Män tog till sig vanan att röka först och i mycket hög utsträckning medan kvinnor började senare och i mindre utsträckning. Alkoholvanorna är fortsatt förhållandevis olika mellan könen, de förkortar mäns livslängd mer än kvinnors.

Under 2015–2017 var kvinnornas medellivslängd oförändrad. Den stagnationen är troligen orsakad av en återkommande överdödlighet under influensasäsongerna.

År 2015 är det enda året sedan 1980-talet som medellivslängden för män minskade. Under två hela decennier, 1990-talet och 2000-talet, ökade männens medellivslängd under varje år. Även under den ekonomiska krisen under 1990-talet, IT-kraschen och finanskrisen på 00-talet. Dessa sena ekonomiska kriser uppvisade inga hack i den normala trenden med ökad medellivslängd.

Fakta om statistiken

Statistiken avser personer folkbokförda i Sverige.

Beräkningen av återstående medellivslängd 1900–2019 utgår från långa historiska tidsserier med dödstal efter ålder vid årets slut som räknas om till dödsrisker. Livslängdsberäkningen baserade på sådana dödstal görs inte på samma sätt som i den officiella statistiken om återstående medellivslängd, men likheten i skattningarna är mycket hög, skillnaden uppskattas till högst 0,1 års avvikelse. En beskrivning mer i detalj finns i SCB, Sveriges framtida befolkning 2018–2070, Demografiska rapporter 2018:1, sida 149–150.

Metod för beräkning av olika åldrars bidrag till förändrad medellivslängd mellan 1917 och 1918 samt mellan 1942 och 1944 finns beskrivet i SCB, Bilagor till Sveriges framtida befolkning 2018–2070. Demografiska rapporter 2018:1, Bilaga 8, Dödlighetens utveckling under olika perioder, sid 163–164.

Definitioner

Återstående medellivslängd brukar kallas ”medellivslängd”. Det är ett index som sammanfattar dödligheten i alla åldrar för ett år eller en period.

Sammanfattningen av dödligheten görs i en livslängdstabell och antalet i medeltal återstående år beräknas för alla åldrar.

Medellivslängden kan också benämnas som medelåldern för alla dödsfall under året.

Källor

SCB, 2018. Bilagor till Sveriges framtida befolkning 2018–2070. Demografiska rapporter 2018:1, Bilaga 8 Dödlighetens utveckling under olika perioder

Folkhälsomyndigheten, 2019. Influensasäsongen 2018–2019

Hemström Ö, 1999. Explaining differential mortality decline for Swedish men and women: a time-series analysis, 1945–1992. Social Science & Medicine, 48: 1759–1777

Lopez A, Collishaw N, Piha T, 1994. A descriptive model of the smoking epidemic in developed countries. Tobacco Control, 3: 242–247.

SCB, 2020. Ovanligt många dog vecka 14, pressmeddelande 2020-04-14