Studentexamen var länge tillgänglig bara för män. Genom examen visade man tillräckliga kunskaper för att studera på universitet. Examensproven kunde tas både efter en skolutbildning och som privatist, då man läst i hemmet, eller hos någon annan kunnig person.

På 1800-talets mitt började man tala om att även kvinnor kanske skulle kunna behöva en högre utbildning. Inte främst av jämställdhetsskäl, utan mer för att det var ett kvinnoöverskott efter att så många män emigrerat. Till exempel behövdes kvinnorna som lärare i den nya folkskolan.

Statistisk årsbok 1924. s 222

Den 3 juni 1870 blev det så tillåtet för kvinnor att avlägga studentexamen, och samtidigt också att studera till läkare. Den första kvinnan som tog studenten var 33-åriga Betty Pettersson, 1871. Hon fortsatte sina studier i Uppsala och blev sedan den första kvinnliga läraren på ett statligt pojkläroverk, Östra Real.

Just Betty Petterson går faktiskt att hitta i våra källor, tillsammans med annan kvinna. I tabellen från statistisk årsbok 1924 hittar man nämligen statistisk över lärjungar som tagit studentexamen mellan 1866 och 1923. Mellan 1871 och 1875, alltså de första åren som kvinnor kunde ta studenten, var det endast två som tog chansen, Betty och en annan kvinnlig student. De följande fem åren examinerades ytterligare fem kvinnor.

Under de första åren på 1900-talet var det under 10 procent av de nybakade studenterna som var kvinnor, fast det totala antalet studenter nästan trefaldigats sedan 1870-talet.

För 100 år sedan, ungefär när bilden togs, var det en något större andel, 309 av 2006 studenter, eller ungefär 15 procent, som var kvinnor.

- Idag är det lika många kvinnor som män som tar en gymnasieexamen, säger Annica Wallerå, statistiker på SCB.

Sök statistik om förskola, skola och vuxenutbildning - Skolverket